Benämningen på elever med problematisk frånvaro varierar men de har gemensamt att de behöver stöd och en utredning för att komma tillrätta med frånvaron. På den här sidan har vi samlat information för att främja närvaro samt åtgärda och förebygga frånvaro.
SPSM har stödmaterial för elevhälsan som kan användas i det förebyggande och främjande arbetet, men också i det åtgärdande arbetet med elever som har frånvaro. Materialet riktar sig till rektorer och den samlade elevhälsan.
Skolor och huvudmän kan söka specialpedagogisk rådgivning eller processtöd från SPSM. Det går också bra att ställa frågor för snabborientering till vår tjänst Fråga en rådgivare.
Skolfrånvaro är ingen ny företeelse, men den får alltmer långtgående konsekvenser både för individen och samhället, då det blir svårare att etablera sig på arbetsmarknaden utan gymnasieutbildning. Bakom varje elevs frånvaro döljer sig olika orsaker till frånvaron. Orsakerna kan vara relaterade till individen och skolan men det kan också finnas sociala faktorer, till exempel familj, bostadsområde och kamrater.
Mycket tyder på att frånvaron ökar både i grundskola och gymnasium och även förekommer allt längre ner i åldrarna. Hur skolor och skolhuvudmän arbetar systematiskt med att främja skolnärvaro skiljer sig däremot åt en hel del.
Nationell kartläggning av elevfrånvaro, Skolverket
Det främjande arbetet innefattar allt som skapar en bra skola som får eleverna att trivas och nå kunskapsmål. Det kan handla om att lärare har samma positiva förväntningar på alla klasser och på alla enskilda elever. Det handlar även om hur organisationen utformas så att alla elever kommer till sin rätt och hur lärare och elever bemöter varandra. Lika viktigt är att undervisningen organiseras så att alla elever utmanas och utvecklas, samt att de görs delaktiga på olika sätt.
I det organisatoriska arbetet handlar det mycket om att ha ett helhetsperspektiv och ett systematiskt arbete. En framgångsfaktor i det närvarofrämjande arbetet är ett aktivt elevhälsoarbete. Det innebär att elevhälsoarbetet genomsyrar skolan och att lärarna tidigt får ta del av den kompetens som elevhälsan besitter.
Trygghet samt goda och tillitsfulla relationer med både kamrater och skolpersonal är en nyckel för att främja närvaron i skolan. Men utan systematik finns det risk för att insatserna inte utvärderas och att man fortsätter att göra sådant som inte har effekt, eller missar att bevara rutiner och förhållningssätt som tidigare varit avgörande för att främja närvaron. Det kan exempelvis vara att eleverna på en gymnasieskola tidigare serverades frukost eller hade möjlighet till läxhjälp på skolan, rutiner som sedan tagits bort. Detta arbete är också kopplat till skolans systematiska kvalitetsarbete och det är viktigt att detta tydliggörs så att det inte blir parallella processer utan istället stärker och synliggör vilka utvecklingsområden som finns.
För att kunna arbeta förebyggande behöver man ringa in riskfaktorer för frånvaro. Att ha en tydlig åtgärdstrappa för hur skolan ska agera redan tidigt vid frånvaro är därför viktigt. Där behöver det framgå vad som ska göras i vilket skede och vem som ansvarar för åtgärderna. En del huvudmän har valt att ha en gemensam åtgärdstrappa för att skapa likvärdighet i arbetet. Det är samtidigt ingen självklarhet att rutinerna är väl förankrade i alla skolor och det är därför viktigt att det systematiskt följs upp i det årliga kvalitetsarbetet.
Det förebyggande arbete är det som görs när vi har uppmärksammat och identifierat potentiella hinder och risker för frånvaro. Att tidigt uppmärksamma tendenser till vantrivsel, ströfrånvaro eller svårigheter med måluppfyllelse är några centrala faktorer i det förebyggande arbetet. Andra faktorer som spelar in är skolklimat och skoltillhörighet. Relationens betydelse återkommer ofta som en viktig del både när det gäller att få elever tillbaka till skolan, men också i det förebyggande och främjande arbetet.
När elever har lång eller upprepad frånvaro från skolan har rektor skyldighet att utreda orsaker till frånvaron. Frånvaron ska också anmälas till huvudman. Läs mer hos Skolverket om rektors ansvar att utreda och åtgärda problematisk frånvaro.
Det bör finnas rutiner för hur utredningen ska gå till och vilka som ska vara ansvariga på skolan förutom rektor. Att kartlägga orsaker till frånvaron, samverka med elev och vårdnadshavare samt eventuellt också externt med Socialtjänst, BUP eller habilitering är viktigt. Det bör också finnas rutiner och handlingsplan för hur eleven ska kunna återgå till skolan och vilka som har ansvar för att åtgärder och handlingsplan följs upp.
IFOUS har material och verktyg som kan ge stöd i det främjande, förebyggande och åtgärdande närvaroarbetet.
Det är viktigt att utreda varje enskild elevs frånvaro för att kunna göra rätt insatser och möta elevens behov. Det är inte alltid enkelt för elever att uttrycka sig och kommunicera om vad som ligger bakom frånvaron. Att lyssna och ha tålamod blir därför viktigt. En del elever kan ha svårt att svara direkt på frågor vid fysiska möten. Mailkonversation, sms, eller nedskrivna frågor som kan besvaras i enskildhet, kan vara ett stöd och ge en fingervisning om vad som ligger bakom. Här blir förstås också samverkan med vårdnadshavaren väldigt viktig, genom att ha tydliga gemensamma mål och stötta eleven på bästa sätt tillsammans. Magelungen har material som kan användas för delaktighet och kommunikation vid inventering av problematisk frånvaro.
Publicerat 2023-12-12