Funktioner och beteenden vid autism

Det finns stora variationer inom diagnosen autism och det varierar vilka funktioner och beteenden som är påverkade och i vilken svårighetsgrad. Det är vanligt att autism påverkar:

• perception
• central koherens, förståelse av sammanhang
• exekutiva funktioner
• motorik
• social kognition och mentalisering
• tal, språk och kommunikation
• begränsade beteenden, intressen och aktiviteter.

Perception

Perception handlar om hur en person bearbetar, upplever och förstår sinnesintryck. Barn med autism har ofta en annorlunda perception. Det gäller bearbetning av syn-, hörsel-, smak-, lukt- och beröringsintryck, men även stimuli inuti kroppen. Dessutom kan balans-, muskel- och ledsinnet vara påverkade.

Barn med autism kan reagera starkt eller ibland med fördröjning på både kyla och värme. De kan aktivt söka upp eller dras till vissa ljud. Det kan också vara motsatsen: att barnet undviker vissa ljud eller miljöer, till exempel matsituationen. I förskolan kan det visa sig att barnet uppfattar småprat mellan kompisar som störande eller att ljudet när någon häller lego på ett golv, är alldeles för högt.

Det kan också vara obehagligt att vara i hallen på grund av hög ljudnivå och trängsel. Att äta kan vara svårt eftersom konsistensen och smaken på maten kan upplevas obehaglig. Barnet kan uppleva att kläder sitter för hårt eller skaver.

Annorlunda perception kan vara en källa till stress. Kunskaper om det gör att omgivningen förstår varför barn kan agera på ett visst sätt.

Central koherens, förståelse av sammanhang

Central koherens är en kognitiv funktion som handlar om hur man tolkar information från omvärlden. För ett barn med svag central koherens kan vardagen och omvärlden uppfattas i delar som analyseras var för sig och delarna kan vara svåra att foga ihop till ett sammanhang.

Det kan exempelvis visa sig genom att ett barn tolkar uppmaningen ”nu ska vi gå ut” bokstavligt och inte förstår att man först måste ta på sig kläderna eftersom ingen sa det. Ett annat barn kan ha svårt att känna igen en pedagog som har klippt sig. För att inte ta miste på en person kan barn med autism memorera andra detaljer som kläder, skor, hårfärg eller en specifik plats i rummet. Det kan göra att barnet inte känner igen pedagogen i ett annat sammanhang än på förskolan. Barnet kan lägga allt sitt fokus på en liten detalj som inte alls är viktig i sammanhanget.

Exekutiva funktioner

Exekutiva funktioner är ett samlingsbegrepp för flera olika kognitiva funktioner som hjälper oss att styra och reglera våra tankar, känslor och beteenden. De hjälper oss bland annat att samordna information, fungera målmedvetet, dra lärdomar av tidigare erfarenheter och anpassa oss till olika situationer och miljöer.
Vilka exekutiva funktioner som är påverkade och i vilken grad varierar mycket. 

Förskolan är en plats med många människor, olika miljöer och skiftande aktiviteter att förhålla sig till och att växla mellan. Det är en utmaning för barn med autism, eftersom både svårigheter med att vara flexibel och känslighet inför förändringar ingår i diagnosen.

Det är vanligt att barn med autism har svårt att planera och organisera. Det får konsekvenser i både stort och smått, till exempel när det gäller att sätta på sig kläder i rätt ordning, lägga tillbaka saker på rätt plats eller avbryta en lek. En tydlig struktur med bildstöd kan hjälpa barnet.

Bilden är ett exempel på visuellt stöd som visar vad man ska klä på sig inför en uteaktivitet.

Motorik

En del barn har någon form av motoriska svårigheter. Den motoriska utvecklingen kan också vara försenad. Några kan ha lite stelare rörelsemönster för att de har svårt med koordination och automatisering av rörelser. Svårigheterna kan visa sig genom att barnet exempelvis har svårt att lära sig cykla, eftersom det kräver att man kan koordinera rörelser, balansera och samtidigt styra.

Att gå i ojämn terräng eller ta sig över trösklar eller en sandlådekant kan också vara svårt. Några barn lär sig inte genom lek på samma sätt som andra barn vilket kan påverka utvecklingen av deras motoriska förmåga och fysiska aktivitet.

Social kognition och mentalisering

Social kognition handlar om hur vi tänker om oss själva och hur vi tänker om andra. En viktig del av social kognition är mentaliseringsförmågan. 

Mentalisering är en viktig förmåga i all kommunikation mellan människor. Det handlar dels om att kunna se sig själv utifrån, dels om att kunna sätta sig in i andras tankar och känslor och förutsäga andras reaktioner. Och det handlar också om att kunna föreställa sig hur något ska bli.  

För barn med autism kan förmågorna inom social kognition vara nedsatta. Det kan vara svårt att läsa av sociala koder under exempelvis spel och lek. Det kan leda till att barnet hamnar i konflikter för att det missförstår det sociala samspelet. 

Mentalisering är något som vi sysslar med oavbrutet i olika sammanhang. Det sker automatiskt och intuitivt när vi läser av ansiktsuttryck, kroppsspråk, tonläge och någons intresse. Det påverkar i sin tur hur vi förstår, känner och agerar i en situation. För många barn med autism är förmågan inte automatiserad vilket kan leda till brister i ömsesidigheten.

Förmågan till socialt samspel kan till viss del tränas upp och utvecklas med tiden.  I förskolan kan det sociala samspelet underlättas av att barnet får vara i sammanhang som det förstår och känner igen. Det kan hjälpa att få delta i strukturerade aktiviteter i mindre grupper och med mer vuxenstöd. 

Vissa barn drar sig undan sociala situationer eftersom de blir osäkra eller tycker att det blir svårt, trots att de egentligen vill ha kontakt med andra barn. Andra visar inte lika stort intresse för sociala situationer.

Tal, språk och kommunikation

Den språkliga förmågan kan variera mycket. En del barn har ett mycket välutvecklat språk medan andra talar lite eller inte alls.  Språkförståelsen kan variera, och såväl ekotal och fördröjt ekotal kan förekomma.  Ekotal innebär att barnet återupprepar det som sägs utan att alltid ha ett syfte med det eller förstå vad det betyder. Barnet kan också återupprepa fraser från exempelvis filmer eller tv-program.

För vissa barn kan det vara svårt att anpassa språket till situationen, tolka det som sägs mellan raderna och att tolka människors kroppsspråk, mimik eller gester.

Begränsade beteenden, intressen och aktiviteter

Alla barn kan ha intressen eller aktiviteter som de blir upptagna av under en period. Barn med autism kan ha intressen som de blir särskilt intresserade av och som ibland helt dominerar deras vardag. Det kan uppta mycket tid och energi för barnet men kan också ge glädje, mening och sammanhang. Leken kan också ske på ett annorlunda sätt. Barnen kan ägna sig åt sensomotoriska lekar som exempelvis rörelselekar, yrsellekar, bråklekar eller att snurra något. Många tycker också om att rada upp och sortera saker.

En del barn kan ha motoriska stereotypier vilket också kan förekomma i normalutvecklingen hos yngre barn. Då kan barnet vifta med händerna, springa högt på tå, snurra runt eller spela med fingrarna framför ögonen. Stereotypierna blir ofta tydligare vid starka känslolägen, alltså vid både glädje, frustration och ilska.

Det kan vara tryggt att hålla fast vid rutiner eftersom det ökar förutsägbarheten för barnen. Om en rutin bryts kan det leda till oro. För ett barn med autism kan det räcka med att någon bytt plats på kritorna i hyllan eller att man inte får sitta på samma plats vid sångsamlingen. 

Barn med autism kan ha svårare att se sammanhang, att läsa av omgivningen och att föreställa sig saker. Det gör att förändringar blir mer ansträngande. Därför är det viktigt att förskoledagen är strukturerad och förutsägbar. När ett barn inte förstår ett sammanhang finns en risk att det skapar egna rutiner och ritualer för att få förutsägbarhet, sammanhang och kontroll. Dessa rutiner och ritualer kan vara svåra att bryta.

I förskolan kan man göra barnet medveten om dagens planering. Man kan till exempel förbereda med hjälp av bildscheman och genom att ha rutiner. Det ökar förutsägbarheten och tryggheten för barnen.

Referensdokument 

I referensdokumentet hittar du samma text som ligger på webbsidorna i Autism i förskolan men med referenser.

Autism i förskolan (PDF-dokument, 222 kB)