Adhd

Adhd innefattar svårigheter att styra sin uppmärksamhet, reglera aktivitetsnivån och kontrollera sina impulser. Svårigheterna kan förekomma både var för sig och tillsammans. De påverkar möjligheten till lärande och aktiviteter i skolan och i vardagen. Symtomen yttrar sig på olika sätt hos olika personer och under olika tidsperioder i livet.

Autism

Autism är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som visar sig i socialt samspel och i sättet att kommunicera. Den visar sig också i begränsade repetitiva mönster i beteenden, intressen eller aktiviteter.

Flickor och NPF

Adhd och autism förekommer hos både pojkar och flickor. Flickor får ofta sin diagnos senare i livet än pojkar. För att flickor ska få ett tidigare stöd behöver personalen ha kunskap om flickor med NPF.

Samverkan

I en inkluderande verksamhet präglad av tillgänglighet och delaktighet är även samverkan med eleven och elevens vårdnadshavare en viktig komponent. 

I dialog med vårdnadshavare och elev skapas en gemensam syn på hur skolan kan möta elevens behov. När vårdnadshavare och skolan är överens och samstämmiga främjas elevens lärande.

Relationer

Det är genom de tillitsfulla relationerna med eleverna som du kan få vetskap om deras tankar och behov. Om du känner till elevernas utmaningar och i vilka sammanhang de uppstår, blir det lättare att skapa tillgängliga lärmiljöer. Det är viktigt att eleverna känner sig delaktiga i utformningen av undervisningen.    

När elever känner sig sedda, respekterade och upplever en känsla av sammanhang är det inte bara hälsan som påverkas positivt, utan också lärandet.

KASAM – Känsla av sammanhang

KASAM en förkortning av känsla av sammanhang. När en situation är begriplig, hanterbar och meningsfull upplever vi människor en känsla av sammanhang. Den ger många positiva effekter och får oss att må bra. Det gäller i skolan, precis som i livet i stort.

Kognition

Kognition handlar bland annat om hur vi upplever och bearbetar information. Det handlar också om hur vi kommunicerar, hur vi bearbetar och reglerar våra känslor samt om vår förmåga att fatta beslut. Kognition handlar dessutom om språkliga och motoriska färdigheter, om att lära och på vilket sätt vi lär.

Våra kognitiva funktioner visar sig alltså i det mesta vi gör, i allt från lek och spel till när vi klär på oss, arbetar med uppgifter och samspelar med andra. Därför spelar våra kognitiva funktioner en så stor och viktig roll i våra liv.

Perception

Att uppleva, bearbeta och förstå sinnesintryck kallas för perception. I begreppet ingår sinnesbearbetning av syn, hörsel, smak, lukt och taktila intryck. Men vi uppfattar också värme, kyla, smärta, riktning och rörelse, kroppens läge och andra intryck inifrån den egna kroppen.

Isberget

Bakom de beteenden som eleverna uppvisar i skolan finns alltid orsaker. Man kan illustrera det som ett isberg, där elevernas beteenden är toppen på isberget och orsakerna som behöver kartläggas finns under ytan. Det är först när man förstår det som ligger bakom som man också har möjlighet att sätta in det stöd som eleverna är i behov av.

Tydliggörande pedagogik

I skollagen står det att utbildningen ska vara likvärdig. Det innebär att varje elev har rätt till en undervisning som utgår och utformas utifrån individuella behov och förutsättningar. Tydliggörande pedagogik kan vara en väg för att få ännu fler elever att nå målen för sin utbildning. 

De flesta elever har nytta av visuellt stöd eftersom det visuella stödet finns kvar medan det som sagts muntligt försvinner direkt när man har sagt det. Visuellt stöd kan hjälpa eleverna att få struktur, förutsägbarhet och att bli mer självständiga.

De nio frågorna

För att säkerställa att aktiviteten och lärmiljön blir förutsägbar kan personalen på förskolan sträva efter att alltid ge eleverna svar på följande nio tydliggörande frågor:

1. Vad ska jag göra?
2. Var ska jag vara?
3. Vem ska jag vara med?
4. Hur mycket ska jag göra?
5. Hur ska jag göra? 
6. När ska jag göra det?
7. Hur länge ska jag göra det?
8. Varför ska jag göra det?
9. Vad ska jag göra sedan?

Tillgänglig lärmiljö

När elever har en tillgänglig fysisk, pedagogisk och social lärmiljö som utformas efter deras behov och förutsättningar kan alla elever lära och utvecklas. 

Skolors sätt att arbeta med ledning och stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd varierar. De organiserar, genomför och utvärderar både undervisningen och stöd till elever på olika sätt. 

Det är upp till varje rektor att organisera och leda skolans arbete med de förutsättningar som finns. För vissa elever kan till synes små förändringar i lärmiljön betyda mycket för måluppfyllelsen, den personliga utvecklingen och hälsan.

Förhållningssätt och bemötande