Moment 2 – Flickor och adhd i grundskolan

• Flickor och adhd
• Reflektionsfrågor
• Referensdokument

Flickor och adhd

Tidigare har adhd beskrivits som en problematik som främst pojkar har. Idag vet vi att både pojkar och flickor kan ha adhd. Vi vet också att de grundläggande svårigheterna egentligen inte skiljer sig särskilt mycket åt, även om beteendena kan vara olika.

Det är fler pojkar än flickor som får diagnosen adhd under barndomen. Flickor får ofta sin diagnos senare i livet, ofta i tonåren, medan pojkar ofta blir utredda redan i åldern 5–9 år. För att flickor ska få rätt stöd behöver personalen ha kunskap om flickor och adhd.

Skillnader mellan pojkar och flickor

Det är viktigt att komma ihåg, att även om vi kan se likheter i pojkars och flickors olika beteenden vid adhd finns det individuella variationer. Överlag kan vi dock urskilja ganska tydliga skillnader i pojkars och flickors beteenden. Flickor har ofta adhd med endast koncentrationsproblem, medan pojkar ofta har en kombination av koncentrationsproblem, hyperaktivitet och impulsivitet som kanske också visar sig mer tydligt i skolan. 

Flickors rastlöshet och brist på impulskontroll visar sig sällan på samma sätt som hos pojkar. Det gör att varken vårdnadshavare eller skolans personal uppmärksammar flickors svårigheter. Även om flickor som grupp är mindre utagerande under skoltid, visar pojkar och flickor upp ett ganska likt beteende hemma. Det har visat sig att flickor många gånger klarar av att hålla ihop sig i skolan för att sedan få utbrott och braka ihop när de kommer hem.

Orsaker till sen diagnos för flickor

En orsak till att flickor får sin diagnos senare i livet kan alltså vara att flickor uppvisar olika beteenden hemma och i skolan. I diagnoskriterierna för adhd står det nämligen att de funktionsnedsättande symptomen ska förekomma i två olika miljöer, exempelvis i skolan och i hemmet. Detta kan vara en bidragande orsak till att diagnosticeringen både försvåras och försenas. 

En annan orsak till att flickor får sin diagnos senare är att de ofta visar andra typer av symptom. De får oftare ångest och depression, men också magont och huvudvärk. Ibland kan det vara svårt för omgivningen att förstå att adhd kan vara den underliggande orsaken.

Flickor med adhd i skolan

I skolan uppmärksammas flickor med adhd betydligt mer sällan än pojkar. Många flickor med adhd underpresterar i skolan och kan uppfattas som om de har större svårigheter med förståelsen än vad de faktiskt har. Många flickor med adhd får låga betyg trots att de har en normal till god begåvning.

Flickors hyperaktivitet visar sig också ofta på andra sätt än pojkars i skolmiljön. De sitter ofta kvar på sin plats i klassrummet, men rör sig istället mycket där de sitter. De kanske pillar på saker, vickar på stolen och pratar mycket.  Många tonårsflickor med adhd har högre frånvaro än pojkar, ofta i de ämnen de har svårigheter i. De kommer också oftare för sent.  Flickornas svårigheter med planering och organisering blir tydligare i de högre årskurserna i skolan då kraven på självständighet ökar.  

Flickor försöker i högre grad än pojkar att dölja sina svårigheter. De kan låtsas att de förstår vad de läser och vissa sätter sig längst bak i klassrummet för att inte lärarna ska upptäcka att de inte kan eller förstår uppgiften. Flickor har i allmänhet en större önskan om att ha en god relation med sina lärare.  

Samverkan mellan skola och vårdnadshavare

Flickor uppvisar ofta olika beteenden i skolan och hemma. Det kan fungera bra under skoltid men bli väldigt jobbigt när eleven kommit hem. Detta gör att vårdnadshavare upplever att det är svårt att få skolan att förstå problematiken. Många har sökt hjälp för sitt barns sömnsvårigheter, problem med maten, sociala problem eller koncentrationssvårigheter. Men ofta fått förklaringen att problemen beror på annat, exempelvis ångest, depression eller relationerna i familjen. Skolan behöver ha en tillitsfull dialog med vårdnadshavarna för att förstå hur det fungerar hemma och för att kunna ta vårdnadshavarnas oro på allvar.