Moment 1 – Främjande i grundskolan
Här får du information om vad som kan ligga bakom ett utagerande beteende hos en elev. Innehållet behandlar det främjande arbete som skolan kan göra för att förhindra utagerande beteende.
- Inledning
- Orsaker till utagerande beteende
- Ansvar och samarbete
- Kunskap och arbetssätt
- Reflektionsfrågor
- Referensdokument
Inledning
Individens behov avgör
För elever med NPF kan det vara svårt att hantera otydliga regler, motsägelsefulla förhållanden, oförutsedda händelser och förändringar. Därför kan dessa elever i relation till skolans och omgivningens krav ibland reagera i svåra situationer.
Huvudmän, rektorer, lärare och övrig personal i skolan har styrdokument att förhålla sig till. I skollagen står det tydligt att elever som har svårt att uppfylla betygskriterierna till följd av en funktionsnedsättning ska få det stöd de behöver. Stödet ska syfta till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser.
Det finns inga enkla eller kortsiktiga lösningar i arbetet med beteendeproblematik. Det finns inte heller någon fulländad metod som går att använda i varje situation. Det handlar alltid om varje elevs unika förutsättningar i lärmiljön och det bemötande eleven får av omgivningen.
Orsaker till utagerande beteende
Elever kan få utagerande beteende eller utbrott av flera olika skäl. Utbrott kan också vara en form av kommunikation. Ibland beror utbrottet på att eleven möter en situation som känns oförutsägbar eller svår, eller att eleven känner sig trängd. Utagerande beteenden kan vara både verbala och fysiska, inte sällan i kombination. De kan också leda till självskadande beteende som innebär att eleven skadar sig själv.
Det finns forskning som visar att utbrott och utagerande beteende ofta beror på en nedsatt förmåga att kontrollera sina impulser och att styra sig själv. Det är påfrestande för eleven, läraren och omgivningen. Därför är det viktigt att personalen i skolan har kunskap om vad som kan vara anledningen till utagerande beteenden.
Behov
Ett utagerande beteende kan uppstå ur behov som behöver bli tillgodosedda. Det kan exempelvis handla om att en elev känner ett behov av att kommunicera något i en speciell situation. Ett utagerande beteende kan också uppstå när eleven upplever behov av social interaktion, men saknar den sociala förmågan som krävs i situationen. Ibland kan det också handla om ett behov av att undvika eller fly från något som skapar obehag, oro och stress.
Bristande struktur och förutsägbarhet
En del elever med NPF har svårt att föreställa sig vad som ska hända eller vad som förväntas av dem i olika situationer. Skoldagen kan kännas oförutsägbar och svår att överblicka. Det kan leda till att de upplever en brist på kontroll över sin skoldag, och en känsla av att det inte finns någon möjlighet att påverka. För vissa elever är känslan så stressande att reaktionen blir ett utagerande beteende.
Annorlunda perception
En annorlunda perception kan visa sig både som underkänslighet och överkänslighet. En del elever kan uppfatta intryck väldigt starkt, medan andra elever uppfattar intryck väldigt svagt. Det kan leda till stress och oro, som i sin tur kan leda till ett utagerande beteende. För vissa kan en fysisk miljö vara svår att hantera, till exempel en livlig matsal eller en bullrig musiklektion. Andra kan bli störda av ljuset från klassrumsfönstret eller av lukten i klassrummet.
Upplevd oro och stress
I skolan är det viktigt att alla elever känner sig trygga och inte behöver uppleva onödig stress. Forskning visar att elever med NPF påverkas mer av stress och oro än övriga elever.
En del elever kan behöva lägga all sin energi på att klara krav och uppgifter i skolan. I lärmiljöer där svåra situationer ofta uppstår, kan stressen vara ständigt närvarande och påtaglig. Det kan vara avgörande att hitta rätt nivå på kraven både i skolarbetet och i det sociala samspelet. Därför behöver personalen i skolan hitta flexibla lösningar där kraven anpassas efter elevernas stressnivå.
Tecken på oro och stress
Läraren behöver kartlägga, utreda och förstå vilken situation och händelse det är som utlöser elevens oro. För många elever med annorlunda kognition och perception är olika former av oro en stor orsak till stress. Oro och stress kan ta sig många olika uttryck. En del elever kan exempelvis börja prata väldigt mycket eller bli motoriskt oroliga, medan någon annan återkommande pratar om en oroande situation som hänt tidigare.
Skolans sätt att organisera genom att dela upp elever i klasser och grupper, är en av de största anledningarna till oro för elever med NPF. Det kan till exempel handla om sociala situationer i klassrummet eller på rasten. Om eleven dessutom har en annorlunda perception kan den fysiska miljön också bidra till oro som leder till ett utagerande beteende.
Många orsaker till oro
Det finns många situationer som kan orsaka oro för många men kan vara särskilt utmanande för elever med NPF, till exempel när
- rutiner störs
- eleven förväntas uppföra sig på ett speciellt sätt
- det är för höga krav och förväntningar på eleven
- eleven upplever att regler i klassrummet eller i lek och spel inte följs
- eleven inte är redo för en förändring
- eleven behöver vänta eller skynda sig
- eleven upplever social orättvisa
- eleven är rädd för att göra misstag i skolarbetet, att arbetet inte blir perfekt eller just så som eleven tänkt sig
- eleven är eller känner sig utsatt av jämnåriga
- eleven är i miljöer med många människor
- eleven behöver stå i kö.
Ansvar och samarbete
För att få en hållbar och långsiktig situation är det viktigt att ingen är ensam i arbetet med svåra situationer. Alla behöver ta sitt ansvar på olika nivåer i skolan, både lärare, rektorer och elevhälsan. Även de lärare som inte arbetar direkt med elever som har utagerande beteenden behöver vara med i dialogen för att förstå hur kollegor tänker och agerar i olika situationer.
Hur vi uttrycker oss har betydelse
Hur skolans personal pratar och uttrycker sig om eleverna gör också skillnad i hur de agerar. Om vi själva lägger in värderingar och tillskriver eleven egenskaper såsom att vara våldsam, aggressiv och envis, kan detta påverka vår egen och i förlängningen kanske också omgivningens syn på eleven. Likaså om vi menar att eleven bara gör så för att få uppmärksamhet. Sådana värderingar bidrar till att vi utvecklar en uppfattning om att vi själva inte har förmåga att påverka situationen. Därför är skolans värdegrund- och systematiska kvalitetsarbete viktigt.
I filmen ges exempel på synsätt som påverkar hur personalen agerar då de möter elever med NPF. Medverkande i filmen, Linda Petersson – Bloom, tidigare rådgivare vid SPSM, numera verksam som fil.dr i pedagogik. Speltid 06:20.
I filmen ges exempel på synsätt som påverkar hur personalen agerar då de möter elever med NPF. Medverkande i filmen, Linda Petersson – Bloom, tidigare rådgivare vid SPSM, numera verksam som fil.dr i pedagogik. Speltid 06:20.
Huvudmannens och skolledningens ansvar
Det är ledningens och huvudmannens roll att främja, stötta och engagera sig i arbetet med utagerande beteenden. Skolledningen behöver ge personalen förutsättningar att samarbeta och implementera arbetsformer och arbetssätt. Personalen behöver tid och forum för att mötas.
Lärare och annan personal behöver få kompetensutveckling. Rektorn behöver fördela rätt resurser och se till att skolans inre arbete organiseras. Då får personalen förutsättningar att lyckas och att vara trygga i sitt arbete med de elever som har utagerande beteenden.
Elevhälsoteamets roll
Skolans elevhälsoteam leds av rektor och har en viktig roll i arbetet med utagerande beteende. När skolledning och skolans personal arbetar mot samma mål, och har en samsyn kring elevers lärande och utveckling har elevhälsoteamet större möjligheter att arbeta förebyggande och hälsofrämjande.
Gemensamt arbetssätt i arbetslagen
Dialog och kollegialt lärande är grunden för att kunna utveckla ett gemensamt arbetssätt i arbetslaget. Du och dina kollegor behöver få möjlighet att problematisera, diskutera och analysera ert bemötande och förhållningssätt till utagerande beteende. Det kan ske på samma sätt som ni vanligtvis problematiserar och analyserar undervisningen kopplat till elevernas resultat. Genom att diskutera ert förhållningssätt kring utagerande beteende kan ni utveckla gemensamma metoder och insatser ur ett främjande och förebyggande perspektiv. Det kan bidra till att skapa en grund för att bygga upp gemensamma, åtgärdande strategier som ni kan använda er av när svåra situationer uppstår.
Samordning av insatser
Skolan kan vara en länk till andra kontakter som barn- och ungdomspsykiatrin, barn- och ungdomsmedicin, socialtjänsten samt barn- och ungdomshabiliteringen. Det kan vara aktuellt vid till exempel lång och varaktig frånvaro eller när en elev behöver ha kontakt med flera samhällsinsatser samtidigt.
Samverkan med vårdnadshavare
När skolan förstår utmaningarna med att vara vårdnadshavare till ett barn med NPF läggs grunden för en god samverkan. Det kan exempelvis handla om förståelse för alla externa kontakter som vårdnadshavarna behöver upprätta och samordna. Eller den stress de kan känna när deras barn inte mår bra i skolan eller hemmet. Vårdnadshavare kan också uppleva att skolan inte visar förståelse eller har kunskap om barnets svårigheter och att skolan inte tar barnets och vårdnadshavarnas behov av stöd på allvar.
När vårdnadshavarna och skolan är överens och samstämmiga främjas elevens lärande. Förutsättningarna för samsyn ökar om personalen i skolan visar respekt och empati och bemöter vårdnadshavare på ett professionellt sätt. Det bidrar till en gemensam syn på hur skolan kan möta elevens behov med anpassningar och stöd när skolan tar vara på information från vårdnadshavare och när man har en bra dialog.
Kunskap och arbetssätt
I filmen ges exempel på hur man genom att skifta tankesätt i arbetslaget får förståelse för eleven i olika situationer. Medverkande i filmen, Linda Petersson – Bloom, tidigare rådgivare vid SPSM, numera verksam som fil.dr i pedagogik. Speltid 04:10.
I filmen ges exempel på hur man genom att skifta tankesätt i arbetslaget får förståelse för eleven i olika situationer. Medverkande i filmen, Linda Petersson – Bloom, tidigare rådgivare vid SPSM, numera verksam som fil.dr i pedagogik. Speltid 04:10.
Kunskap om funktionsnedsättningar
När personalen har kunskap om funktionsnedsättningar blir anpassningar, stöd och bemötande bättre. Det ger dem en beredskap för att tillgodose barnens och elevernas behov.
Kunskap och förståelse för hur NPF kan påverka lärande och utveckling ger många viktiga ledtrådar till elevernas sätt att tänka och agera. Du blir tryggare när du möter och bemöter dessa elever i undervisningen. Kunskap om NPF underlättar också kartläggningsarbetet om elevens styrkor och svårigheter i lärmiljön.
Du behöver ta ställning till hur undervisningen ska struktureras och utformas. Ett stöd för elever med NPF är att använda tydliggörande pedagogik. Dess tydliga struktur och tydliggörande av innehåll och förväntningar ökar tryggheten hos elever. Det kan ge en motståndskraft mot stress och oro som kan minska risken för ett utagerande beteende.
Positiva och tillitsfulla relationer
Positiva och tillitsfulla relationer mellan lärare och elever spelar en avgörande roll för elevernas sociala utveckling, trivsel, välmående, motivation och lärande. Med goda relationer ökar chansen att eleverna når målen i undervisningen och att deras prestationer förbättras. Att arbeta med relationsskapande aktiviteter och att kartlägga elevernas förmågor kan bidra till ett framgångsrikt arbete mot utagerande beteende.
De undervisningsprocesser som fungerar väl präglas av en ömsesidig respekt mellan elev och lärare. Det handlar om att visa uppskattning, omtanke och känna ömsesidigt förtroende. Det innebär att läraren ser eleverna som kompetenta individer, vars röster och åsikter tas på allvar och ses som en tillgång i lärandet.
Relationen har stor betydelse
Relationen mellan lärare och elev har stor betydelse för om en elev upplever sin skolgång som bra eller dålig. Den kan även ha en inverkan på elevens fortsatta liv.
Studier visar att elever med NPF löper större risk för att utveckla negativa relationer med sina lärare. De är också i större utsträckning utsatta för kränkande behandling av sin omgivning. Den vuxne bär alltid ansvaret för att skapa tillitsfulla och goda relationer. Att ha kunskaper om NPF underlättar relationerna avsevärt.
Tydliggörande pedagogik
Många elever är i behov av att veta vad som ska hända under skoldagen, vilka förväntningar läraren har, vilka krav som ställs och om eventuella förändringar i planeringen. Det ökar tryggheten hos alla elever och ger en motståndskraft mot stress och oro. Eleverna får en lärmiljö som är begriplig, hanterbar och meningsfull. Tydliggörande pedagogik i undervisning och lärmiljö kan alltså vara till stor hjälp för eleverna.
Vikten av en känsla av sammanhang
KASAM, känsla av sammanhang, är ett begrepp som myntades av hälsoforskaren Aaron Antonovsky. Känslan skapas när situationer i livet är begripliga, hanterbara och meningsfulla, både i skolan och livet i övrigt.
En elev som känner sammanhang har bättre förutsättningar att klara skolans olika utmaningar. Det ger motståndskraft och kan vara en nyckel till motivation och välbefinnande. Elevens situation kan bli mer hanterbar om undervisningen och lärmiljön är förutsägbar med återkommande lektionsupplägg, aktiviteter och rutiner. En tydlig struktur i lärmiljön och i undervisningens innehåll kan också hjälpa eleverna att få en känsla av kontroll.
Reflektionsfrågor
Reflektionsfrågorna kan användas enskilt eller i grupp och formuleras om så att de passar olika yrkesgrupper.
Ett sätt att ta sig an reflektionsfrågorna är att definiera begreppen samverkan, relationens betydelse och utagerande beteende, för att sedan diskutera relationen mellan dem.
Lärare och speciallärare
Hur arbetar ni med:
- relationer
- kartlägga elevers behov
- att identifiera elevers stress?
Specialpedagog
Hur stöttar du lärarna i arbetet med:
- relationer
- kartlägga elevers behov
- att identifiera elevers stress?
Resursperson
- Hur kan du stötta eleven i att skapa goda relationer med elever, lärare och övriga vuxna på skolan?
