Moment 2 – Flickor och autism i grundskolan

Här får du information om hur autism kan yttra sig hos flickor och varför flickor ofta diagnostiseras senare än pojkar och om vikten av samarbetet mellan hem och skola.

Flickor och autism

Autism förekommer hos både pojkar och flickor. Men flickor får ofta sin diagnos senare i livet än pojkar. De grundläggande svårigheterna skiljer sig inte mycket åt mellan pojkar och flickor, men de visar sig ofta på olika sätt. För att vi ska kunna upptäcka autism tidigare hos flickor behöver vi ha kunskap om skillnaderna. Då kan också flickorna få ett tidigare stöd.

Skillnader mellan pojkar och flickor

Även om vi kan se mönster i pojkars och flickors beteenden vid autism finns det individuella variationer. Men överlag kan vi urskilja olikheter i pojkars och flickors beteenden. Flickor har ofta bättre språkliga förmågor än pojkar och en större förmåga att imitera sociala beteenden. Flickor är också mer flexibla i sitt tänkande och fastnar inte riktigt lika ofta i detaljer som pojkar. Det kan göra att flickors symtom döljs och att de blir svåra att upptäcka. Flickor försöker dessutom kompensera och kamouflera sina svårigheter i högre grad än pojkar.

Flickor och socialt samspel

Flickor har ofta strategier i socialt samspel som gör att det blir svårt att upptäcka autism. En strategi kan vara att undvika att gå in i och vara med i en lek tills man förstått hur den går till, för att sedan imitera de andra. Det är en strategi som flickor också kan använda i andra sociala situationer. Det är inte heller ovanligt att flickor med autism tar en passiv roll i umgänget med andra i samma ålder. På ytan kan det verka som att de interagerar ömsesidigt, men många gånger har de fått en social roll eller följer någon form av inlärt manus. Vissa flickor tar efter och härmar sina kamraters sociala beteenden och intressen.

Det kan se ut och låta som om flickorna är socialt välfungerande. Men det sociala beteendet kan vara ytligt och dölja de svårigheter som faktiskt finns. Den sociala kommunikationen, som småprat, blir också svårare i takt med stigande ålder, eftersom tonårsflickors umgänge ofta präglas av mycket samtal.

Specialintressen

Både flickor och pojkar med autism kan ha specialintressen. Flickornas specialintressen liknar ofta de intressen som andra flickor har. Men det är inte själva specialintresset som utmärker dem från jämnåriga utan intensiteten och tiden de lägger på intresset och hur det helt kan dominera vardagen.

Orsaker till sen diagnos för flickor

När en flicka väl utreds är det vanligt att hon får andra, mer ospecifika diagnoser istället för autism. Elevhälsan missar också ofta tydliga tecken på autism hos flickor. Det kan feltolkas som tecken på överbeskyddande föräldrar, trots eller något annat.

Frånvaron är ofta hög

Undersökningar visar att flickor med autism har högre frånvaro, av andra orsaker än sjukdom, än pojkar. Denna frånvaro ser också ut att öka. Frånvaron kan bero på att flickor helt enkelt inte får det stöd de behöver. 

Många gånger tolkar skolan flickors svårigheter som blyghet och oro istället för att förstå att det kanske egentligen kan röra sig om autism.  Flickor med autism har ofta en annorlunda social förmåga som kan leda till frånvaro om den inte uppmärksammas.

Samverkan mellan skola och vårdnadshavare

Vårdnadshavarna har ofta oroat sig tidigt över barnets beteende och utveckling, kanske redan under de första levnadsåren. Många har sökt hjälp för barnets sömnsvårigheter, problem med maten, sociala problem eller koncentrationssvårigheter, men fått svaret att problemen beror på annat, exempelvis ångest, depression eller relationerna i familjen.

Ibland kan vårdnadshavare uppleva att det är svårt att få skolan att förstå problematiken. Föräldrarna ger ofta en annan bild av barnet än den skolan har uppfattat. Kanske fungerar det bra under skoltid för att sedan vara väldigt jobbigt när barnet kommit hem. Genom att ta reda på hur det fungerar i hemmet får skolan viktig information. Därför är det viktigt att skolan och vårdnadshavarna har en öppen dialog och att skolan tar vårdnadshavarnas oro på allvar.

Flickor och NPF

I filmen ”Flickor och NPF” möter vi några forskare och pedagoger som lyfter det kliniska och det pedagogiska perspektivet på flickor med NPF.  

Medverkande i filmen: Gunilla Westman-Andersson, Sven Bölte, Christopher Gillberg och Johanna Stålnacke. Speltid 07:45.

I filmen ”Flickor och NPF” möter vi några forskare och pedagoger som lyfter det kliniska och det pedagogiska perspektivet på flickor med NPF.  

Medverkande i filmen: Gunilla Westman-Andersson, Sven Bölte, Christopher Gillberg och Johanna Stålnacke. Speltid 07:45.

Reflektionsfrågor

Reflektionsfrågorna kan användas enskilt eller i grupp och formuleras om så att de passar olika yrkesgrupper.

Lärare

  • Hur tänker du om flickor med autism?
  • Hur lägger ni upp undervisningen och aktiviteter i arbetet med flickors delaktighet, intressen och samspel? 
  • Vilka förändringar behöver ni göra för att möta flickors behov?

Specialpedagog

  • Hur tänker du som specialpedagog om flickor med autism?
  • Hur kan du stötta lärarna i arbetet med flickors delaktighet, intressen och samspel?
  • Hur samverkar ni i elevhälsan kring flickor och autism?

Resursperson

  • Om du upptäcker andra behov hos flickor än tidigare identifierade, vilka rutiner finns för att delge och samarbeta med lärare och elevhälsa?

Referensdokument

I referensdokumentet hittar du samma text som ligger på webbsidorna i Autism i grundskolan men med referenser.

Autism i grundskolan (PDF-dokument, 233 kB)

Publicerat fredag 24 mars 2023