Sammanfattning NPF - Förskola

Tidsåtgång: 30 minuter.

På den här sidan hittar du en sammanfattning av innehållet i skolformen Förskola i Studiepaket NPF.

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, är ett av samlingsnamnen för en grupp olika tillstånd och funktionsnedsättningar. Bland dessa finns autism, adhd och Tourettes syndrom men även andra funktionsnedsättningar som exempelvis språkstörning. Om du vill läsa mer om språkstörning kan du ta del av Studiepaket språkstörning.

När du läser formuleringen barn med NPF så inkluderar det även barn med liknande behov, oavsett om de har fått en diagnos eller inte. Förskolan ska alltid ge stöd om det finns ett behov.

Om NPF i förskolan

I filmen möter vi Gunilla Westman Andersson, pedagog och Johanna Stålnacke, forskare som lyfter det pedagogiska perspektivet för att ge dig som personal inom förskolan kunskap om NPF och förståelse för barnens behov. Speltid 05:35.

I filmen möter vi Gunilla Westman Andersson, pedagog och Johanna Stålnacke, forskare som lyfter det pedagogiska perspektivet för att ge dig som personal inom förskolan kunskap om NPF och förståelse för barnens behov. Speltid 05:35.

Adhd

Adhd är en diagnos som bygger på några grundläggande symtom kopplat till uppmärksamhet och impulsivitet som kan förekomma både var för sig och tillsammans. Det har stor betydelse för möjligheterna till lärande och att delta i aktiviteter på förskolan och i vardagen. 

Det kan innebära att det är svårt att hålla fokus i olika situationer, till exempel när barnet ska lyssna på en bok eller stanna kvar i en lek. Det kan också vara svårt att uppfatta och följa instruktioner.

Om adhd

I filmen Om adhd möter vi några forskare och pedagoger som tar upp kliniska och pedagogiska perspektiv på adhd. 

Medverkande i filmen: Christopher Gillberg, Johanna Stålnacke, Kenth Hedevåg och Sven Bölte. Speltid 06:40

I filmen Om adhd möter vi några forskare och pedagoger som tar upp kliniska och pedagogiska perspektiv på adhd. 

Medverkande i filmen: Christopher Gillberg, Johanna Stålnacke, Kenth Hedevåg och Sven Bölte. Speltid 06:40

Autism

Autism är en funktionsnedsättning som visar sig i det sociala samspelet och sättet att kommunicera samt i begränsade, repetitiva mönster av beteenden, intressen och aktiviteter.

Det finns stora variationer inom diagnosen autism och det varierar vilka funktioner och beteenden som är påverkade och i vilken svårighetsgrad. Det är vanligt att barn med autism även har andra funktionsnedsättningar.

Om autism

I filmen Om autism ger några forskare och pedagoger kliniska och pedagogiska perspektiv på autism. Medverkande i filmen: Johanna Stålnacke, Kenth Hedevåg, Sven Bölte, Gunilla Westman Andersson, Christopher Gillberg och Annika Flenninger. Speltid 07:50.

Teckenspråksversionen av filmen har i nuläget en annan titel, men innehållet är detsamma.

I filmen Om autism ger några forskare och pedagoger kliniska och pedagogiska perspektiv på autism. Medverkande i filmen: Johanna Stålnacke, Kenth Hedevåg, Sven Bölte, Gunilla Westman Andersson, Christopher Gillberg och Annika Flenninger. Speltid 07:50.

Teckenspråksversionen av filmen har i nuläget en annan titel, men innehållet är detsamma.

Kognition 

Kognition handlar bland annat om hur vi upplever och bearbetar information. Det handlar också om hur vi kommunicerar, hur vi bearbetar och reglerar våra känslor samt om vår förmåga att fatta beslut. Kognition handlar dessutom om språkliga och motoriska färdigheter, om att lära och på vilket sätt vi lär.

Våra kognitiva funktioner visar sig alltså i det mesta vi gör, i allt från lek och spel till när vi klär på oss, arbetar med uppgifter och samspelar med andra. Därför spelar våra kognitiva funktioner en så stor och viktig roll i våra liv.

Perception

Att uppleva, bearbeta och förstå sinnesintryck kallas för perception. I begreppet ingår sinnesbearbetning av syn, hörsel, smak, lukt och taktila intryck. Kroppen uppfattar också värme, kyla, smärta, riktning och rörelse, kroppens läge och andra intryck.

Alla människor upplever sinnesintryck olika. För barn med NPF kan perceptionen fungera annorlunda. En del uppfattar intryck väldigt starkt och andra väldigt svagt. Det kan beskrivas som en över- eller underkänslighet. Och det kan göra att barnet undviker miljöer med för starka intryck. Men en del barn söker istället upp miljöer med exempelvis starkt ljus eller starka ljud.

Förskolebarnets morgon

I den här animerade filmen får ni ta del av hur yttre stimuli kan påverka ett barns stress- och energinivåer under en morgon och vilka konsekvenser det kan få under dagen. Speltid: 05:15. Filmen är inspirerad av Annika Flenningers text Perceptionens betydelse i skolan. 

I den här animerade filmen får ni ta del av hur yttre stimuli kan påverka ett barns stress- och energinivåer under en morgon och vilka konsekvenser det kan få under dagen. Speltid: 05:15. Filmen är inspirerad av Annika Flenningers text Perceptionens betydelse i skolan. 

I den här animerade filmen får ni ta del av hur yttre stimuli kan påverka ett barns stress- och energinivåer under en morgon och vilka konsekvenser det kan få under dagen. Speltid: 05:15. Filmen är inspirerad av Annika Flenningers text Perceptionens betydelse i skolan. 

Isberget

Bakom de beteenden som barnet uppvisar i förskolan finns orsaker. Man kan illustrera detta med ett isberg, där barnets beteenden utgör toppen medan det under ytan finns orsaker som ni i arbetslaget behöver ta er tid att kartlägga. Det är först när ni förstår vad som ligger bakom som ni också har möjlighet att sätta in det stöd som barnet behöver.

Ett modell föreställande ett isberg. Ovan ytan står det utbrott, vägran, konflikter, springer iväg. Under ytan står det oro, stress, otydlig kravnivå, avsaknad av struktur.

Tydliggörande pedagogik

En del barn behöver mycket stöd och struktur i sin lärmiljö. För barn med NPF kan det vara nödvändigt att erbjuda struktur och tydlighet. Det krävs för att de ska kunna tillgodogöra sig undervisningen, känna sig trygga och vara så självständiga som möjligt. 

De allra flesta barn mår bra av förutsägbarhet, tydlighet och struktur. Därför kan de tydliggörande strategierna ni utformar i er undervisning och lärmiljö gynna alla barn i förskolan.

Tydliggörande pedagogik

I filmen Tydliggörande pedagogik möter vi Gunilla Westman Andersson, universitetslektor i specialpedagogik, som lyfter vikten av tydliggörande pedagogik på förskolan för att skapa förutsättningar för lärande. Speltid 03:20.

I filmen Tydliggörande pedagogik möter vi Gunilla Westman Andersson, universitetslektor i specialpedagogik, som lyfter vikten av tydliggörande pedagogik på förskolan för att skapa förutsättningar för lärande. Speltid 03:20.

Lärmiljön och undervisningen ska bidra till att barnen utvecklas och får en känsla av sammanhang. För en del barn är det lättare att hitta en känsla av sammanhang i förskolan om undervisningen och lärmiljön är anpassad på ett bra sätt. För att kunna möta alla barn behöver arbetslaget kunskaper om barnen som individer men också kunskaper om NPF. 

 Visuell information i förskolan

I filmen Visuell information i förskolan får du exempel på hur man kan organisera för en tillgänglig lärmiljö. Speltid 02:30.

Medverkande i filmen, Linda Petersson – Bloom, tidigare rådgivare vid SPSM, numera verksam som fil.dr i pedagogik.

I filmen Visuell information i förskolan får du exempel på hur man kan organisera för en tillgänglig lärmiljö. Speltid 02:30.

Medverkande i filmen, Linda Petersson – Bloom, tidigare rådgivare vid SPSM, numera verksam som fil.dr i pedagogik.

De nio frågorna

För att säkerställa att aktiviteter och lärmiljön blir förutsägbar kan personalen på förskolan sträva efter att alltid ge barnen svar på följande nio tydliggörande frågor:

  1. Vad ska jag göra?
  2. Var ska jag vara?
  3. Vem ska jag vara med?
  4. Hur mycket ska jag göra?
  5. Hur ska jag göra? 
  6. När ska jag göra det?
  7. Hur länge ska jag göra det?
  8. Varför ska jag göra det?
  9. Vad ska jag göra sedan?
Publicerat tisdag 5 mars 2024