Moment 1 – Adhd i fritidshem

Här får du information om de funktioner som kan vara påverkade vid adhd. Du får läsa om annorlunda perception och hur de exekutiva funktionerna kan påverkas. Du får också läsa om hur det kan märkas i verksamheten.

Inledning

Adhd står för Attention Deficit Hyperactivity Disorder. Namnet visar att diagnosen bygger på några grundläggande symptom, nämligen uppmärksamhet och impulsivitet samt överaktivitet (hyperaktivitet) eller underaktivitet (hypoaktivitet). Symptomen kan både förekomma var för sig och tillsammans. De har stor betydelse för elevernas möjligheter till lärande och aktiviteter i fritidshemmet, skolan och i vardagen.

Studier visar att ungefär 3,4–7,1 procent hos barn och ungdomar har adhd. Symtomen yttrar sig på olika sätt hos olika personer och under olika tidsperioder i livet.

Olika funktioner påverkas

Elever med adhd har svårt att koncentrera sig och att styra sin uppmärksamhet. Det kan påverka deras förmåga att fokusera. De kan också ha svårt att följa instruktioner och därför kan det vara svårt att genomföra vissa aktiviteter och uppgifter.

Hyperaktivitet kan innebära att det är utmanande att sitta still. Impulsivitet kan göra att eleven exempelvis inte klarar att vänta på sin tur eller att eleven pratar överdrivet mycket.

Det vanligaste är att en elev med adhd har koncentrations- och uppmärksamhetsproblem och en hyperaktivitet. En del elever har framför allt problem med uppmärksamheten och då har de få eller inga symtom på hyperaktivitet eller impulsivitet.

Tre huvudgrupper

Adhd delas in i tre grupper:

  • Adhd, huvudsakligen ouppmärksam form - Innebär att det är svårt att rikta och behålla uppmärksamheten, många har en mer långsam arbetstakt, svårare för att ta initiativ, komma igång och behöver ofta mer tid 
  • Adhd, huvudsakligen hyperaktiv-impulsiv form
  • Adhd, kombinerad form, då med både hyperaktivitet och ouppmärksamhet

 

Om adhd

I filmen Om adhd möter vi några forskare och pedagoger som tar upp kliniska och pedagogiska perspektiv på adhd. 

Medverkande i filmen: Christopher Gillberg, Johanna Stålnacke, Kenth Hedevåg och Sven Bölte. Speltid 06:40

I filmen Om adhd möter vi några forskare och pedagoger som tar upp kliniska och pedagogiska perspektiv på adhd. 

Medverkande i filmen: Christopher Gillberg, Johanna Stålnacke, Kenth Hedevåg och Sven Bölte. Speltid 06:40


Perception

Elever med adhd kan ha annorlunda perception i olika grad och beroende på dagsform. Det kan exempelvis handla om en hypersensitivitet, en överkänslighet, som innebär att hjärnan registrerar sinnesintrycken alldeles för starkt. Eller en hyposensitivitet, en underkänslighet, som innebär att hjärnan tolkar sinnesintrycken för svagt.

Vid en hypersensitivitet kan det handla om en extra känslighet, där vissa ljud eller andra stimuli upplevs störande. Kanske tickar en klocka för högt, eller så kanske det kommer det ljud från element. Ljuden kan störa så mycket att en elev med annorlunda perception blir stressad. Därför är det bra att fråga eleverna och lyssna på vad de berättar för att förstå orsakerna till stressen. Det är också bra att så långt det går minimera det som stör i miljön. 

Elev som sover på sin bänk

Motorik

Det är inte ovanligt att elever med adhd har finmotoriska eller grovmotoriska svårigheter, ibland i kombination. De grovmotoriska svårigheterna kan exempelvis visa sig genom att rörelser är annorlunda koordinerade, lite slängiga och oprecisa. Eleven kan till exempel ha svårt att avväga hur mycket kraft en rörelse kräver. Man kan misstänka finmotoriska svårigheter när en elev tycker det är svårt att skriva, rita eller inte kan skilja fina handrörelser från större kroppsrörelser.


Social kognition

Social kognition handlar om hur vi uppfattar, tolkar och svarar på andra människors avsikter, känslor och beteenden samt hur vi tolkar vår sociala omgivning. Elever med adhd kan ha olika grad av nedsatta förmågor som ryms inom social kognition. Det kan minska möjligheten att fokusera och bibehålla intresse under ett samtal.  Det kan också göra det svårare att förstå andra personer, eller att läsa av sociala koder i spel och lek.

Samspel

Bristerna i social kognition kan också minska förmågan att stänga ute distraktioner och hindra sig själv från att utföra oönskade handlingar. Att en elev har svårt att kontrollera sina impulser och reglera sig själv kan göra att eleven säger ogenomtänkta saker eller avbryter. Det kan försvåra det sociala samspelet. 

Nedsatt mentaliseringsförmåga, när man har svårt att förstå sina egna och andras tankar och känslor, kan orsaka konflikter och missförstånd under dagen.


Exekutiva funktioner

Exekutiva funktioner är ett samlingsbegrepp för flera olika kognitiva förmågor som hjälper oss att styra och reglera våra tankar, känslor och beteenden. De hjälper oss bland annat att samordna information, fungera målinriktat, dra lärdomar av tidigare erfarenheter och att anpassa oss till olika situationer och miljöer.

Många elever med adhd har svårigheter med eller outvecklade exekutiva funktioner. Vilka exekutiva funktioner som är påverkade och i vilken grad, varierar mycket från person till person.

Vid adhd kan svårigheter inom följande områden förekomma:

  • känslor och impulser
  • arbetsminne
  • uppmärksamhet och koncentration
  • planera och organisera
  • tidsuppfattning. 

Känslor och impulser

Elever med svag impulskontroll kan också ha svårt att reglera sina känslor. Känsloreglering är förmågan att iaktta sina egna känslor, uttrycka dem och reglera styrkan i dem. En elev som har svårt att reglera sina känslor kan bli extremt ledsen eller arg i vissa situationer. 

En del elever med adhd kan ha svårt att reglera sin aktivitetsnivå. En del har väldigt hög aktivitetsnivå, andra väldigt låg. Ibland kan omgivningen misstolka en låg aktivitetsnivå och tro att eleven är lat, passiv eller ointresserad. En elev med hög aktivitetsnivå kan ha svårt att komma till ro och då kan det vara svårt att sitta still längre stunder.

De flesta av oss har inre bromsar som får oss att fundera på olika alternativ innan vi agerar, eller som får oss att hålla tillbaka olika reaktioner. Dessa bromsar saknas i hög grad hos personer som har svagare impulskontroll. Ett kärnsymtom vid adhd är en svag eller outvecklad impulskontroll. En elev som har svag impulskontroll funderar inte alltid igenom olika alternativ innan handling och kan ha svårt att hålla tillbaka sina reaktioner. Det kan bli utmanande både i aktiviteter och i det sociala samspelet. I fritidshemmet och i skolan behöver man bland annat kunna vänta på sin tur i spel, lek och aktiviteter och hålla tillbaka sina impulser att säga något.

Arbetsminne

Arbetsminnet är den minnesförmåga som hjälper oss att hålla kvar information, samtidigt som vi bearbetar den under en kort stund och kopplar den till annat som vi minns och har lärt oss. Arbetsminnet används bland annat för att komma ihåg en muntlig instruktion eller namnet på någon man just träffat. 

När vi har bearbetat informationen i arbetsminnet flyttas kunskapen till andra minnesstrukturer i hjärnan. För att det ska ske behöver vi först bearbeta informationen. Vi behöver sortera, jämföra med tidigare kunskaper och repetera. En elev som har svagare arbetsminne hinner sällan bearbeta informationen. Vilket medför att en stor del av informationen riskerar att gå förlorad, informationen hinner helt enkelt inte lagras.

Elever med adhd har ofta ett nedsatt arbetsminne. Det kan vara svårt att hålla kvar muntlig information i arbetsminnet som lätt blir överbelastat. Korta, tydliga och skriftliga instruktioner kan underlätta. En nedsättning i arbetsminnet kan hindra att ny kunskap lagras i långtidsminnet. Elever med adhd behöver få många möjligheter att repetera. Bilder och stödord som visualiserar kan också vara hjälpsamt. 

Uppmärksamhet och koncentration

Elever med adhd har ofta svårt att fokusera och behålla sin uppmärksamhet. Det kan visa sig genom svårigheter att skifta fokus och att hålla kvar intresset i samtal och aktiviteter. Man kan få intrycket av att eleven är ouppmärksam på det som sägs och det som händer. Men det kan bero på att eleven inte uppfattar det läraren säger. Ett tydligt tal och ett taltempo som inte är för långsamt stödjer elever med adhd att bibehålla sin uppmärksamhet. 

Det kan vara extra svårt att fokusera om det samtidigt förekommer andra ljud och rörelser i rummet eller utanför. Sånt kan distrahera och försvåra för en elev med adhd. 

Planera och organisera

Så gott som alla elever med adhd har i någon mån svårt att planera och att organisera. För att kunna planera och organisera krävs en god arbetsminnesfunktion. Det handlar bland annat om att kunna föreställa sig i vilken ordning saker ska göras, hur de gjorts tidigare och att kunna dra slutsatser av det. Svårigheterna blir tydligare mot slutet av lågstadieåldern och växer ännu mer under mellanstadiet när kraven på självständighet och egen planering ökar.

Elever med adhd kan behöva hjälp och stöd med att överblicka och strukturera. Du kan stötta eleven med visuella instruktioner, planeringar och arbetsordningar. Det kan också vara till stor hjälp om du erbjuder eleven täta, korta avstämningar.

Tidsuppfattning

Tidsuppfattning handlar om att kunna orientera sig och ha förmågan att känna av hur lång tid något kan ta. För att kunna planera en aktivitet krävs det att eleven kan förhålla sig till tiden. Eleven behöver veta ungefär hur mycket som kommer hinnas med under till exempel en timme. Det gäller att veta när man måste påbörja städning och plocka undan för att bli klar eller när det är dags att gå från utevistelse för att komma i tid till mellanmålet. Man skulle kunna beskriva det som att man både behöver ha en del av sin uppmärksamhet riktad mot klocktiden och en del mot sin egen takt.

Elever med adhd kan ha svag tidsuppfattning. Det finns olika sätt att visualisera tid. Ett sätt är att tydliggöra början och slutet på aktiviteten. En del elever behöver använda Time Timer, som är en klocka där eleverna själva tydligt kan se hur tiden går. Timstock är ett annat visuellt verktyg som visualiserar hur tiden räknas ner med hjälp av lysdioder. Timern på datorn eller mobilen är också ett bra stöd. Det är viktigt att det visuella stödet individualiseras och utformas utifrån elevens behov.


Delay Aversion 

En del elever med adhd upplever det som en utmaning att behöva vänta på något, som exempelvis en belöning. Oförmågan att motivera sig själv till att vänta kallas delay aversion. Det kan framförallt märkas hos barn i förskoleåldern, men även längre upp i åldrarna. Delay aversion ska inte förväxlas med svårigheter att vänta på grund av bristande impulskontroll.

Reflektionsfrågor

Reflektionsfrågorna kan användas enskilt eller i grupp och formuleras om så att de passar olika yrkesgrupper.

Lärare i fritidshem och speciallärare

Exekutiva funktioner

  • Vilka rutiner har ni för att upptäcka elevernas behov?
  • Hur anpassar ni undervisning och aktiviteter för att möta elevernas behov?
  • Hur anpassar ni den fysiska lärmiljön för att möta elevers behov?

Specialpedagoger

Exekutiva funktioner

  • Hur stöttar du lärare i fritidshem i deras arbete med att anpassa undervisning och aktiviteter?
  • Hur stöttar du arbetslaget i deras arbete med att anpassa den fysiska lärmiljön?
  • Vilka förutsättningar har du för att delge arbetslag och elevhälsan relevant information om pedagogiska strategier?

Resursperson

  • Vilka förutsättningar och rutiner finns för att underlätta samarbetet mellan dig, lärare och elevhälsan? Vad behöver utvecklas?

Referensdokument

I referensdokumentet hittar du samma text som ligger på webbsidorna i Adhd i fritidshem men med referenser.

Adhd i fritidshem (PDF-dokument, 325 kB)

Publicerat fredag 24 mars 2023