Moment 1 – Tydliggörande pedagogik i fritidshem
Här får du information om vad tydliggörande pedagogik är och varför det kan vara bra att använda i aktiviteter.
- Inledning
- KASAM - Känsla av sammanhang
- Grunder i tydliggörande pedagogik
- Reflektionsfrågor
- Referensdokument
Inledning
Fritidshemmets roll är att stimulera alla elevers utveckling och ge en meningsfull fritid.
Mycket av den publicerade forskningen berör elever i behov av specialpedagogiskt stöd ur skolans perspektiv men det saknas motsvarande forskningsstöd ur fritidshemmets perspektiv. Fritidshemmet arbetar ofta med elevernas sociala utveckling framför kunskapsuppdraget.
Fritidshemmets grupporienterade arbetssätt medför ofta att personalen inte uppmärksammar elever i behov av särskilt stöd. Personalens aktiva deltagande i aktiviteter och lek kan medföra att stöd ges i större utsträckning.
I skollagen står det att utbildningen ska vara likvärdig. Det innebär att varje elev har rätt till en undervisning som utgår och utformas utifrån individuella behov och förutsättningar. Tydliggörande pedagogik kan vara en väg för att få ännu fler elever att nå målen för sin utbildning.
Likvärdig utbildning
Likvärdig utbildning innebär inte att aktiviteter och undervisning ska utformas på samma sätt överallt eller att resurser ska fördelas lika. Elever har olika förutsättningar och behov som verksamheten behöver ta hänsyn till.
Alla elever har utmaningar och styrkor inom olika områden och i varierande grad. En del behöver mycket stöd och struktur medan andra inte behöver något stöd alls. De allra flesta mår bra av förutsägbarhet, tydlighet och struktur och det kan gynna flera i en grupp av elever.
Struktur och tydlighet
Elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar finns i så gott som varje elevgrupp. En verksamhet som är strukturerad och tydlig kan vara en förutsättning för elever med NPF att överhuvudtaget kunna vara på fritidshemmet. Fritidshemmets verksamhet behöver utformas så att eleverna känner sig trygga och självständiga. Att arbeta med tydliggörande pedagogik kan vara ett sätt att få ännu fler elever att trivas och utvecklas på fritidshemmet.
KASAM – Känsla av sammanhang
När en situation är begriplig, hanterbar och meningsfull upplever vi människor en känsla av sammanhang. Den ger många positiva effekter och får oss att må bra. Det gäller i fritidshemmet, precis som i livet i stort.
KASAM är ett begrepp som myntades av forskaren Aaron Antonovsky. KASAM är en förkortning av känsla av sammanhang. Antonovsky visade att människan mår mycket bättre när den har en känsla av sammanhang och att den uppnås när en situation är just begriplig, hanterbar och meningsfull.
KASAM:s tre delar
En elev som upplever begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet har bättre förutsättningar att klara olika utmaningar. Eleven får en känsla av sammanhang. Den känslan kan i sin tur utgöra en motståndskraft vid utmaningar och kan vara en nyckel till motivation.
Begriplighet är förmågan att förstå, förklara och bedöma olika händelser. På fritidshemmet är tydliggörande pedagogik ett bra verktyg för att göra situationen begriplig. Visuellt stöd är ett exempel.
Hanterbarhet är förmågan att hantera händelserna. Det kan handla om att eleverna är i ett sammanhang som de klarar av, känner sig trygga i och förstår. Men också när de kan påverka sin situation och vet vad det får bestämma över. Eleven behöver också veta att det finns någon som kan hjälpa till om det skulle behövas.
Meningsfullhet handlar om delaktighet och en känsla av att kunna påverka, förstå syftet och att verksamheten på fritidshemmet är meningsfull att delta i.
Utgångspunkten på fritidshemmet ska vara att alla ska få tillgång till en så bra verksamhet som möjligt. Att arbeta strukturerat och att tydliggöra innehåll bidrar till att nå KASAM på fritidshemmet.
Grunder i tydliggörande pedagogik
TEACCH
Tydliggörande pedagogik har från början sitt ursprung i TEACCH som står för Treatment and Education of Autistic and Communication related handicapped Children.
Målet med TEACCH är att en person ska nå så hög grad av självständighet, självbestämmande och delaktighet som möjligt. I programmet tar man fram strategier och verktyg som grundar sig på observationer och kartläggningar av personens förmågor, intressen och behov.
Struktur
Struktur är ett centralt begrepp som lyfts fram inom TEACCH. Det kan byggas på olika sätt och på olika nivåer. Utifrån TEACCH-begreppet har en modell som kallas Structured Teaching tagits fram.
Syftet med modellen är att försöka samla information och förstå hur personer med autism tänker, kommunicerar och agerar. Det kan till exempel handla om att bli trygg av att det finns rutiner och att det är svårt att se helheter eller att kommunicera verbalt. Med kunskapen som grund utformas strategier för att göra undervisningen mer strukturerad, begriplig och förutsägbar för elever med autism.
Målet med Structured Teaching är att miljön ska vara förutsägbar och begriplig. Elevers styrkor är i fokus eftersom de kan vara ett stöd för svagare förmågor. Dessutom ses deras intressen som en nyckel till att locka till lärande. Det är också viktigt att stötta i att använda en meningsfull kommunikation.
Fyra hörnstenar
Tydliggörande pedagogik som beskrivs i den här texten kan översättas till Structured Teaching, som bygger på fyra hörnstenar:
- strukturer i den fysiska miljön
- visuella scheman
- system för skolarbete och arbetsuppgifter
- visuella strukturer.
Strukturer i den fysiska miljön
Det är viktigt att analysera och reflektera över den fysiska miljö som barnen möter. Det kan vara bra att skala av onödiga, röriga intryck och utsmyckningar. Rummen behöver också organiseras och möbleras så att det inbjuder till olika former av aktiviteter, samvaro och lärande.
Visuella scheman
Visuella scheman är en grundläggande del i tydliggörande pedagogik. Det är viktigt att de utformas så att dagens aktiviteter visas kronologiskt och tydligt.
Scheman skapar möjlighet för eleven att förbereda sig inför tiden på fritidshemmet eller inför en enskild fritidshemsaktivitet. En del elever behöver individuella scheman för detta. Scheman behövs också för att eleven ska kunna arbeta så självständigt som möjligt. Med schemat förtydligas vad som kommer att hända och när det ska hända.
Visuella strukturer
De visuella strukturerna kan till exempel handla om att färgmarkera material. Man kan färgkoda lådor i ateljén, märka upp byggmaterial eller lego. De visuella strukturerna kan också tydliggöra hur materialet kan användas. Det kan också vara bra att färgkoda rummen för olika aktiviteter.
Rutiner
Utöver dessa fyra områden är det viktigt att skapa och upprätthålla rutiner. Rutiner avlastar tanken och arbetsminnet och minskar den osäkerhet som kan uppstå när något oförutsett händer. Rutiner kan också bidra till att känslan av oro och stress minskar.
De nio frågorna
För att säkerställa att aktiviteter och lärmiljön blir förutsägbara kan ni sträva efter att alltid ge eleverna svar på följande nio tydliggörande frågor:
- Vad ska jag göra?
- Var ska jag vara?
- Vem ska jag vara med?
- Vad ska jag lära?
- Hur ska jag göra?
- När ska jag göra det?
- Hur länge ska jag göra det?
- Varför ska jag göra det?
- Vad ska jag göra sedan?
Om varje elev känner sig trygg med svaren på frågorna, ökar förutsättningarna att kunna delta i aktiviteter. När eleven förstår vad som förväntas kan också oron och stressen minska. Elever med NPF kan vara hjälpta av att svaren på de nio frågorna är visuella.
Aktivitetshjulet
Ett sätt att öka tillgängligheten för eleverna på fritidshemmet kan vara att använda aktivitetshjulet i planeringen. Aktivitetshjulet är en tankemodell som har inspirerats av Nielsens ”Spilhjulet”. Fördelen med modellen är att den synliggör olika delar i aktiviteten som kan ändras och anpassas, för att göra en lek, aktivitet eller ett spel tillgängligt för alla.
Här är några exempel på hur man kan tänka i planeringen:
Regler och förutsättningar
Många elever har behov av att i god tid få förberedelser och information om vad som kommer att ske på nästa aktivitet. Tänk igenom hur du kan ge denna information på bästa sätt, så att eleven kan känna sig trygg och väl förberedd.
Instruktioner
Det är viktigt att alla elever förstår vad aktiviteten innebär, hur den ska gå till och vilken roll eleven förväntas ha. Därför är det viktigt att ge tydliga och begripliga instruktioner. För att alla elever ska förstå kan man använda visuellt stöd för att förstärka det som sägs, exempelvis använda bilder eller text på en tavla eller tecken som stöd.
Plats och yta
Val av plats för aktiviteten kan påverka delaktigheten. Kan man avgränsa en större yta eller erbjuda plats åt alla om utrymmet är begränsat? Vid utomhusaktiviteter är det viktigt att platsen, underlaget och vägen dit är tillgängliga och möjliggör delaktighet. Här påverkar även årstid, växtlighet och väder möjligheterna att kunna vara med i en aktivitet.
Redskap
Placera redskap och material så att det ökar möjligheterna och inte skapar några hinder, så att alla får goda förutsättningar att delta, utmanas och lyckas.
Antal deltagare
Val av gruppstorlek och sammansättning kan påverka möjligheten för flera elever att klara av aktiviteten. Om det är en ny aktivitet kanske eleverna behöver få pröva på egen hand, eller kanske två och två, innan de går över till en större grupp.
Rekvisita
Om aktiviteten ska genomföras i exempelvis en idrottssal, kan rekvisita behövas. Exempel på sådan rekvisita kan vara ärtpåsar, rep, lekband, bollar, racketar eller annat material som det finns tillgång till. Välj storlek, färg, form eller andra egenskaper utifrån syfte och mål med aktiviteten. Genom att erbjuda alla elever valmöjligheter ökas förutsättningarna för alla att lyckas. Ge också signaler om att det är okej att våga pröva olika material och göra på olika sätt.
Reflektionsfrågor
Reflektionsfrågorna kan användas enskilt eller i grupp och formuleras om så att de passar olika yrkesgrupper.
Lärare och speciallärare
- Hur gör ni er verksamhet, Begriplig – Hanterbar – Meningsfull, på grupp- och individnivå?
- Hur kan ni använda de nio frågorna på grupp- och individnivå i er verksamhet?
Specialpedagog
- Hur kan du som specialpedagog främja arbetet med att göra verksamheten Begriplig – Hanterbar – Meningsfull, på grupp- och individnivå?
- Hur kan du som specialpedagog främja verksamhetens användning av de nio frågorna på grupp och individnivå?
Resursperson
- Hur kan du bidra till att hela skoldagen blir begriplig, hanterbar och meningsfull för eleven?
