KASAM – Känsla av sammanhang

När en situation är begriplig, hanterbar och meningsfull upplever vi människor en känsla av sammanhang. Den ger många positiva effekter och får oss att må bra. Det gäller i skolan, precis som i livet i stort.

KASAM är ett begrepp som myntades av forskaren Aaron Antonovsky. Det är en förkortning av känsla av sammanhang. Antonovsky visade att människan mår mycket bättre när den har en känsla av sammanhang.

KASAM:s tre delar

En elev som upplever sin skolsituation som begriplig, hanterbar och meningsfull har bättre förutsättningar att klara skolans olika utmaningar. Eleven får en känsla av sammanhang. Den känslan kan i sin tur utgöra en motståndskraft vid utmaningar och kan vara en nyckel till motivation.

Begriplighet är förmågan att förstå, förklara och bedöma olika händelser. I skolan är tydliggörande pedagogik ett bra verktyg för att göra situationen begriplig. Visuellt stöd i undervisningen är ett exempel. 

Hanterbarhet är förmågan att hantera händelserna. Det kan handla om att eleverna är i ett sammanhang som de klarar av, känner sig trygga i och förstår. Men också när de kan påverka sin situation och vet vad det får bestämma över. Eleven behöver också veta att det finns någon som kan hjälpa till om det skulle behövas.

Meningsfullhet handlar om delaktighet och en känsla av att kunna påverka, förstå syftet och att undervisningen och skoldagen är meningsfull att delta i.

KASAM i undervisningen

Fundera på om:

• alla kan förstå informationen på lektionen 
• genomgångarna är lagom långa 
• alla elever kan tillgodogöra sig undervisningen 
• eleverna kan visa sin kunskap på olika sätt.

Reflektera över mål och förväntningar. Kan alla elever nå målen med lektionen? Är det tydligt vad eleverna förväntas kunna och när de ska visa sin kunskap?

Det kommer alltid att finnas elever som är i behov av extra anpassningar och särskilt stöd. Utgångspunkten för undervisning i klassrummet ska vara att alla ska få så bra ledning och stimulans som möjligt. Att arbeta strukturerat och att tydliggöra undervisningens innehåll bidrar till att nå KASAM i skolan.

Grunder i tydliggörande pedagogik

TEACCH

Tydliggörande pedagogik har från början sitt ursprung i TEACCH som står för Treatment and Education of Autistic and Communication related handicapped Children. TEACCH grundades av Eric Schopler vid universitetet i North Carolina i början av 1970-talet. Målet var att utveckla ett strukturellt stöd till personer med autism i alla åldrar. TEACCH är ett habiliteringsprogram och pedagogiskt förhållningssätt som innefattar redskap och strategier för att förtydliga vardagen för individen och göra omvärlden mer förståelig. 

Syftet med TEACCH är att en person ska nå så hög grad av självständighet, självbestämmande och delaktighet som möjligt. I programmet tar man fram strategier och verktyg som grundar sig på observationer och kartläggningar av personens förmågor, intressen och behov.  Det är viktigt att samarbeta med barnets familj för att man ska nå bästa resultat. Det bidrar ofta till en mer rättvis helhetsbild av barnets situation.

Struktur

Struktur är ett centralt begrepp som lyfts fram inom TEACCH. Det kan byggas på olika sätt och på olika nivåer. Utifrån TEACCH-begreppet har en modell som kallas Structured Teaching tagits fram. 

Syftet med modellen är att försöka samla information och förstå hur personer med autism tänker, kommunicerar och agerar. Det kan till exempel handla om att bli trygg av att det finns rutiner och att det är svårt att se helheter eller att kommunicera verbalt. Med kunskapen som grund utformas strategier för att göra undervisningen mer strukturerad, begriplig och förutsägbar för elever med autism. 

Målet med Structured Teaching är att miljön ska vara förutsägbar och begriplig. Elevers styrkor är i fokus eftersom de kan vara ett stöd för svagare förmågor. Dessutom ses deras intressen som en nyckel till att locka till lärande. Det är också viktigt att stötta barnet i att använda en meningsfull kommunikation.  

Fyra hörnstenar

Tydliggörande pedagogik som beskrivs i den här texten kan översättas till Structured Teaching , som bygger på fyra hörnstenar: 

• strukturer i den fysiska miljön
• visuella scheman
• system för skolarbete och arbetsuppgifter
• visuella strukturer.

Strukturer i den fysiska miljön

Det är viktigt att analysera och reflektera över den fysiska lärmiljö som barnen möter. Det kan vara bra att skala av onödiga, röriga intryck och utsmyckningar. Det gör att eleverna kan fokusera på rätt saker. Klassrummet behöver också organiseras och möbleras så att det inbjuder till olika former av lärande.

Visuella scheman

När man utformar scheman i skolan är det viktigt att de visar dagens aktiviteter kronologiskt och tydligt. Scheman skapar möjlighet till förberedelse för eleverna. En del behöver individuella scheman för att få en struktur över dagen eller över en särskild händelse. Det kan också behövas för att eleverna ska kunna vara så självständiga som möjligt. Med schemat förtydligas vad som kommer att hända och när det ska hända. Dessutom står händelserna i kronologisk ordning, vilket ökar förståelsen för aktivitetens helhet.

Visuella strukturer

De visuella strukturerna kan till exempel handla om att färgmarkera material efter skolämnen, eller att visualisera vilket arbete som är pågående och vilket som är färdigt. De kan också tydliggöra hur arbetsuppgifterna ska genomföras.

Rutiner

Utöver dessa fyra områden är det viktigt att skapa och upprätthålla rutiner. Rutiner avlastar tanken och arbetsminnet och minskar den osäkerhet som kan uppstå när något oförutsett händer. Rutiner kan också bidra till att känsla av oro och stress minskar.

De nio frågorna

För att säkerställa att undervisningen, aktiviteter och lärmiljön blir förutsägbara kan ni sträva efter att alltid ge eleverna svar på följande nio tydliggörande frågor:

1. Vad ska jag göra?
2. Var ska jag vara?
3. Vem ska jag vara med?
4. Vad ska jag lära?
5. Hur ska jag göra? 
6. När ska jag göra det?
7. Hur länge ska jag göra det?
8. Varför ska jag göra det?
9. Vad ska jag göra sedan?

Om varje elev känner sig trygg med svaren på frågorna, ökar förutsättningarna att ta till sig undervisning och aktiviteter. När eleven förstår vad som förväntas kan också oron och stressen minska. Elever med NPF kan vara hjälpta av att svaren på de nio frågorna är visuella.

Bilden visar ett exempel på hur frågorna kan förtydliga för eleverna vad som ska göras under en svensklektion.

Referensdokument

Referensdokumentet innehåller texten som finns i Tydliggörande pedagogik i grundskolan kompletterad med referenser.

Tydliggörande pedagogik i grundskolan (PDF-dokument, 260 kB)