Funktioner och beteenden vid autism

Det finns stora variationer inom diagnosen autism. Förmågor och beteenden som är påverkade varierar och kan vara olika svåra. Vanliga områden som påverkas:

• perception
• motorik
• social kognition och mentalisering
• exekutiva funktioner
• intressen, flexibilitet och rutiner
• central koherens, förståelse av sammanhang
• tal, språk och kommunikation
• tidsuppfattning.

Perception

Perception handlar om hur en person upplever, bearbetar och förstår sinnesintryck. Elever med autism har ofta en annorlunda perception. Det handlar om bearbetningen av sinnesintryck från syn, hörsel, smak, lukt och beröring, men även stimuli inuti kroppen. Dessutom kan balans-, muskel- och ledsinnet vara påverkade. Perceptuella svårigheter kan vara en källa till stress och oro.

Tidig upptäckt

Vårdnadshavare kan märka att ett barn har en annorlunda sinnesbearbetning redan under barnets första levnadsår. Det är viktigt att förskolelärare och lärare är nyfikna och medvetna om att barn och unga kan ha en annorlunda sinnesbearbetning. Det är alltid bra att samarbeta med hemmet för att kunna identifiera elevens perceptuella förutsättningar tidigt i livet.

Perceptuell känslighet

De perceptuella svårigheterna kan visa sig på olika sätt. Det kan vara att en elev blir störd av ljudet från ventilationen. För någon annan kan ljudnivån i aktiviteten vara obehaglig. Ljud och trängsel kan göra det svårt att äta mellanmål på fritidshemmet och idrottshallen kan kännas oförutsägbar och obehaglig. 

Den känsligheten kan visa sig som både över- och underkänslighet. Elever med autism kan reagera starkare på synintryck. De kan uppleva ljuset från lampor, solljus, reflexer i glas, blanka föremål eller mönster som påträngande och störande.

En del elever kan reagera starkt, eller med fördröjning, på både kyla och värme. Eleven kan söka sig aktivt till en stimulans som känns fascinerande genom att exempelvis upprepa motoriska rörelser eller genom att dras till vissa ljud. Det kan också vara motsatsen, att eleven undviker vissa ljud eller miljöer, till exempel matsalen, på grund av ljudnivån.

Många elever med autism kan vara smärtkänsliga medan andra kan ha en hög smärttröskel. En del elever kan vara överkänsliga för hur vissa kläder känns eller sitter åt mot kroppen, eller tycka att tvättlappar mot huden gör ont. Att duscha kan kännas obehagligt, strålarna från vattnet kan göra ont mot huden. För andra kan det vara tvärtom: styva textilier och åtsittande kläder kan vara det enda som känns behagligt.

Att personalen på fritidshemmet förstår hur perceptionen fungerar hos en elev gör det lättare att förstå olika beteenden. Kunskapen kan användas för att skapa mer tillgängliga lärmiljöer, exempelvis anpassade lokaler, matsalar och aktiviteter.

Motorik

Det är vanligt att elever med autism har någon form av motoriska svårigheter, även om det inte gäller alla. Den motoriska utvecklingen är också försenad hos många elever med autism.

En del elever med autism kan ha stelare rörelsemönster för att de har svårigheter med koordination och automatisering av rörelser. Svårigheterna kan visa sig genom att eleven exempelvis har svårt att lära sig cykla, eftersom det kräver en förmåga att koordinera rörelser, balansera och samtidigt styra med händerna. Att gå i ojämn terräng eller ta sig över trösklar eller en sandlådekant kan också vara svårt. Elever med autism lär sig inte genom lek på samma sätt som andra. Det påverkar utvecklingen av deras motoriska förmåga och fysiska aktivitet.

Social kognition och mentalisering

Social kognition handlar om hur vi tänker om oss själva och hur vi tänker om andra. En viktig del av social kognition är mentaliseringsförmågan. 

Mentalisering är en viktig förmåga i all kommunikation mellan människor. Det handlar dels om att kunna se sig själv utifrån, dels om att kunna sätta sig in i andras tankar och känslor och förutsäga andras reaktioner. Och det handlar också om att kunna föreställa sig hur något ska bli.

Mentalisering är något som vi sysslar med oavbrutet i olika sammanhang. Det sker automatiskt och intuitivt när vi läser av ansiktsuttryck, kroppsspråk, tonläge och någons intresse. Det påverkar i sin tur hur vi förstår, känner och agerar i en situation. För många elever med autism är förmågan inte automatiserad vilket kan leda till brister i ömsesidigheten.

Ömsesidighet

Brister i ömsesidighet kan visa sig på olika sätt. Ett exempel är när en elev håller en monolog om något som eleven tycker är intressant, men inte märker att kamraterna tröttnat. Eller när en elev är ärlig och låter en kamrat få höra att kamratens gamla frisyr var finare.

Mentaliseringsförmågan kan vara starkare hos vissa med autism och svagare hos andra. Förmågan till socialt samspel kan också till viss del tränas och utvecklas med tiden.

Stöd eleven i socialt samspel

Det sociala samspelet i fritidshemmet kan underlättas av att få vara i sammanhang som eleven förstår och känner igen. Att få delta i strukturerade aktiviteter och i mindre grupper kan hjälpa. En del skolor erbjuder återkommande planerade rastaktiviteter. Det kan stödja samspelet med kamrater. Vissa elever drar sig undan sociala situationer eftersom de blir osäkra eller tycker att det blir svårt, trots att de egentligen vill ha kontakt.

Exekutiva funktioner

Många elever med autism har olika svårigheter med exekutiva funktioner, som att förstå tid, att kunna planera sitt arbete och sina aktiviteter, att dra lärdom av tidigare erfarenheter eller att reglera sina känslor och impulser. 

Fritidshemmet och skolan är en plats med många människor, olika miljöer och skiftande aktiviteter att förhålla sig till och växla mellan. Det är en utmaning för elever med autism, eftersom både svårigheter att vara flexibel och känslighet inför förändringar ingår i diagnosen. 

Förutsägbarhet är viktigt

Den typiska miljön på fritidshem har många strukturella utmaningar för elever med autism. Det kan handla om att någon annan tar platsen som eleven brukar sitta på eller att schemat ändras med kort varsel. Det kan också vara en stor utmaning att ha en vikarie. Därför är det ännu mer viktigt med rutiner och förutsägbarhet. Man behöver minimera antalet förändringar och förbereda för övergångar när man arbetar med en elev med autism. Då kan eleven i stället använda sin kraft och energi till att fokusera på aktiviteter i fritidshemmet.

Det är vanligt att personer med autism har svårt att planera och organisera. Det får konsekvenser i både stort och smått, som att komma i tid till mellanmålet och att få med rätt material till en aktivitet. En tydlig struktur och tydliga mål kan motivera och ge eleven stöd.

Begränsande beteenden, intressen och aktiviteter

Elever med autism kan ha intressen som de blir särskilt intresserade av och som ibland helt dominerar deras vardag. Det kan uppta mycket tid, ork och energi, men också skänka mycket glädje, mening och sammanhang. 

Det kan vara tryggt att hålla fast vid rutiner. Då ökar förutsägbarheten för den som har svårt att föreställa sig hur något blir. Att rutiner bryts kan leda till oro. Det kan räcka med att någon ändrar bland böckerna i bokhyllan i lekrummet, att inte få äta samma mellanmål varje dag eller att inte få sitta på en bestämd plats. 

Egna rutiner skapar kontroll

Att skapa egna rutiner kan ses som elevens eget sätt att försöka skapa förutsägbarhet, sammanhang och kontroll. Elever med autism kan ha svårare att se sammanhang, att läsa av omgivningen och att föreställa sig saker. Det gör att förändringar blir mer ansträngande. Därför är det viktigt att vardagen och vistelsen på fritidshemmet är strukturerad och förutsägbar.

Förbered eleverna

Man kan göra eleverna medvetna om planeringen på fritidshemmet. Man kan förbereda scheman, ha fasta inslag under eftermiddagen, likadana aktivitetsstarter eller tillgängliga planeringar. Det ger en kognitiv avlastning och ökar tryggheten hos eleven. 

Elever med autism kan ibland fastna i repetitiva tankar eller beteenden. Det är vanligare när omgivningen känns oförutsägbar, rörig och saknar tydlighet och struktur. Att lärare bemöter eleven med förståelse och hjälper till att skapa positiva erfarenheter kan reducera låsningarna. Då kan eleven lägga mer fokus och kraft på lärande och utveckling. 

Tal, språk och kommunikation

Den språkliga förmågan varierar mycket hos elever med autism. En del har ett mycket välutvecklat språk, medan andra talar lite eller inte alls. Många har också svårt med läsning, framförallt med läsförståelse.

Den språkliga förmågan består av språk, tal och kommunikation. För elever med autism kan det vara svårt att anpassa språket till situationen, att tolka det som sägs mellan raderna, människors kroppsspråk, minspel eller gester. Det är också vanligt att inte känna av när man pratar för lite eller för mycket, att man ställer en massa frågor eller pratar mest om sitt eget och inte förstår reglerna i ett samtal.

Det kan finnas en viss skillnad mellan pojkar och flickor när det gäller språk.  Flickor med autism försöker att agera socialt korrekt genom att observera hur andra gör i högre utsträckning än pojkar.

Central koherens, förståelse av sammanhang

Det är vanligt att elever med autism har en svag central koherens. Det betyder att de bearbetar information på ett annorlunda sätt. Central koherens är en kognitiv funktion för att kunna söka och tolka information från omvärlden. För en elev med svag central koherens innehåller vardagen olika detaljerade händelser som analyseras var och en för sig, och som är svåra att få ihop till ett sammanhang.

I aktiviteter och i undervisningen kan det vara en styrka att kunna uppmärksamma detaljer. Det kan göra att vissa aktiviteter går bättre, som när det gäller att komma ihåg saker eller att hitta eller se fel. Men det kan också få konsekvensen att det är svårt att se den röda tråden eller urskilja vad som är viktigt eller mindre viktigt. Det kan också visa sig genom att eleven fastnar i något som någon sagt eller som står någonstans.

Tidsuppfattning

Många elever med autism har en vag tidsuppfattning. De kan komma för sent eller för tidigt till aktiviteter. Det kan också vara svårt att beräkna hur lång tid det kommer att ta att leka, att bygga klart eller förflytta sig från en aktivitet till en annan. Då vet kanske inte eleven när förflyttningen behöver starta för att hinna ta sig från en plats till en annan i tid.

Personalen på fritidshemmet kan behöva stötta med tydliga tidsangivelser på ett schema, tidshjälpmedel eller påminnelser på telefonen. På så sätt kan också eleven bli tryggare och mer självständig.

Referensdokument

I referensdokumentet hittar du samma text som ligger på webbsidorna i Autism i fritidshem men med referenser.

Autism i fritidshem (PDF-dokument, 236 kB)