Här hittar du Specialpedagogiska skolmyndighetens mall för pedagogisk utredning av dyslexi, samt fördjupad information och instruktioner till varje avsnitt i utredningsmaterialet.
När en elev visar tecken på varaktiga svårigheter med läsning eller stavning är det viktigt att genomföra en noggrann pedagogisk utredning. En sådan utredning gör det möjligt att förstå orsakerna bakom svårigheterna och att tidigt sätta in rätt stödinsatser, vilket är avgörande för elevens fortsatta kunskapsutveckling.
Rektor kan i samråd med elevhälsan ta beslut om att genomföra en pedagogisk utredning av dyslexi. Utredningen ska ge en god bild av elevens läs- och skrivförmåga och bör genomföras i samverkan med elevhälsan. I Sverige finns inga formella krav på vem som får genomföra utredningen. Det viktiga är att den utförs av personal med tillräcklig kompetens inom området, exempelvis speciallärare, specialpedagoger, psykologer eller logopeder.
För att underlätta utredningsarbetet har Specialpedagogiska skolmyndigheten tagit fram en mall för pedagogisk utredning av dyslexi. Mallen bygger på svenska och internationella riktlinjer, och ger en struktur för den pedagogiska utredningen. Syftet är att stödja skolor i att göra likvärdiga och välgrundade bedömningar samt att säkerställa att elever får det stöd de har behov av. En utredning ska förutom att fungera som underlag för ställningstagande till eventuell diagnos, också leda fram till rekommendationer på pedagogiska insatser som möter elevens behov.
Specialpedagogiska skolmyndighetens mall för pedagogisk utredning av dyslexi (Word-dokument, 62 kB).
Utredningen ska besvara två frågeställningar:
För att besvara frågeställningarna behöver utredningen utgå från en samlad analys av alla relevanta delar och faktorer. Det är helhetsbedömningen som avgör om svårigheterna kan förstås som dyslexi, samt vilka åtgärder som är lämpliga.
Anamnesen ska ge information om aktuell problematik och skolgång. Här redogör man också för läsvanor, effekter av strukturerad ljudningsmetod, syn- och hörselbedömning, flerspråkighet, ärftlighet och eventuellt andra inlärningsrelaterade svårigheter som till exempel språk-, matematik- och koncentrationssvårigheter. Även psykosociala och emotionella faktorer som kan påverka läs- och skrivutvecklingen anges i anamnesen.
När det är möjligt bör information samlas in från flera olika källor, såsom föräldrar, skolan och eleven själv.
I en utredning är det är nödvändigt att ta del av elevens perspektiv. Syftet med samtalet är att lyssna på elevens erfarenheter, tankar och åsikter. Eleven har ofta egna, konkreta idéer om hur lärmiljön kan bli bättre.
Lärare och andra vuxna samtalar i många olika sammanhang med elever, men det finns utmaningar och möjligheter i just ett utforskande samtal. Vissa elever uppskattar lugnet och strukturen i ett avgränsat samtal. Andra samtalar hellre spontant i anslutning till en aktivitet. Det finns elever som utan problem kan svara på frågor och berätta om sånt de varit med om, medan andra är mer avvaktande och fåordiga. Man får försöka hitta det sätt som passar den enskilda eleven bäst. I samtal med elever med kommunikativ eller kognitiv funktionsnedsättning krävs det att man är extra lyhörd. Ibland behövs det särskilda strategier som underlättar för eleverna att berätta om sina erfarenheter.
Råd för ett utforskande samtal:
Tänk på att:
I Specialpedagogiska skolmyndighetens rapport Delaktighet – ett arbetssätt i skolan, finns mer information om utforskande samtal och observationer.
I filmen får vi möta Wille, Lina och Mod, som har dyslexi. De berättar hur det är för dem att gå i skolan och vad de tycker är viktigt för lärare att veta, för att kunna ge elever rätt stöd. De beskriver också hur de använder sig av bland annat digitala verktyg som stöd i lärandet. Filmen är undertextad, klicka på CC i den svarta listen. Speltid 17 minuter.
I filmen får vi möta Wille, Lina och Mod, som har dyslexi. De berättar hur det är för dem att gå i skolan och vad de tycker är viktigt för lärare att veta, för att kunna ge elever rätt stöd. De beskriver också hur de använder sig av bland annat digitala verktyg som stöd i lärandet. Filmen är undertextad, klicka på CC i den svarta listen. Speltid 17 minuter.
Elevens lärare och arbetslaget har ofta värdefull information om vilka styrkor de ser hos eleven samt vad de upplever fungerar bra och vad som fungerar mindre bra. Undervisande lärare kan ge en beskrivning av elevens förmåga inom läsförståelse, hörförståelse, att skriva texter och att uttrycka sig i tal.
När en pedagogisk utredning genomförs är det viktigt att beskriva hur skolan har organiserat stödinsatserna för eleven. Det handlar bland annat om hur skolans handlingsplan för läs- och skrivsvårigheter och dyslexi används i praktiken, samt vilka rutiner som finns för tidig upptäckt, uppföljning och analys av exempelvis screeningresultat och kartläggningar.
I en utredning ska det framkomma om eleven har fått undervisning i strukturerad ljudningsmetod och om elevens läs- och skrivsvårigheter kvarstår även när eleven får undervisning som är effektiv för klasskamraterna.
Standardiserade tester är en mycket viktig del av en utredning för att kunna bedöma elevens resultat i förhållande till vad som är förväntat utifrån en normgrupp som genomfört testet under samma omständigheter. Resultaten från de standardiserade testerna bör inte utgöra den enda informationskällan utan måste alltid bedömas utifrån den anamnestiska informationen och observationer under utredningens genomförande. Utöver ordavkodning och stavning bör även språkliga förmågor uppmärksammas.
Ett standardiserat test har hög validitet och reliabilitet och är normerat.
Ett tests tillförlitlighet mäts i validitet och reliabilitet. Validitet är ett mått på hur väl testet mäter det som ska mätas. Reliabilitet beskriver hur tillförlitligt och noggrant en mätning genomförs. När reliabiliteten är hög är andelen slumpmässiga mätfel låg och resultatet blir detsamma vid upprepade mätningar. För att testsituationen ska vara tillförlitlig ska instruktionerna i manualen följas utan avvikelser.
Standardiserade tester bedöms vanligtvis efter stanineskalan och percentilskalan som är framtagna utifrån testets normering. Stanine bedöms efter en niogradig skala där stanine 1 är det lägsta värdet och stanine 9 det högsta. Resultatet stanine 4–6 motsvarar medelvärde för åldern eller årskursen. Percentil bedöms enligt en 100-gradig skala. Om en elev har percentil 15 innebär det att 15 procent av eleverna inom en viss årskurs eller ålder får lägre resultat än eleven, medan 85 procent av eleverna får ett högre resultat.
Under den här rubriken hittar ni en översikt över vilka delar som ingår i testningen av elevens språk-, läs- och skrivförmåga. För varje område beskriver materialet först vilket test som har använts och vilken förmåga testet undersöker. Därefter följer korta observationer av hur eleven genomförde testet.
Testningen omfattar fyra huvudområden:
Tillsammans ger dessa delar en tydlig bild av vilka aspekter av elevens språk-, läs- och skrivutveckling som har kartlagts, och ligger till grund för den fortsatta analysen i materialet.
Utgå från den information som finns i anamnesen, i elevens och lärarens beskrivningar samt i de organisatoriska förutsättningarna. Beskriv kortfattat vilka faktorer som påverkar elevens språk-, läs- och skrivförmåga. Det kan till exempel handla om:
Jämför resultaten från språk-, läs- och skrivtesterna med kännetecknen i IDA:s dyslexidefinition (2025), enligt beskrivning i utredningsmaterialet.
Diskutera om testresultaten visar kännetecknen i IDA:s dyslexidefinition. Visa på konkreta kopplingar, till exempel om eleven har:
Avslutningsvis gör man en sammantagen analys av bakgrund och resultat av språk-, läs- och skrivtesterna för att beskriva om svårigheterna stämmer överens med definitionen.
I slutsatsen sammanfattas utredningens ställningstagande utifrån frågeställningen:
Bedömningen grundas på den samlade analysen av bakgrundsinformation, genomförda tester samt observationer. Slutsatsen beskriver om elevens svårigheter överensstämmer med de kännetecken som enligt gällande definitioner kännetecknar dyslexi, och om svårigheterna är varaktiga, specifika och visar sig trots undervisning i strukturerad ljudningsmetod.
Slutsatsen uttrycks kortfattat och utan nya uppgifter. Den anger tydligt om dyslexi bedöms föreligga eller inte, samt ger en kort motivering som bygger på analysen i föregående avsnitt.
Ange utifrån de analyserade behoven förslag på åtgärder för lästräning enligt strukturerad ljudningsmetod och kompensation för nedsatta förmågor som beror på dyslexi, avkodnings- och stavningsförmåga. Beskriv elevens delaktighet i åtgärdsförslagen och ange vem som ansvarar för vilka åtgärder. Ange även rutiner för hur åtgärder på olika nivåer följs upp.
Forskning visar att lästräning bör ha störst tyngd i de tidiga skolåren. Det beror på att elevens förmåga att lära sig avkoda ord fortfarande håller på att utvecklas då. I yngre åldrar är avkodningsförmågan mer formbar, vilket gör att lästräning enligt strukturerad ljudningsmetod ger störst effekt just under de första skolåren. Yngre elever med dyslexi behöver intensiv, explicit och långvarig lästräning för att utveckla sina grundläggande färdigheter.
När elever blir äldre förändras behoven. För elever med dyslexi på mellanstadiet och uppåt, särskilt på högstadiet och gymnasiet, visar forskning att kompensatoriska insatser får större betydelse. Studier visar att äldre elever med dyslexi får bättre förutsättningar att klara skolarbetet när de använder assisterande teknik som talsyntes, tal-till-text och andra assisterande lärverktyg. Dessa verktyg hjälper elever att orka, bli mer självständiga och kunna ta till sig innehåll i olika ämnen på ett likvärdigt sätt.
Den hittills rapporterade forskningen indikerar att elever med dyslexi har nytta av assisterande lärverktyg för att komma vidare i sin läs- och skrivutveckling och i sin kunskapsutveckling. Forskningen visar också att assisterande lärverktyg inte försämrar läsförmågan hos äldre elever med dyslexi. I flera studier ser man till och med små förbättringar i läsning, samtidigt som eleverna får en högre grad av självständighet och motivation när de använder verktygen i sitt dagliga skolarbete.
Det är därför viktigt att se assisterande lärverktyg som ett komplement till undervisningen. I de yngre åldrarna ligger huvudfokus på lästräning, men när elever med dyslexi blir äldre bör tyngdpunkten flyttas mot kompensation så att eleven kan utvecklas vidare i alla skolämnen utan att avkodnings- och stavningssvårigheter blir ett hinder.
Exempel på assisterande lärverktyg som stödja eleven i sin kunskapsutveckling:
Dyslexi, forskning och praxis i Sverige i en internationell kontext, KIND (pdf).
Daniella ser tillbaka och berättar om sin skolgång. Hon beskriver vad digitala verktyg betytt för henne. Hon lyfter också betydelsen av bemötande och tidiga insatser. Speltid 6:12 min.
Daniella ser tillbaka och berättar om sin skolgång. Hon beskriver vad digitala verktyg betytt för henne. Hon lyfter också betydelsen av bemötande och tidiga insatser. Speltid 6:12 min.
När utredningen är klar går skolans elevhälsa igenom resultaten och de föreslagna pedagogiska åtgärderna. Tillsammans planerar de hur stödet ska genomföras och följas upp. Resultaten från utredningen delas också med eleven och vårdnadshavare.
Resultaten från utredningen förklaras på ett tydligt och förståeligt sätt för både eleven och vårdnadshavare. Under samtalet kan man till exempel prata om:
Eleven får möjlighet att ställa frågor och vara delaktig i planeringen av sitt stöd. Samtalet ska göra det tydligt hur skolan kommer att hjälpa eleven framåt.
Elevhälsan ansvarar för att åtgärderna genomförs och följs upp. De samarbetar med lärarna för att se till att stödinsatserna fungerar i klassrummet. Elevhälsan gör även upp en plan för när och hur stödet ska utvärderas, och om något behöver justeras. Vid behov bokas uppföljande samtal med eleven och vårdnadshavare.
SPSM erbjuder fortbildning och specialpedagogisk rådgivning inom läs- och skrivsvårigheter samt dyslexi.
Publicerat 2026-04-02