Det kan vara en stor utmaning att lära sig läsa och skriva på ett annat språk än sitt modersmål. Läs- och skrivsvårigheter som kan härledas till en funktions¬nedsättning visar sig på elevens samtliga språk och orsakas inte av att eleven talar flera språk. Det kan vara svårt att avgöra vad som är indikationer på läs- och skriv¬svårigheter och vad som är påverkan från modersmålet i andraspråket. Svårigheterna tar sig olika uttryck i olika språk beroende på grammatiska strukturer och på hur kopplingen mellan fonem och grafem ser ut.
Det är komplext att kartlägga flerspråkiga elever, eftersom språken påverkar varandra på olika sätt. Man behöver kartlägga både modersmål och svenska. Det är oftast mycket svårt att hitta forskningsbaserade kartläggningsmaterial på modersmålet. Därför behöver modersmålslärare, SVA-lärare och specialpedagog, speciallärare samverka.
Flerspråkiga elever kan ibland snabbt utveckla ett talat andraspråk med gott flyt där de använder vardagsord korrekt. Det är viktigt att känna till att de kanske ändå inte har hunnit utveckla en djupare förståelse för språkets form, innehåll och användning. Det är skillnad på det vardagliga språket som barnet använder hemma eller tillsammans med kamrater och det språk som används i skolan. Språket i skolan är mer abstrakt och akademiskt vilket tar mycket längre tid att lära sig. Att lära sig ett andraspråk på den nivå som krävs i skolan tar lång tid.
Om eleven inte har läs-och skrivförmåga på sitt modersmål blir läs-och skrivinlärning på svenska en stor utmaning som kommer att ta lång tid.
Fundera på följande:
Hur ser elevens fonologiska medvetenhet ut?
Är eleven säker på fonem(ljud)-grafem(bokstav)- kopplingarna?
Kan eleven sätta ihop ljud till ord och plocka ut bokstavsljuden i ett ord?
De här förmågorna behöver eleven träna på, samtidigt som andra förmågor som läsflyt också tränas. Den kan man göra genom upprepad läsning till exempel. Ett gott läsflyt gynnar läshastighet. För att inlärningen ska gå lite snabbare underlättar det om eleven lär sig vanliga ord som ordbilder, till exempel och, men, den och så vidare.
Här kan man läsa mera om läsflyt:
Exempel på högfrekventa ord:
Högfrekventa ord | Kjell Staffans
Vanligaste orden i svenska språket (larare.at)
Det kartläggningsmaterial som vi kan rekommendera är Bygga svenska från Skolverket:
Bedömningsstöd för nyanlända elever i grundskolan - Skolverket
Skolverket har också tagit fram Kartläggning av litteracitet som vara hjälpsamt
Litteracitet - Bedömningsstöd och kartläggningsmaterial - Skolverket