Rörelse i leken och i ämnen som idrott och hälsa ger barn och elever möjlighet att vara delaktiga i en gemenskap. Förutom fysiska och motoriska förmågor utvecklas även sociala, emotionella och kognitiva förmågor genom rörelseaktiviteter. Men som pedagog kan det ibland vara utmanande att skapa en inkluderande lärmiljö för alla. Här får du verktyg som kan hjälpa dig i undervisningen.
I en inkluderande verksamhet är alla barn och elever lika viktiga. Alla är medräknade i planeringen, har tillhörighet i en gemenskap och tillgång till en lärmiljö som främjar utveckling och lärande. Det innebär att erbjuda stimulans och stöd på ett sätt som gynnar alla i gruppen. Det innebär inte att alla barn och elever i alla sammanhang ska vistas i samma rum eller utföra samma aktiviteter.
För att möta elevers olikheter behöver verksamheten planera in olika alternativ genom att exempelvis använda olika material, anpassa gruppstorlek och lärmiljöer eller erbjuda varianter på en aktivitet.
För dig som undervisar elever som följer olika kursplaner i samma klass eller grupp är det en förutsättning att ha olika nivåer, material och lärsituationer för att undervisningen ska kunna vara inkluderande. I skriften Lära tillsammans finns olika exempel på hur ett samarbetsorienterat lärande och en differentierande undervisning kan skapa goda möjligheter för elever att utveckla både kunskaper och förmågor.
Lära tillsammans – samarbetsorienterat lärande för ökad delaktighet, Webbutiken
För att nå målet om en inkluderande undervisning behöver den vara tillgänglig för alla i gruppen. Det innebär att barn och elever får förutsättningar att delta och vara delaktiga i såväl sitt lärande som i den sociala gemenskapen. FoU-skriften Inkluderande undervisning – vad kan man lära sig av forskningen, tar upp frågor om vad en inkluderande undervisning är och hur den kan omsättas i praktisk handling i skolan.
Inkluderande undervisning – vad kan man lära sig av forskningen, Webbutiken
En förskollärare eller lärare i ämnet idrott och hälsa eller i ämnesområdet motorik är inte ensam ansvarig för att undervisningen ska fungera. Hela styrkedjan, det vill säga förvaltning, rektor och elevhälsa, behöver på olika sätt vara involverad och ge lärare nödvändigt stöd.
Stöd från elevhälsan och engagemang från hela organisationen är avgörande för att läraren ska kunna möta, planera och anpassa lärsituationerna och ge det stöd varje barn eller elev behöver för att nå så långt som möjligt i sin utveckling och sitt lärande.
Förskolan eller skolan behöver ha tydliga rutiner för att säkerställa att kommunikationen med hemmet och barnet eller eleven fungerar smidigt. Dessutom bör de insatser som erbjuds regelbundet följas upp av respektive verksamhet.
Läraren kan exempelvis behöva stöd vid planeringen av läsåret eller terminen. Det kan innebära att schemalägga en lektion direkt på morgonen eller sist på eftermiddagen, för att en elev att kunna delta och vara fysiskt aktiv. Det kan också handla om att organisera förflyttningen till en idrottssal som ligger långt bort, så att en elev kan vara delaktig i den sociala gemenskapen och ha tillräcklig ork kvar till lektionen.
Fler exempel på stöd till läraren:
Ibland behövs stöd från externa resurser exempelvis barnhabilitering eller BUP. Innan förskolan eller skolan tar kontakt med dessa krävs att föräldrarna godkänner det, eftersom sekretessen inte tillåter myndigheter att fritt lämna information till varandra. En fysioterapeut är exempel på en extern kompetens som stödjer förskollärare eller lärare. En fysioterapeut som arbetar på habiliteringen med barn och ungdomar har god kunskap om olika funktionsnedsättningar och om hur man kan arbeta för att främja elevers motoriska utveckling och att vara fysiskt aktiva oavsett funktionsnedsättning.
Läraren kan ta stöd av fysioterapeuten så att de tillsammans med barnet eller eleven och utifrån elevens individuella förutsättningar kan planera hur undervisningen kan anpassas eller tillgängliggöras. Det är viktigt att ett sådant möte eller planering utgår ifrån förskolans och skolans uppdrag – så att fokus är på lärandet i undervisningen och delaktighet i den sociala gemenskapen.
Att olika aktörer samverkar och ser helheten kring förskola, skola, hem och fritid är ofta det bästa för barnet eller eleven.
Trygga och tillgängliga lärmiljöer gör det möjligt för barn och elever att vara fysiskt aktiva, känna tilltro till sina förmågor och utveckla en positiv självkänsla. Vissa miljöer kan upplevas som osäkra och svåra att vistas i, och det är viktigt att notera att trots främjande och förebyggande åtgärder, är vuxennärvaro avgörande för att skapa trygghet.
Här följer några exempel på vardagliga aktiviteter och lärmiljöer som barn och elever med funktionsnedsättningar lyfter fram som särskilt viktiga.
Kapprum och omklädningsrum kan kännas otrygga och röriga. Sträva därför efter att skapa trygghet, tydlighet och en lugn miljö genom att använda
Att tillhandahålla en egen plats där varje elev kan ha sina kläder och saker samlade under lektionen eller aktiviteten skapar också trygghet. Oro inför lektionen kan ibland härledas till oro för att byta om och duscha tillsammans med många andra. Se därför över möjligheter till avskildhet i omklädningsrum och duschrum. För vissa kan det vara till hjälp med ett handtag att hålla i, och ett eget hörn där de kan sitta eller stå.
Även luftmiljön kan göra det svårt att vistas i omklädningsrummet, särskilt för elever med allergier eller astma. Gå igenom vilka regler ni har kommit överens om när det gäller användning av hårsprayer, deodoranter och andra produkter. Tänk också på att se över hur städning och ventilation fungerar.
För att friluftsdagar och utomhusaktiviteter ska fungera för alla barn och elever krävs en genomtänkt planering. Både valet av plats och färdvägen dit kan påverka förutsättningarna för delaktighet på olika sätt.
Utomhusmiljön behöver vara både tillgänglig och säker för att stödja fysisk aktivitet, pedagogisk verksamhet och socialt samspel för alla barn och elever.
Rasten i skolan eller leken på förskolegården behöver vara en stund för återhämtning och möjlighet till social samvaro och rörelse. För att det ska fungera bra för alla barn och elever behöver ni ha goda rutiner och möjlighet till stöd även här. Många skolor arbetar med aktiva raster och planerade vuxenstyrda aktiviteter. Det främjar förutsättningarna för alla barn och elever att vara aktiva och samtidigt känna sig trygga och delaktiga i gemenskapen.
Läs mer om rörelse och fysisk aktivitet i förskola, skola och fritidshem på respektive länk. Oavsett skolform kan du använda aktivitetshjulet för planering och tillgängliggörande av undervisning och aktiviteter.
Publicerat 2024-01-25