Tre skrifter om fritidshem ger stöd för nya tankar och idéer

Fritidshem har flera utmaningar. Sedan några år har de ett eget kapitel i läroplanen och verksamheten har knutits närmare grundskolan. 

– Vi ser också att de ofta har få resurser och stora barngrupper. Det är också ganska vanligt att det stöd en elev har i skolan saknas i fritidshemmet, säger Eva Andersson, utredare på SPSM och redaktör för två av skrifterna. 

Hur ska då fritidshem möta elever i behov av särskilt stöd? Att ta del av de tre skrifterna kan ge nya tankar och idéer om det. 

– Skrifterna är ett kunskapsutvecklande material och kan fungera som en katalysator för diskussioner i arbetslaget, säger Eva. 

Extra anpassningar och särskilt stöd 

Extra anpassningar och särskilt stöd är i fokus i Marina Wernholms skrift. Hon utgår från samtal med fritidshemslärare om deras erfarenheter av att arbeta med elever i behov av särskilt stöd. Marina konstaterar att det inte finns några kravnivåer i fritidshemmet, men att en elev kan vara i behov av särskilt stöd där för att uppnå kraven i skolan. Därför ser hon att fritidshemmet behöver samarbeta med klasslärare och kanske även med elevhälsoteamet. Hon ger också praktiska exempel på hur fritidshemslärare kan tänka kring och arbeta med extra anpassningar och särskilt stöd. 

Delaktighet

Elevers delaktighet är ämnet i Helene Elvstrands skrift. Hon utgår från forskningsresultat om och praktisk erfarenhet av att arbeta med delaktighet i fritidshem. Hon konkretiserar delaktighet som dels social delaktighet, som handlar om att känna tillhörighet och ingå i en social gemenskap, och dels som politisk delaktighet, som handlar om inflytande. Helena visar att båda delarna behövs i fritidshemmens praktik. Hennes skrift avslutas med några konkreta råd för hur fritidshem kan arbeta med elevers delaktighet. 

Inkludering

Inkludering är temat för Peter Karlsudds skrift. Hans text bygger på intervjuer med nuvarande och blivande fritidshemslärare. Han tar upp vilka förutsättningar som finns och vilka faktorer som är viktiga för att skapa en inkluderande fritidshemsmiljö. Texten tar också upp vad personalen kan göra för att öka elevernas känsla av tillhörighet. Som en reflektion tar Peter bland annat upp att fritidshemslärare behöver diskutera sin syn på specialpedagogik och ta ställning till vilket specialpedagogiskt perspektiv som ska vara vägledande för det framtida arbetet. 

Stöd för diskussioner

Alla tre forskare tar utifrån sitt tema upp behovet av att organisera arbetet i fritidshemmet. För att möta elever i behov av stöd behöver fritidshemslärarna gemensamma arbetssätt och gemensam förståelse för uppdraget. 

– Därför behöver de ha möjlighet att diskutera sitt arbete, både inom arbetslaget och i relation till resten av skolans verksamhet. De här skrifterna kan vara ett stöd i de diskussionerna, avslutar Eva.