Teckenspråk
Mer självständiga elever med nytt arbetssätt
Eleverna är proffs på sig själva. För att vi ska hitta rätt i undervisningen krävs att vi gör dem delaktiga, säger Teresia Lonnakko, biträdande enhetschef på Hällsboskolan i Umeå där ett eget skräddarsytt arbetssätt, ”Tema språkstörning”, står i fokus.
Hällsboskolan är en statlig specialskola som drivs av Specialpedagogiska skolmyndigheten och som tar emot elever med grav språkstörning. Det finns även två Hällsboskolor i Stockholm.
Språk och kommunikation står i centrum i undervisningen och för att alla elever ska få bästa möjliga förutsättningar att lära sig så anpassas undervisningen utifrån individuella behov i klassrummet. Undervisningen, från förskoleklass till årskurs 10, bedrivs enligt läroplanen för specialskolan.
Temaarbete om språkstörning
På Hällsboskolan i Umeå arbetar man med det egna skräddarsydda arbetssättet ”Tema språkstörning” i alla klasser. Embryot till arbetssättet uppstod 2012 när specialpedagoger, lärare och logopeden märkte att eleverna inte var medvetna om varför de börjat på Hällsboskolan.
– De uttryckte att det var känsligt att gå här och kunde inte alltid identifiera sig med varandra. Dessutom saknade de kunskap om språkstörning och hur det kan påverka skolgången, säger Johanna Lindberg, logoped.
– Eleverna är inte sin diagnos. De har vissa gemensamma utmaningar, men även skillnader, och behöver alla möjligheter. Vi tänkte att för att kunna hitta rätt i undervisningen och göra den tillgänglig krävs att vi gör dem delaktiga. Eleverna är ju proffs på sig själva, säger Teresia.
Individuell bok om styrkor och behov
Det viktigaste i arbetet med ”Tema språkstörning” är att eleverna lär sig berätta vad de behöver för att komma framåt i skolarbetet.
– Vi skapar tro på deras förmågor och förutsättningar för självbestämmande och självständighet, berättar Teresia.
Från början introducerades arbetssättet i några av klasserna. Idag är arbetet strukturerat med olika fokus beroende på ålder och mognad.
– Vi börjar med ”Boken om mig själv” en egen individuell bok. Här identifieras styrkor och områden där eleverna behöver stöd och hjälp, säger Therese Forslund, lärare.
Boken är det samlade underlaget till fortsatt arbete och skickas även hem så att familjen blir delaktig.
Trygghet och acceptans ökar delaktigheten
– Tanken är att komma runt svårigheter och hitta strategier och verktyg. Att det som är svårt inte hindrar inlärningen. Med större kunskap om sin egen funktionsnedsättning har man bättre förståelse för sina kompisar på skolan, säger Therese som är mån om att skapa goda relationer till eleverna och tydligt uppmärksamma dem.
– Känner man eleverna kan man ställa högre krav. Tack vare ”Tema språkstörning” och goda relationer skapas ett tillåtande klimat i klassrummet, tillägger hon.
Hon förklarar att skolan är viktig för eleverna. Där får de ett anpassat sammanhang.
– Att de är trygga i sig själva och accepterar varandra ökar delaktigheten. Och delaktigheten är mycket viktig för elevernas motivation. Att bli lyssnad på leder till förändringsmöjligheter, säger Therese.
Text: Yvonne Rittvall
Eleverna blir mer själv-ständiga med nytt arbets-sätt
– Eleverna är proffs på sig själva.
För att vi ska hitta rätt
i undervisningen
krävs det att vi gör dem delaktiga.
Det säger Teresia Lonnakko.
Hon är biträdande enhets-chef
på Hällsbo-skolan i Umeå.
Där går elever som har en
svår språk-störning.
Skolan har ett nytt sätt
att arbeta.
Det finns tre Hällsboskolor
Hällsboskolan är en statlig special-skola.
Det är Specialpedagogiska
skolmyndighetens skola.
Skolan tar emot elever med
grav språkstörning.
Språk och kommunikation
är därför jätte-viktigt på skolan.
Den här texten handlar om
Hällsboskolan i Umeå.
Men det finns två Hällsboskolor
i Stockholm också.
Personalen anpassar undervisningen
till varje elev i klassen.
Det är för att alla elever
ska kunna få lära sig
på bästa möjliga sätt.
Det finns förskole-klass till årskurs 10.
Skolan följer specialskolans läro-plan.
Skolans arbetssätt heter
Tema språkstörning
På Hällsboskolan i Umeå
arbetar de med Tema språkstörning
i alla klasser.
De har utvecklat arbetssättet själva.
Det började redan år 2012.
Då märkte personalen att
eleverna inte visste
varför de börjat på Hällsboskolan.
Johanna Lindberg är logoped på skolan.
Hon säger att eleverna
inte visste så mycket om
vad en språkstörning är.
– De sa att det var känsligt
att gå på skolan.
De kunde inte alltid
känna igen sig i varandra.
De visste inte heller
hur en språkstörning kan
påverka dem i skolan.
Enhets-chefen Teresia säger
att det är jätteviktigt att
eleverna är delaktiga i skolan.
– Eleverna är inte sin diagnos.
De har vissa gemensamma utmaningar.
Men det finns även skillnader.
De behöver alla möjligheter.
Boken om mig själv
I skolan i Umeå
lär sig eleverna berätta
vad de behöver för att
komma framåt i skol-arbetet.
Det är det viktigaste i arbetet med
Tema språkstörning.
– Vi jobbar för att de ska
tro på att de kan.
De ska kunna vara själv-ständiga
och bestämma själva,
säger Teresia.
I början använde de arbetssättet
bara i några klasser.
Idag är alla klasser med.
Therese Forslund är lärare på skolan.
Hon berättar lite om
hur de anpassar sig efter
hur gamla eleverna är.
– Vi börjar med Boken om mig själv.
Det är en egen individuell bok.
I den skriver vi om vad
eleven är bra på.
Där står också vad eleven
behöver stöd och hjälp med.
Boken hjälper eleven att
komma vidare.
De skickar också boken hem
så att familjen får läsa den.
Då blir föräldrarna också delaktiga.
Att vara trygg
gör eleven mer delaktig
Läraren Therese säger att
tanken är att komma runt
sådant som är svårt.
– Det gäller att hitta strategier
och verktyg.
Att det som är svårt
inte hindrar eleven att lära sig.
Det är viktigt att förstå
sin egen funktions-nedsättning.
– Då förstår man också
sina kompisar på skolan bättre.
Therese vill skapa goda relationer
till eleverna.
Hon vill ge dem uppmärksamhet.
– Känner man eleverna
kan man ställa högre krav.
Tack vare Tema språkstörning
och goda relationer
blir det mer tillåtande
i klass-rummet.
Skolan är viktig för eleverna
säger Therese.
Där får de ett anpassat sammanhang.
– Att de är trygga i sig själva
är viktigt.
Och att de accepterar varandra.
Då blir de mer delaktiga.
Det gör dem mer motiverade.
Att bli lyssnad på
leder till möjligheter till förändring.
I sin undervisning använder Therese Forslund så kallade pratkartor. Det är en samling bilder som ger stöd för samtal kring ett visst ämne. Den här pratkartan ger stöd för samtal om skolan.
Artikeln är tidigare publicerad i Lika värde nummer 1, 2022.
