Teckenspråk
Framgångsrika anpassningar behöver följa med vid övergångar
Förskolan och skolan genomförde ett projekt för att öka kunskapen om barn och elever med NPF. Då blev det tydligt att de också behövde se till att framgångsrika anpassningar följde med i övergångar.
På Montessori i Skövde finns drygt 60 barn i förskolan och cirka 100 elever i förskoleklass och upp till årskurs 6. Hösten 2020 startade de ett projekt för att öka personalens förmåga att se och förstå barn och elever neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, NPF, och för att utveckla kompetensen i hur undervisningen kan anpassas utifrån denna förståelse. De läste böcker och gick igenom SPSM:s Studiepaket NPF. Utifrån det diskuterade de för att få till ett kollegialt lärande.
– Alla har fått en ökad kunskap, förstår hur det kan vara att ha NPF och vad olika anpassningar innebär, det underlättar både i den dagliga verksamheten och vid överlämningar, säger Sara Salomonsson, speciallärare.
Samma språkbruk har gjort samtalen djupare
Inför övergång från förskolan till förskoleklass, som går ihop med årskurs 1 och 2, äger flera möten rum där personalen bland annat tar upp behov av anpassningar. De blivande eleverna besöker skolklassen och de mottagande lärarna börjar bygga relationer med de nya eleverna genom att söka upp dem på skolgården. Liknande överlämningar finns mellan årskurs 2 och 3 samt mellan årskurs 4 och 5.
– Information om anpassningar sker både muntligt och skriftligt. I höstas fick vi ett nytt system för att dokumentera anpassningar och det ska följa med genom alla skolår, säger Helen Stadig Redzic, rektor.
Samtal inför övergångar är inget nytt på skolan, men projektet har förändrat dem.
– Alla i förskolan och skolan har nu samma språkbruk och förståelse. Det har gjort att samtalen blivit djupare och fler, säger Sara.
Involverar barnen och eleverna
Att involvera barnen och eleverna ser Montessori i Skövde som angeläget. I sin projektrapport skriver de att en förutsättning för att anpassningarna ska bli lyckade är att de får tillgång till elevens berättelse. Inför övergången från förskolan till skolan använder de därför några frågor i samtalen med barnen.
– Vi frågar: vad vill du att din lärare ska veta om dig, vad är du bra på och vad vill du ha hjälp med, säger Lotta Brage, förskollärare.
Bättre samtal med högstadieskolorna
När det är dags att börja i högstadiet lämnar eleverna Montessori. Den övergången har också utvecklats.
– Jag och klasslärarna informerar om extra anpassningar och särskilt stöd, och vi har blivit duktigare på att prata med högstadieskolorna om vad vi tycker behövs i övergången. Det kan till exempel vara att en elev behöver titta på skolan utifrån innan de besöker den, säger Sara.
Hon berättar också att eleverna är med och diskuterar vilken information som ska lämnas över och att de ofta är angelägna om att mottagande lärare ska känna till vad de behöver.
– Vi har ungefär 15 avgångselever varje år, så vi kan göra lite extra för de elever som är i behov av det. Arbetet med övergångar måste få ta tid och vi behöver ständigt utvärdera för att se om vi kan göra något bättre, säger Helen.
Anpassningar som funkar bra behöver följa med när elever börjar i ny klass
Montessori Skövde har haft ett projekt.
Både för-skolan och skolan var med.
De ville lära sig mer om
barn och elever med NPF.
NPF = neuro-psykiatriska funktions-nedsättningar.
Elever med NPF har ofta anpassningar.
En del anpassningar hjälper dem mycket.
Eleverna behöver ha dem med
även till nästa skola eller klass.
Det såg personalen tydligt
under projektet.
Personalen förstår NPF bättre nu
På Montessori i Skövde finns ungefär 160 elever.
60 barn går i förskolan.
100 elever går i förskole-klass och
upp till årskurs 6.
Skolan startade ett projekt hösten 2020.
De skulle bli bättre på att
förstå och se barn och elever med NPF.
Hur anpassar man undervisningen
till elever med NPF?
Vad funkar bäst?
Lärarna läste böcker om det.
De gick igenom Studie-paket NPF.
Det är Specialpedagogiska skolmyndighetens
studie-material.
De diskuterade och lärde sig tillsammans.
Det blev ett kollegialt lärande.
– Alla har fått mer kunskap.
Vi förstår hur det kan vara att ha NPF
och vad olika anpassningar innebär.
Det gör allting lättare.
Både i vardagen och
när elever ska vidare.
Det säger Sara Salomonsson.
Hon är special-lärare.
Så här gör de nu
vid övergångar
Personalen har flera möten
när barn i förskolan
ska börja i förskoleklass.
På mötena talar personalen om
behov av anpassningar.
Förskoleklassen går ihop med
årskurs 1 och 2
på Montessori Skövde.
Förskole-barnen besöker skol-klassen
innan de börjar där.
Lärarna börjar också bygga relationer
med de nya eleverna.
De talar med barnen
på skol-gården.
Så här gör de också
när tvåorna ska börja trean.
Och mellan årskurs 4 och 5.
Helen Stadig Redzic
är rektor på skolan.
Hon säger att de ger
info om anpassningar
både muntligt och skriftligt.
– I höstas fick vi ett nytt system
för att dokumentera anpassningar.
Det ska följa med genom alla skol-år.
Samtal inför övergångar
är inget nytt på skolan.
Men det har blivit annorlunda
efter projektet.
– Alla i förskolan och skolan
använder samma ord nu.
Vi förstår NPF på samma sätt.
Det har gjort att samtalen
har blivit djupare.
Och vi har fler samtal,
säger Sara.
Barnen och eleverna är med
Att få med barnen och eleverna
är viktigt,
tycker Montessori i Skövde.
Eleverna får själva berätta.
Det behövs för att
anpassningarna ska bli bra.
Det skriver skolan
i sin projekt-rapport.
Lotta Brage är förskol-lärare.
Hon berättar att de pratar med barnen
om att börja skolan.
– Vi frågar:
Vad vill du att din lärare ska veta om dig?
Vad är du bra på?
Vad vill du ha hjälp med?
Bättre samtal
med högstadie-skolorna
Eleverna lämnar Montessori
när de börjar högstadiet.
Personalen har utvecklat
den övergången också.
– Jag och klass-lärarna informerar
om extra anpassningar
och särskilt stöd.
Vi har blivit duktigare på
att prata med högstadieskolorna,
säger Sara.
De talar om vad de tycker att
eleverna behöver
i övergången.
– Det kan vara att en elev
behöver titta på skolan utifrån
innan de besöker den.
Till exempel.
Sara berättar också
att eleverna är med och diskuterar.
Vad ska lärarna på den nya skolan
få veta om dem?
Eleverna vill ofta att
läraren ska känna till
vad de behöver.
– Vi har bara 15 elever i sexan varje år, ungefär.
Så vi kan göra lite extra
för de elever som behöver det,
säger Helen.
Hon säger att arbetet med övergångar
måste få ta tid.
– Vi behöver utvärdera hela tiden.
För att se om vi kan göra något bättre.
Artikeln är tidigare publicerad i Lika värde nummer 2, 2023.
