Teckenspråk
Forskarintervju: Alla barn har behov av kontinuitet och trygghet
En skolövergång är en relationsskapande process som kräver samarbete mellan överlämnande och mottagande lärare. Samarbetet leder till att det skapas bättre förutsättningar för att eleven ska kunna landa i sitt nya sammanhang. Therese Welén visar i sin doktorsavhandling att förutsättningarna kan se väldigt olika ut, och att barn som har särskilda behov riskerar att hamna i kläm.
– Det handlar om relationsskapande processer med nya miljöer, nya människor och nya anknytningspersoner för barnen. Relationsskapande arbete är centralt och skapar villkor för barns fortsatta lärande och utveckling inför och efter övergången.
Vad är det viktigaste att tänka på för de elever som har behov av extra anpassningar och särskilt stöd?
– Barn i behov av extra stöd behöver prioriteras, men alla barn har behov av kontinuitet och trygghet. Det gäller inte bara i övergången förskola till förskoleklass, utan i lika hög grad senare. Flera exempel i denna studie visar på att det är skillnader i barns möjligheter att få stöd och anpassningar efter övergångar mellan skolformerna.
Hur ser förutsättningarna ut för lärare att kunna göra bra övergångar?
– Lärarnas arbete med barns övergångar har visat sig vara komplext och arbetet styrs av en väv av faktorer som ömsesidigt påverkar varandra och skapar villkor såväl för lärarna som för barnen. Det är tuffa förutsättningar med de dubbla roller som läraren har i förskoleklassen. Det blir ett ständigt arbete med att slussa in och slussa ut, och där barnen förväntas skapa nya relationer till både lärare och klasskompisar. Man kan också fråga sig hur kontinuitet och progression kan stimuleras genom flera övergångar i den här åldern när trygghet och kontinuitet är extra viktigt. Frågan är om en tioårig grundskola med ett 4-årigt lågstadium skulle kunna ge en mer sammanhållen struktur.
Skolan behöver ta ett samlat grepp om barnets hela läranderesa och gemensamt planera de olika årskurserna. I studien finns exempel på barn som får göra samma saker i förskoleklass som i årskurs ett för att skolcheferna inte har knutit ihop de olika arbetslagen. Här ser det också väldigt olika ut mellan olika skolor.
En annan aspekt som Therese uppmärksammar är att beslut som fattas på nationell nivå får konsekvenser för det enskilda barnet, exempelvis att det inte finns en förskoleklass för särskolan. En del barn går från en liten förskolegrupp där de haft en egen resursperson och kommer till en stor grupp där de förväntas klara sig själva. Lärare kan sitta med åtta till tio barn i behov av utredningar vid skolstart i förskoleklassen – där de bara är under ett år.
Hur genomfördes studierna?
Avhandlingen består av två delstudier. I den första blandades lärare från förskola, förskoleklass och lågstadiet i fokuserade gruppsamtal där de fick diskutera tillsammans om övergångarna. Lärarna som deltog menade att det sällan fanns utrymme för den typen av samtal.
– Skolchefer kan ha olika inställning beroende på vilken verksamhet de företräder, och det är inte självklart att samarbeta med varandra över verksamhetsgränserna. Skolformerna har inte alltid koppling till varandra vilket begränsar lärarnas möjligheter att diskutera gemensamma didaktiska frågeställningar kring arbetet med barns övergångar. Men oavsett årskurs är behovet av att kunna arbeta tillsammans centralt.
Vilka faktorer utmanar i arbetet med övergångar?
Therese påpekar att en central målsättning för lärarna är att skapa relationer samtidigt som det finns faktorer som framträtt i studien som utmanar lärarnas arbete med övergångar, exempelvis bristen på tid. I vissa kommuner kommer barnen från så många olika förskolor att tiden för samverkan saknas. I andra fall hindrar hög rörlighet bland lärarna rektorer från att tjänsteplanera på ett bra sätt. Det riskerar att skapa olika villkor som påverkar barn med särskilda behov i deras fortsatta utveckling. När relationsskapande möten uteblir påverkar det inte bara barnets utan också vårdnadshavarens relation och trygghet med den nya verksamheten.
Du visar också att sekretessen kan skapa problem, vad är det som kan hända?
– En del lärare vill undvika förutfattade meningar om eleven, samtidigt som det i denna studie framträder att förskolans lärare gärna vill lämna över information om barnet som de samlat på sig. Ibland vill inte heller föräldrar att information om barnet ska lämnas över, men där kan förskollärare skapa möten på förskolan med både föräldrarna och förskoleklassläraren för att delge och synliggöra informationen. Jag tror det skulle främja barns fortsatta lärande och utveckling om viss informationsöverföring var obligatorisk ur ett likvärdighetsperspektiv.
Vad var det som gjorde att du började intressera dig för barns skolövergångar?
– Jag arbetade som förskollärare med språkutveckling i Tensta-Rinkeby i slutet av 1990-talet. Där kom barn in i verksamheten för att lära sig svenska och skulle sedan slussas ut i andra verksamheter. Det fick mig att fundera över vad som händer med barnen vid övergångarna. Jag tog en magisterexamen vid lärarhögskolan och därefter påbörjade jag min doktorandtjänst.
Vilka frågor intresserar dig för framtida forskning?
– Jag jobbar nära specialpedagoger i lärarutbildningen, och jag skulle gärna fortsätta studera hur speciallärare och specialpedagoger arbetar med barns skolövergångar.
Din avhandling blev utsedd till Skolportens lärarpanels favorit 2022, hur kändes det?
– Det kändes jättekul, det hade jag inte räknat med! Men jag ville att den skulle vara praktiknära och användbar.
Läs avhandlingen
Avhandlingen ”Lärares roll och utmaningar i arbetet med barns tidiga skolövergångar”, Mälardalens universitet 2022 finns att läsa i sin helhet i Digitala Vetenskapliga Arkivet, DiVA.
Mer om övergångar
Läs mer om hur skolan kan arbeta med övergångar för elever med funktionsnedsättning.
Alla barn behöver vara trygga och få bra skol-övergångar
Att börja i ny skola
är en stor sak i barns liv.
Lärarna i barnets gamla och nya skola
behöver samarbeta med varandra.
Så hjälper vi eleven
att få det bra i den nya skolan.
Therese Welén skriver om
skolövergångar
i sin doktors-avhandling.
Vi har talat med henne.
Förutsättningarna kan se
väldigt olika ut, säger Therese.
Och det finns risk att
det inte blir bra för barn
som har särskilda behov.
Trygga skolövergångar
är viktigt för alla
Hej Therese!
Du menar att barn med särskilda behov
kan hamna i kläm
när de börjar i ny skola.
Vad är det viktigaste att tänka på
för de här eleverna?
– Barn i behov av extra stöd
behöver vi prioritera.
Men alla barn har behov av
trygghet och kontinuitet.
Kontinuitet, så du menar
en bra fortsättning mellan
för-skola och förskole-klass?
– Ja, fast inte bara då
utan senare också.
Hur kan barn hamna i kläm?
– Barn som behöver
stöd och anpassningar
behöver få det
i den nya klassen också.
Men det blir inte alltid så.
Det finns flera exempel på det
i min studie.
Hur gör vi barnen trygga?
– Genom att skapa
bra relationer.
Det är nya miljöer
och nya människor
när barn kommer till ny skola.
Relationer är viktiga.
Varför är bra relationer så viktigt?
– Det är viktigt för att barn ska
fortsatta att lära sig
och utvecklas.
Det är inte alltid lätt för lärarna
vid barns övergångar
Hur ser det ut för lärare
att kunna göra bra övergångar?
– Det är ofta komplext.
Det beror på många olika saker
som påverkar varandra.
Berätta! Hur är det
i förskoleklassen, till exempel?
– Det är tufft.
Läraren i förskoleklassen
har dubbla roller.
Det är ett ständigt arbete med
att slussa in barn
och slussa ut dem.
Hur påverkar det barnen?
De har ju flera övergångar
i den här åldern.
Från förskola till förskoleklass.
Och från förskoleklass
till låg-stadiet.
– I den här åldern är det extra viktigt
att barn är trygga.
Så man kan fråga sig:
hur tryggt blir det?
Hur får vi barnen att utvecklas
på bästa sätt?
Hur ser vi till att barnen
får en bra fortsättning?
Är det för många övergångar,
tänker du?
– Ja, frågan är
om det skulle vara bättre
om lågstadiet var fyra år
i stället för tre.
Det kanske skulle bli
mer samman-hållande.
Du skriver i studien
att det finns barn som får göra
samma saker i förskoleklass
som i årskurs ett.
– Ja, det händer.
Skolan behöver planera bättre.
Här ser det också väldigt olika ut
mellan olika skolor.
Det finns ingen förskoleklass
för an-passad grund-skola
En annan sak som Therese tar upp
är hur det är för barn
som ska börja i an-passad grund-skola.
Det finns inga an-passade förskole-klasser!
En del barn kommer från
en liten förskole-grupp
där de har haft
en egen resurs-person.
De kommer sedan till
en stor grupp
i förskoleklassen.
Där ska de klara sig själva.
Det är inte lätt för de här barnen.
Men det är inte alltid lätt
för lärarna heller.
Läraren kan få 10 elever
som behöver utredningar.
Och de är bara i förskoleklassen
i ett år!
Det är viktigt att lärare
får diskutera med varandra
Therese gjorde två studier
när hon skrev sin avhandling.
Den ena studien var
grupp-samtal.
De här var med i samtalen:
- lärare från förskola
- lärare från förskoleklass
- lärare från lågstadiet.
De fick diskutera övergångarna.
Lärarna tyckte att det var bra
att få prata om det.
De sa att de sällan får tid
till att tala med varandra.
– Det är inte själv-klart
att samarbeta.
Skol-chefer kan ha
olika inställning.
Och skol-formerna har inte alltid
koppling till varandra.
Det här gör det svårt för lärarna
att diskutera barns övergångar.
Men de behöver verkligen
arbeta tillsammans.
I alla års-kurser.
Vilka utmaningar finns det
i arbetet med övergångar?
Brist på tid
är en utmaning,
säger Therese.
Lärarna ska skapa bra relationer.
De ska diskutera.
Det är målet.
Men det saknas tid.
I vissa kommuner
kommer barnen från
så många olika förskolor
att det inte finns tid att samverka.
I andra fall
byter lärarna jobb så ofta
att det är svårt att planera.
Det här är förstås inte bra för någon.
Och det påverkar barn
med särskilda behov
i deras fortsatta utveckling.
Vi behöver möten
för att skapa relationer.
De är viktiga för barnen.
Men möten är också viktiga
för att föräldrar ska känna sig trygga
med den nya klassen.
Sekretess kan skapa problem
Man får inte sprida
uppgifter om barn
hur som helst.
Det är förstås bra.
Men vissa saker
behöver lärare veta
för att kunna hjälpa barnen.
Therese, du visar att
sekretess kan skapa problem.
Vad är det som kan hända?
– En del lärare och föräldrar
vill inte att information om barnen
ska lämnas över.
En del lärare tycker att
man ska bilda sin egen uppfattning
om eleven.
Vad kan man göra då?
– Man kan ha ett möte i stället.
Men många i förskolan
vill gärna dela med sig.
De har samlat på sig info
som kan hjälpa barnet vidare.
Vad tycker du?
– Jag tror det skulle vara bra
om viss info var obligatorisk
att föra över.
Det vore bra för att
barn ska fortsatta att
lära sig och utvecklas.
Det är viktigt
för att det ska bli likvärdigt.
Therese vill fortsätta forska
om skolövergångar
Vad var det som gjorde
att du började intressera dig
för barns skolövergångar?
– Jag arbetade som förskol-lärare
med språk-utveckling.
Det var i slutet av 1990-talet.
Jag jobbade i Tensta-Rinkeby.
Barn kom för att lära sig svenska.
Sen skulle de vidare.
Det fick mig att fundera.
Vad händer med barnen
vid övergångarna?
Jag tog en magister-examen
vid lärar-högskolan.
Sen började jag på
min doktorand-tjänst.
Vad skulle du vilja
forska om nu?
– Jag jobbar nära special-pedagoger
i lärar-utbildningen.
Så jag skulle gärna fortsätta studera
hur de arbetar med
barns skolövergångar.
Din avhandling
blev vald till favorit
på Skol-porten.
Hur kändes det?
– Jätte-kul.
Det hade jag inte räknat med!
Men jag ville att den skulle vara
användbar i skolan.
Artikeln är även publicerad i Lika värde nummer 2, 2023.
