En förutsättning för bedömning är att eleven fått
undervisning som så långt det är möjligt motverkar konsekvenserna av
funktionsnedsättningen. För en elev med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi kan
det innebära att hantera digitala verktyg, som exempelvis att få texten
uppläst. När de digitala verktygen fungerar minskar de hinder för inlärning som
funktionsnedsättningen annars leder till. Eleven uppnår en högre grad av
autonomi och kan ta in och redovisa kunskap som alla andra elever, oavsett om svårigheterna
handlar om att läsa, skriva, tala eller utföra matematiska operationer.
Anpassning av bedömningssituationerna
Om digitala verktyg är en elevs väg till kunskap under skoltiden är
det självklart att verktygen också ska användas i situationer som
handlar om kunskapsbedömning.
Däremot är det viktigt att vara uppmärksam på om
verktyget eventuellt förändrar det som provet är tänkt att pröva och i så fall
hur. När det gäller frågan om anpassningar av nationella proven så
får man ha i åtanke att proven har flera syften. Förutom att
vara betygsstödjande är de också till för nationell statistik som ska
kunna användas för att se hur undervisningen fungerar nationellt, på
kommun- och på skolnivå, för att se förändringar över tid och för att jämföra
resultat mellan olika områden och huvudmän. Det här syftet kräver att
proven har samma struktur och de nationella proven är hårt reglerade i
utformningen just för att vara jämförbara. Skolverket ger därför instruktioner
på vilka anpassningar som får göras för att proven ska kunna användas
statistiskt. Har skolan gjort omfattande anpassningar för eleven utöver de
enligt anvisningarna tillåtna, får man stryka just detta prov från den
nationella insamlingsstatistiken. Däremot kan provet ändå vara användbart för lärarens
bedömning av elevens kunskaper så som de visar sig när man har
kompenserat för funktionsnedsättningen.