Teckenspråk
Våga undervisa på annat sätt
Hur får vi skolan att fungera för elever med NPF? Den frågan ledde till ett förändrat arbetssätt och ändringar i den fysiska miljön på Sätra skola. Men framför allt började lärarna prata om eleverna på ett annat sätt.
Våga undervisa på annat sätt!
Hur får vi skolan att fungera
för elever med NPF?
Det ville lärarna veta och
startade ett projekt på Sätra skola.
De har nu ändrat sitt sätt att arbeta.
De har förbättrat miljön på skolan.
Men framför allt:
Lärarna talar nu om eleverna
på ett annat sätt.
NPF = neuro-psykiatriska funktions-nedsättningar.
Det finns inga omöjliga elever
Lärarna ville göra skolan bättre
för elever med NPF.
Huset är gammalt
och eleverna hade svårt
att få arbets-ro.
Lärarna behövde också
bli bättre på NPF.
– Tidigare kunde någon säga
att en elev var omöjlig,
säger Pia Dynevall.
Pia är biträdande rektor på skolan.
Hon är också special-lärare.
– Nu tar lärarna hjälp av varandra.
De säger inte att någon är omöjlig.
De diskuterar istället
hur de kan jobba med eleven.
I Sätra skola vågar de prova nya saker
Det tar tid att bli bättre.
Så här gjorde de i Sätra skola:
- De startade ett projekt kring NPF.
- De diskuterade NPF på studie-dagar.
- De provade nya saker i klass-rummen.
Projektet
Projektet handlade om
lär-miljö och pedagogik.
Bland annat.
De ville göra lärmiljön
tillgänglig för alla.
Alla lärare skulle också
lära sig mer om
bra sätt att undervisa på.
Studiedagarna
Personalen diskuterade
hur de ska jobba ihop.
Så det blir bra för eleverna.
Klassrummen
Lärarna prövade
olika anpassningar.
De ville se vad som funkar.
Så funkade det nya
– När någon prövade något nytt
som funkade i en grupp,
så ville fler pröva det,
säger Emily Biveland.
Emily är rektor på Sätra skola.
Sandra Blücher är lärare
och arbetslagsledare.
Det här tycker hon är viktigt:
- Att våga misslyckas.
- Att kommunicera med sina kollegor på ett bra sätt.
– Man måste våga
börja undervisa på ett annat sätt.
Vi gör det för att
det ska bli så bra som möjligt
för alla elever,
säger Sandra.
Hur är relationerna mellan elever och personal?
Bra relationer mellan
elever och lärare
är viktigt.
Skolan började undersöka det.
De ville se till att
varje elev har en bra relation
med minst en vuxen på skolan.
Eleverna fick berätta
hur de känner inför
- lektioner.
- aktiviteter.
- platser på skolan.
– Om en elev tycker att matte är jobbigt
och relationen med matte-läraren inte är bra,
då vet vi det
när vi försöker förbättra situationen,
säger Emily.
Den här kunskapen är bra att ha
vid konflikter också.
– Vi kan se vem som är bäst lämpad
att prata med eleverna.
De får nu tid för samtal
Lärarna får en stund ihop med
special-pedagogen eller special-läraren
när de ska planera något nytt.
Så var det inte innan projektet.
Emily vill ge ett gott råd
till andra rektorer:
– Skapa tid för sådana samtal.
De pratar om anpassningar.
Och hur svåra uppgifterna får vara.
– Då slipper man
ändra i undervisningen
under tiden,
säger Emily.
Eleverna vet vad de ska göra
Varje dag börjar med
att läraren berättar
vad dagens lektioner
kommer att innehålla.
De använder scheman
med bild-stöd.
Lärarna på mellan-stadiet
skriver sju saker på tavlan:
- Vad eleverna ska göra.
- Var de ska vara.
- Vem som ska jobba med vem.
- Hur länge de ska jobba med uppgiften.
- Vad som händer sen.
- Vad de behöver.
- Varför de ska göra uppgiften.
Eleverna får också ett vecko-brev.
Det är för att de ska kunna
förbereda sig hemma.
– Många tycker att det är skönt
att veta i förväg
vad som ska hända,
säger Sandra.
Gamla skol-hus kan vara knepiga
Sätra skola ligger i en
gammal skol-byggnad.
Det är inte så lätt att
göra gamla hus tillgängliga.
Så här gjorde Sätra skola
De skapade olika rum i rummet.
I en del av rummet finns
arbets-platser med skärm mellan.
Där få eleverna ha hörsel-skydd.
I en annan del finns en plats
där de är tillsammans.
– Så jag kan dela upp klassen.
Jag kan ha en genom-gång med en grupp.
De andras sitter då och jobbar
med sina uppgifter.
Det blev bättre för alla
De gjorde alla de här förändringarna
för elever med NPF.
Men det har varit bra för alla.
– Det blir en bättre arbets-miljö för alla.
Och när det är för alla
blir ingen annorlunda.
Jag har frågat eleverna
om arbets-ron.
De flesta tycker att
den har blivit bättre,
säger Sandra.
Emily kan också se det
i enkäter som eleverna fyller i.
– Arbetsro och trivsel
har blivit bättre.
Det märks också i skol-resultaten.
– Årskurs 6 når målen
och resultaten i de nationella proven
har blivit bättre,
säger Emily.
– Tidigare kunde någon säga att en elev var omöjlig, berättar Pia Dynevall, som är biträdande rektor och speciallärare på Sätra skola. Nu tar lärarna istället hjälp av varandra och diskuterar hur de kan jobba med eleven.
Vägen dit var inte helt enkel. De startade ett projekt för att bland annat göra lärmiljön tillgänglig och öka kunskapen om pedagogiska arbetssätt för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF. På studiedagar diskuterade personalen hur de skulle arbeta för att vara samspelta. I klassrummen prövade de olika anpassningar, för att se vad som fungerade.
– När någon prövade något nytt som gjorde skillnad i en grupp, så ville fler pröva det, säger Emily Biveland som är rektor.
Sandra Blücher är lärare och arbetslagsledare. Hon betonar att det är viktigt att också våga misslyckas och att ha en bra kommunikation med sina kollegor.
– Man måste våga ta steget att undervisa på ett annat sätt, säger hon. Vi gör det för att det ska bli så bra som möjligt för alla elever.
Kartlägger relationer
Diskussionerna kom snart in på relationer mellan elever och lärare. De började med kartläggning för att se till att alla elever har en bra relation med minst en lärare eller annan person på skolan.
– Eleverna får också kartlägga hur de känner inför olika lektioner, aktiviteter och platser på skolan, säger Emily. Då kan vi lätt se mönster. Om en elev till exempel tycker att alla mattelektioner är jobbiga och vi samtidigt ser att relationen mellan matteläraren och eleven inte är bra, då kan vi utgå från det när vi försöker förbättra situationen.
Vid konflikter fungerar kartläggningarna som ett verktyg.
– Vi kan se vem som är bäst lämpad att prata med de inblandade eleverna, fortsätter Emily.
Tid för samtal
Projektet ledde också till att lärarna nu får en stund ihop med specialpedagogen eller specialläraren när de ska planera undervisning inom ett nytt område. Då pratar de om anpassningar och svårighetsgrad på uppgifter.
– Då slipper man ändra i undervisningen under tiden, säger Emily. Att skapa tid för sådana samtal är verkligen ett råd jag kan ge till andra rektorer.
Tydlig struktur
Varje dag inleds med att läraren berättar vad dagens lektioner kommer att innehålla. De använder scheman med bildstöd och har kommit överens om hur lektionerna ska inledas. På mellanstadiet utgår de från sju frågor. På tavlan skriver de vad eleverna ska göra, var de ska vara, vem som ska jobba med vem, hur länge de ska jobba med uppgiften, vad som händer sen, vad de behöver ha och varför de ska göra uppgiften.
För att eleverna ska kunna förbereda sig hemma gör Sandra ett veckobrev där veckans alla lektioner får en kort beskrivning.
– Jag har fått positiv återkoppling på veckobrevet, säger Sandra. Många tycker att det är skönt att veta i förväg vad som ska hända, sen kan det förstås bli ändringar.
Foto: Staffan Gustafsson
Utmaning i gammal skolbyggnad
Sätra skola ligger i en gammal skolbyggnad och det var en utmaning att få till en fysiskt tillgänglig miljö. Lösningen blev att skapa olika rum i rummet. I en del av rummet finns avskärmade arbetsplatser och hörselkåpor för eleverna. I en annan del finns en plats för gemensamma genomgångar.
– Det ger möjlighet att dela upp klassen, säger Sandra. Jag kan ha en genomgång med en grupp medan övriga sitter och jobbar med sina uppgifter.
Även om de gjorde denna förändring utifrån elever med NPF, så har avskärmningarna gynnat alla elever.
– Det blir en bättre arbetsmiljö för alla och när alla elever har det på samma sätt blir det inte utpekande. När jag frågat eleverna så tycker de flesta att arbetsron blivit bättre, säger Sandra.
Emily kan också se positiva effekter i elevenkäter och i måluppfyllelsen.
– Resultaten för arbetsro och trivsel har förbättrats i enkäterna, måluppfyllelsen i årskurs 6 är bra och resultaten i de nationella proven har blivit bättre.
Artikeln är även publicerad i tidningen Lika värde nummer 1, 2024.