Utmaningar och möjligheter med AKK i undervisning och bedömning

Riksgymnasierna med Rh-anpassad utbildning tar emot elever som behöver mycket stöd på grund av svår rörelsenedsättning. Det kan ibland handla om funktionsnedsättningar som påverkar kommunikationsförmågan. Här gäller samma betygskriterier och bedömning som för gymnasieskolan i övrigt. Ett problem är att det saknas vägledning i hur bedömningssituationen ska kunna anpassas och ge eleverna de likvärdiga förutsättningar de har rätt att få. 

– Vi utgår från ämnets syfte, det är centralt för att eleven inte ska slösa på sin energi. När vi dokumenterar använder vi ”bilaga till betyg” enligt skollagen. En annan del som vi gör för att kvalitetssäkra bedömningen är att elevassistenterna får sätta på sig hörlurar med musik för att inte höra frågorna. På så sätt minskar vi risken för att de förmedlar egna tolkningar istället för att bara säga det eleven kommunicerar med sitt AKK-sätt, berättar Christian Bengtsson, förstelärare på Riksgymnasiet i Göteborg. 

Möjligheter att visa sina kunskaper mer självständigt

Både han och skolans rektor Calina Folme har lång erfarenhet av att arbeta med elever som är beroende av stöd och AKK. Tillsammans med sina medarbetare på skolan satsar de på en tillgänglig och anpassad undervisning som ger möjligheter till självständig kunskapsutveckling. För elever som behöver utveckla sin kommunikation finns kurser i bliss och andra former av AKK. 

– För några år sedan såg vi att det fanns en risk för att bedömningssituationerna med elevassistenter inte visade elevens kunskapsutveckling. Vi kontaktade Umeå universitet för att få stöd i ett projekt som handlade om att kvalitetssäkra bedömning. De hjälpte oss att se hur eleverna skulle kunna visa sina kunskaper mer självständigt genom flervalssvar i proven, berättar Christian. 

Han ger ett exempel från ett prov i ämnet historia, där eleven fick 50 begrepp att välja på. De skulle kopplas till orsaker, händelser och konsekvenser i samband med revolutioner. Eleven fick sedan utveckla det hen valt.

Ger stöd till andra lärare

Just nu är 34 elever inskrivna på riksgymnasiet. En del av dem har valt program där de får undervisning på andra gymnasieskolor i Göteborg. Då kan Christian och hans kollegor bidra med stöd för att hitta lösningar som fungerar för eleven. 

– Lärarna behöver förstå vad de kan skala bort för eleven som kommunicerar med AKK. Jag kan hjälpa till med anpassningar och examinationsformer för att det ska vara rättssäkert för eleven, säger han. 

Eleverna måste få kunskap för att kunna utbilda sig vidare

Flera av eleverna har AKK som sitt kommunikationssätt på grund av att de inte kan använda talat språk eller teckenspråk. Andra använder talat språk i kombination med AKK, beroende på dagsform och annat för att kommunicera med andra. 

– Vår uppgift är att ge eleverna det kompensatoriska stöd de har rätt till och ge dem förutsättningar för kunskapsutveckling. Deras behov av kunskap måste ses i ett längre perspektiv. Det är lika viktigt för våra elever som för andra gymnasieelever att lära sig komplexa begrepp för att kunna utbilda sig vidare, säger Calina.