– Det är hög tid att styra upp den omsorgskultur som har funnits inom skolformen, säger Rickard Nordberg, rektor för årskurs 4–9. 

Under hösten 2022 började Rickard föra samtal med rektorerna för förskoleklass, lågstadiet och gymnasiet om hur de skulle kunna skapa en så bra skolgång som möjligt för eleverna. Två rådgivare från SPSM höll sedan en halv dags kompetensutveckling för all personal. Där diskuterade de vad skiftet till en utbildningskultur innebär i vardagen, vilka utvecklingsområden som finns och inte minst hur samsynen mellan lärarna i den anpassade grundskolan och den anpassade gymnasieskolan skulle kunna stärkas. 

Delar erfarenheter och inspiration 

Det fortsatta arbetet inriktades på att hitta former för ett samarbete där lärarna kan diskutera undervisningen, med syfte att öka förståelsen för varandra och se hur de kan nå längre vad gäller elevernas progression. Det fanns en önskan om att mötas och se varandras verksamheter, vilket inte alltid är så lätt när skolorna ligger en bit ifrån varandra rent geografiskt. Men under våren 2023 har lärarna haft möten och besökt varandras skolor. 

– Det var väldigt intressant att få se miljön och klassrummet i gymnasiet. Att få se hur eleverna kommer att jobba, säger Teresia Müller, lärare på högstadiet.

Gabriella Aasa, speciallärare på gymnasiet, håller med. 

– Det är värdefullt att utbyta erfarenheter och inspirera, men också att utmana varandra. Man behöver alltid nya idéer, till exempel om material, eftersom alla läromedel inte är anpassade för våra elever. 

Utveckling av övergångar 

En annan fråga har varit hur man skapar ett bra och likartat bemötande för elever på de olika stadierna, inte minst i övergången mellan högstadiet och gymnasiet. Inför niornas avslutning i juni hade lärarna ett fysiskt överlämningsmöte där de kunde berätta om viktiga detaljer som kanske inte kommer med i en skriftlig överlämning.

– Det är bra att kunna skicka med små knep. Hur når jag just den här eleven? Det kan vara via ett intresse som hästar eller hockey, eller genom humor, säger Teresia. 

Nu ser lärarna övergången som en process där de kan lära av varandra. I höst har de planerat in fler möten, bland annat för att ge återkoppling på skolstarten och för att fånga upp vad som är viktigt att ha med i framtida överlämningar. 

Rektorerna samarbetar 

Även rektorerna möts regelbundet numera, ungefär en gång i månaden. Att avsätta tid för detta är något Rickard vill uppmuntra fler rektorer att göra. 

– Våga ta första steget till kontakt! Steg två är att skapa utrymme i agendan för gemensamma möten. Om vi ska få elevernas skolgång att hänga ihop behöver våra verksamheter också göra det. 

Teresia och Gabriella har samma mål som Rickard för det fortsatta arbetet. 

– Vi behöver se till att packa ner rätt saker i den ryggsäck eleverna har med sig från den anpassade grundskolan.