Teckenspråk
Språkutvecklande arbetssätt på fritids gav effekt
I snart två år har ett projekt om språkutvecklande arbetssätt pågått på Hjortsbergsskolan i Falkenberg. Det har lett till att alla på skolan använder visuellt stöd mer, inte minst på fritidshemmen.
På Hjortsbergsskolan går drygt 400 elever och för dem finns fem fritidsavdelningar. Projektets primära målgrupp var de cirka 25 elever som har språkstörning eller som av skolan bedöms vara i behov av stöd för sin språkutveckling.
– Vi insåg att fritidshemmen inte hade samma kunskap om språkstörning som klasslärarna hade, så det var väldigt bra att vi involverade dem i projektet, säger Lisa Haraldsson, projektledare och förstelärare på skolan.
Alla på skolan med i projektet
Alla på skolan har fått lära sig mer om språkstörning genom litteratur, boksamtal och föreläsningar. De har även utbildats i att använda bildstöd. Projektet har också inneburit att projektledaren handlett sina kollegor och gjort observationer under lektioner och aktiviteter.
– Personalen har ständigt blivit påmind om projektet och nu använder alla mer visuellt stöd, som en naturlig del av undervisningen, säger Runa Wieslander, speciallärare som ingått i projektledningen.
En viktig del i projektets inledning var intervjuer med projektets primära målgrupp av elever om hur de vill ha det i skolan. Utifrån sammanställningen av intervjuerna fick arbetslagen diskutera hur de skulle möta elevernas önskemål.
Bildstöd, filmer och gester förstärker kommunikationen
På fritidshemmet Vågen använder personalen bildstöd, filmer och gester för att förtydliga kommunikationen. De ser positiva effekter för hela elevgruppen.
– När vi använder visuellt stöd för hela gruppen blir det inte utmärkande. Alla behöver det mer eller mindre, säger Ulrika Dahlberg, lärare på Vågen.
De har ett schema med bildstöd för dagens aktiviteter och går igenom det muntligt. Genom schemat kan även lärare, föräldrar och elever enkelt se om fritids gått till exempelvis matsalen eller idrottshallen. De sätter också upp instruktioner med bildstöd för hur aktuella lekar går till och inför en flytt till nya lokaler gjorde de filmer för att beskriva förändringarna.
Kommunikation mellan eleverna
En annan del i projektet är att öka kommunikationen mellan eleverna. Det gör fritidshemmet Vågen till exempel genom att lägga ut kluriga uppgifter, som finn fem fel och labyrinter, vid mellanmålet. Då passar de också på att berätta om nästa aktivitet, som även finns beskriven med bilder och text på borden. Det leder ofta till samtal mellan eleverna.
– Vi vuxna kan ibland krångla till det, medan de elever som förstått kan förklara på ett enklare sätt för sina kompisar. Det är så häftigt att de hjälper varandra, den effekten hade vi inte räknat med, säger Lisa.
Ett annat exempel på hur de uppmuntrar till kommunikation är att eleverna ibland får berätta för varandra vad de gjort när de haft egen lek.
– Vi delar in dem som inte lekt med varandra i par. Den ena får i uppgift att berätta vad hon eller han lekt och den andra får med hjälp av frågekort ställa frågor, säger Ulrika.
Tillsammans med eleverna har de också tagit fram stöd för konfliktlösning. Eleverna fick ge förslag på hur man kan lösa en konflikt med kompisarna. Förslagen blev sedan en skylt med bildstöd på hur de kan lösa konflikter på egen hand.
Positiva effekter
Att fritidshemmen varit involverade i projektet har gett flera positiva bieffekter.
– De är oftare med vid överlämningar och samtal med föräldrar nu, vi använder samma stöd i klassrummen som på fritids och hela skolan pratar om samma sak. Det ser vi som en styrka, säger Lisa och Runa.
Artikeln är tidigare publicerad i Lika värde nummer 2, 2022.