Smarta hjälp-medel gör blinda elever delaktiga

Molly går i en ny skola

Grundsärskolan i Bollebygd är ny.

Den har bara funnits i 

ett och ett halvt år. 

 

Ylva Cavalli-Björkman 

är special-pedagog i kommunen.

Hon har varit med från början.

 

Till exempel har Ylva jobbat med

lokalerna och skol-gården.

Hon har arbetat med att

göra dem tillgängliga.

 

Maria Glanzén är lärare på skolan. 

Hon har känt Molly länge.

Många år innan grundsärskolan

öppnade. 

 

– Molly ser sämre nu än förr.

Vi har fått hitta bra arbets-sätt

som funkar för henne.

Vi har fått testa oss fram.

 

Specialpedagogiska skolmyndigheten

har hjälpt till.

 

– Det viktiga har hela tiden varit 

att Molly ska trivas.

Hon ska få känna sig delaktig

i sin egen undervisning,

säger Maria. 

 

De har taktilt stöd i klassen

Fyra elever delar på ett klass-rum.

Molly har sin egen hörna här. 

 

På väggen bredvid henne 

hänger hennes schema för dagen.

Molly kan känna på det

för att veta 

vilka lektioner hon har.

 

På schemat finns olika

taktila föremål.

Det är saker som Molly kan känna på. 

Till exempel en träbit för slöjd.

Och en te-sked för lunch.

 

– Undervisningen här

utgår från de elever som 

behöver mest stöd.

Därför har vi alltid med moment

som är taktila,

säger Ylva.

 

Elev-gruppen har stort behov av 

att använda flera sinnen.

 

– Så taktila material är bra

 för alla elever. 

 

Molly spelar in med

en etikett-läsare 

Ett annat hjälpmedel som Molly har 

är en etikettläsare.

Det är en smart grej.

 

Med den kan Molly spela in ljud.

Hon kan läsa in egna meddelanden.

Eller så spelar hon in

när andra pratar.

 

Det går förstås också att

spela in musik.

 

Till apparaten finns det etiketter.

Om Molly talar in ett ord

kan hon koppla det till en etikett.

 

När någon sen pekar med 

etikettläsaren mot etiketten

spelas ordet upp.

 

– Den gör att material blir tillgängliga.

Det blir lätt för Molly att förstå,

säger Maria.

 

Maria visar oss

några av de uppgifter 

som eleverna har jobbat med. 

 

När de jobbade med puberteten

fick eleverna se en film.

De som inte ser fick lyssna.

Sen pratade de om filmen. 

 

Efter det fick Molly göra en bild

med ett ansikte 

som de kunde känna på. 

 

Hon läste in meningar 

om vad bilden föreställde.

Molly använde sin etikettläsare till det. 

Hon satte etiketter

på bilden.

 

– Sen kunde Molly ta hem bilden

och spela upp meningarna

för sina föräldrar.

På det sättet delade hon med sig 

av det hon gjort.

Hon fick även själv repetition, 

säger Maria. 

 

Så här gör de i alla ämnen

och uppgifter. 

 

De använde metoden

när de skulle ha 

utvecklings-samtal också.

 

Molly spelade in sina egna tankar.

Hon berättade vad hon vill utveckla.

Hon sa vad hon tycker

att hon är bra på. 

 

– På samtalet var det Molly som styrde.

Hon kunde spela upp

det hon hade spelat in,

säger Maria. 

 

För att utveckla behövs:

tid och rätt förutsättningar

Det har varit viktigt att 

få med hela organisationen.

 

De har alla jobbat med att

göra det bra för Molly i skolan.

De har utvecklat undervisningen 

så att det ska funka för henne.

 

Ylva och Maria har arbetat fram

bra metoder.

De har fått tid och 

förutsättningar till det.

 

Andra lärare har fått lära sig

om till exempel taktilt stöd.

Det har också varit

väldigt värdefullt. 

 

Här har rådgivare 

på Specialpedagogiska skolmyndigheten

varit ett bra stöd. 

 

– Vi har verkligen kommit

långt på kort tid.

Fast det finns alltid mer att utveckla. 

Men vi vet att Molly trivs.

Det visar att vi är på rätt väg,

säger Maria.

_____

Smarta hjälpmedel bidrar till delaktighet för elev med synnedsättning

Molly Åstrand går i åttonde klass på grundsärskolan i Bollebygd. Hon älskar att vara i skolan. Tack vare en tillgänglig undervisning, bra hjälpmedel och kreativa metoder får även elever med blindhet känna sig delaktiga här. 

Grundsärskolan i Bollebygd har bara funnits i ett och ett halvt år. Ylva Cavalli-Björkman, som är specialpedagog i kommunen, har varit involverad sedan skolstarten, bland annat i arbetet med att tillgänglighetsanpassa lokalerna och skolgården. Maria Glanzén är lärare på skolan. Hon har följt Molly i många år innan grundsärskolan öppnade. 

– Det har varit en process att komma fram till bra arbetssätt och metoder som fungerar för Molly, vars syn successivt försämrats. Vi har fått testa oss fram, med bra guidning från SPSM. Det viktiga har hela tiden varit att Molly ska trivas och känna sig delaktig i sin egen undervisning, berättar Maria. 

Taktilt stöd

I klassrummet håller fyra elever till. Molly har sin egen hörna. På väggen intill henne hänger hennes schema för dagen. Olika taktila föremål som Molly kan känna på representerar de olika lektionerna. En ullbit för sinnesrummet, en träbit för slöjd och en tesked för lunch.

– Här utgår undervisningen från de elever som har störst behov. Därför har vi alltid taktila moment inkluderat. Vår elevgrupp har stort behov av att använda flera av sina sinnen, så taktila material är bra för alla elever, berättar Ylva. 

Etikettläsare med inspelningsfunktion

Ett annat hjälpmedel som Molly har är en etikettläsare med inspelningsfunktion. Med den läser Molly in meddelanden och spelar in ljud, musik och samtal. Varje inspelning kopplas till en etikett. Inspelningen spelas sedan upp genom att rikta etikettläsaren mot etiketten. 

– Den bidrar till att uppgifterna känns meningsfulla och att material blir tillgängliga och begripliga för Molly, säger Maria och visar upp några av de uppgifter som eleverna arbetat med. 

När de arbetade med puberteten tittade och eller lyssnade eleverna på en film som de sedan pratade om. Därefter fick Molly göra en bild med ett taktilt ansikte. Hon läste in meningar om vad bilden föreställde och kopplade inspelningarna till etiketter på bilden. 

– Sedan kunde Molly ta hem bilden och spela upp meningarna för sina föräldrar och på det sättet dela med sig av det hon gjort och även själv få repetition, berättar Maria. 

Samma upplägg följer med i alla ämnen och uppgifter. Även inför utvecklingssamtalet användes metoden med att spela in för att få med Mollys egna tankar om vad hon vill utveckla och vad hon är bra på. 

– När samtalet sedan ägde rum var det Molly som ägde och styrde det och kunde spela upp vad hon spelat in, berättar Maria. 

Viktigt med tid och rätt förutsättningar för utveckling

Det har varit viktigt att få med hela organisationen i arbetet med att utveckla undervisningen för att tillgodose Mollys behov. Att Ylva och Maria har fått tiden och förutsättningarna att arbeta fram bra metoder och att andra lärare fått fortbildning i till exempel taktil metodik har varit väldigt värdefullt. Här har rådgivare på SPSM varit ett bra stöd. 

– Vi har verkligen kommit långt på kort tid, men det finns alltid mer att utveckla. Vi vet dock att Molly trivs och det är ett kvitto om något, avslutar Maria.