Teckenspråk
Satsning på elevhälsa förändrade klimatet i Gällivares skolor
I fyra år har Gällivare kommun utvecklat ett mer främjande och förebyggande elevhälsoarbete. Satsningen påverkar både skolornas specifika utvecklingsområden och det kommunövergripande kvalitetsarbetet.
Behovet av att utveckla elevhälsoarbetet identifierades när fyra av nio skolor i kommunen deltog i Skolverkets ”Samverkan för bästa skola”. Men redan innan fanns en vilja att gå från åtgärdande till mer förebyggande insatser. De senaste årens utvecklingsarbete har pågått på alla nivåer och elevhälsofrågorna finns numera i utbildningsförvaltningens årshjul i syfte att stödja och styra mot en mer likvärdig skola.
– För oss är det viktigt att kunskapen om systematiskt elevhälsoarbete finns i hela verksamheten. Det blir också tydligt för rektorerna genom att vi har med tema elevhälsoarbete i det systematiska kvalitetsarbetet i fyra samtal per år mellan rektorer och förvaltning, säger Eva Martinsson, skolchef i Gällivare kommun.
Ökad förståelse för att hälsa och lärande hänger ihop
Elevhälsoarbetets betydelse har blivit tydligare både för rektorer och lärare. Alla har mer kunskap och förståelse för att hälsa och lärande är varandras förutsättningar. Lärarna känner också till rutinerna för samverkan med elevhälsan om det behövs stöd.
– På vår skola syns det förebyggande och hälsofrämjande arbetet genom att vi har ändrat vårt bemötande och i våra relationer. Vi lägger inte problemet på eleven. När det är något som inte stämmer i gruppen har vi som arbetar i skolan fokus på att ta ansvar för lärmiljön och att skapa trygghet genom att visa ledarskap. Vid terminsstart börjar vi med att stärka gruppen och jobba med relationer för att bygga den hälsofrämjande grunden tillsammans med eleverna, berättar Marika Korpi-Frisk, rektor på Tallbackaskolan.
Delat erfarenheter och stöttat varandra
Utvecklingsprocessen planerades tillsammans med två rådgivare från SPSM. Den involverade förvaltningsstaben, personal i central och lokal elevhälsa samt rektorer i grundskola och gymnasium. Alla har gått kursen ”Att höja skolans elevhälsokompetens”. Läsåret 2020 till 2021 deltog Tallbackaskolans elevhälsoteam. Övriga rektorer och förvaltningsstaben avslutade kursen i juni i år.
– Kursdeltagandet och andra forum där vi mött varandra för att prata om utveckling har varit centrala. Rektorerna som gått kursen tillsammans har kunnat dela erfarenheter och stötta varandra. Våra olika roller har också blivit tydligare för oss och vi har en större samsyn i elevhälsofrågorna, berättar Birgitta Hurtig Landström, chef för den centrala elevhälsan.
Den centrala elevhälsan bidrar med råd och stöd till den lokala elevhälsan och arbetslag i skolorna. I ansvaret ingår att ta fram övergripande stödstrukturer, till exempel gemensamma stöddokument för pedagogisk kartläggning, studiero, skolfrånvaro samt kränkning och diskriminering som skolorna kan använda.
– Elevhälsopersonal ute på skolorna jobbar mycket med att skapa relationer. På en skola är elevhälsan med på morgonpromenad och på flera skolor deltar de i friluftsdagar. Det är ett sätt att bli en del i helheten samtidigt som eleverna får fler vuxna att prata med. På samtliga skolor jobbar kurator och skolsköterska tillsammans med ”Stopp min kropp” i elevgrupper på lågstadiet, berättar Birgitta.
Nu höst har alla skolor i Gällivare en elevhälsoplan som stöd i det fortsatta arbetet.
Gällivares skolor utvecklades när de satsade på elev-hälsa
Gällivare kommun har utvecklat
sitt sätt att arbeta med elevhälsa.
Det har de gjort i fyra år.
Elevhälsan är nu mer främjande.
De jobbar alltså för att eleverna
ska kunna må bra.
Arbetet är också förebyggande.
De väntar inte tills eleverna
redan mår dåligt.
Det är bra både för skolan
och för kommunen.
De arbetar med elevhälsa på alla nivåer
Några skolor i Gällivare
var med i Skolverkets satsning
Samverkan för bästa skola.
Det var då de märkte
att de behövde utveckla elevhälsan.
Men redan innan ville skolorna
bli bättre på att se till
att eleverna mår bra.
Före de börjar må dåligt.
Gällivare har de senaste åren
utvecklat arbetet med elevhälsan
på alla nivåer.
Även utbildnings-förvaltningen
arbetar med frågan.
De vill att skolorna
blir mer likvärdiga.
Eva Martinsson är skol-chef
i Gällivare kommun.
Hon säger att det är viktigt
att alla i skolans värld har kunskap
om arbetet med elevhälsa.
– Vi har fyra samtal per år
med rektorerna om det här.
Därför blir det tydligt för dem.
Eleverna lär sig mer när de mår bra
Nu förstår rektorer och lärare bättre
att arbetet med elevhälsa är viktigt.
Alla kan mer om det nu.
De förstår att elever lär sig lättare
när de mår bra.
Lärarna vet också numera
att de kan få stöd av
personalen på elevhälsan.
Alla vet hur de kan samverka.
Marika Korpi-Frisk
är rektor på Tallbacka-skolan.
Hur gör de på hennes skola?
Hur jobbar de förebyggande
och hälso-främjande?
– Vi lägger inte problem på elever.
Ibland är det något
som är dåligt i en grupp.
Då tar vi vuxna ansvar för
att göra lär-miljön bättre.
Vi gör den trygg
genom att visa ledar-skap.
Däremot jobbar de
tillsammans med eleverna
för att skolan ska bli en bra plats.
– När terminen startar
börjar vi med att stärka elev-gruppen.
Vi jobbar med relationer,
säger Marika.
De delar erfarenheter och stöttar varandra
Två råd-givare hjälpte till att
planera utvecklingen.
De var från Specialpedagogiska
Skolmyndigheten.
De här har varit med:
- Rektorer i grund-skola.
- Rektorer i gymnasium.
- Personal som jobbar inom elevhälsa på skolorna.
- Personal i central elevhälsa.
- Personal från förvaltningen.
De har alla gått en kurs.
Den heter:
Att höja skolans elevhälso-kompetens.
Tallbackaskolans elevhälso-team
gick också kursen.
Det var läs-året 2020 till 2021.
Övriga rektorer och förvaltning
gick kursen lite senare.
Birgitta Hurtig Landström
är chef för den centrala elevhälsan.
Hon säger att kursen har varit viktig.
De har också träffats och pratat
i andra sammanhang.
– Rektorerna som har gått kursen tillsammans
har kunnat dela erfarenheter.
De kan stötta varandra.
Att prata om utveckling
har varit det viktigaste.
– Våra olika roller
har blivit tydligare för oss.
Vi har nu en större samsyn
i elevhälso-frågorna,
säger Birgitta.
Vad gör den centrala elevhälsan?
Den centrala elevhälsan
ger råd och stöd
till den lokala elevhälsan.
De hjälper också arbets-lag i skolorna.
Centrala elevhälsan
tar till exempel fram
gemensamma stöd-dokument.
Det kan handla om
- kartläggning.
- studie-ro.
- elever som ofta är borta från skolan.
- kränkning.
- diskriminering.
Vad gör den lokala elevhälsan?
Den lokala elevhälsan
arbetar med elevhälsa ute på skolorna.
Ett exempel är att skapa relationer.
– På en skola är elevhälsan med
på morgon-promenad.
På flera skolor deltar de
i frilufts-dagar,
säger Birgitta.
Det är ett sätt att bli
en naturlig del i skolan.
Eleverna får fler vuxna att prata med.
Det är bra.
– Skol-sköterska och kurator
jobbar på lågstadiet
med Stopp min kropp.
Så är det på alla skolor.
Nu i höst har alla skolor i Gällivare
en elevhälso-plan.
Den ska hjälpa dem
när de fortsätter att
arbeta med elevhälsa.
Material om elevhälsa
Vill du få veta mer
om elevhälso-arbetet?
Vill du bli inspirerad?
Här kan du se
- filmade föreläsningar.
- webbinarier.
- samtal.
- poddar.
- stöd-material för utveckling.
- tips.
Kurs för elevhälso-team
Gällivare kommun gick kursen
Att höja skolans elevhälso-kompetens –
ett processarbete för likvärdig utbildning.
Det är Specialpedagogiska
skolmyndighetens kurs.
Den kursen kan din skola också gå!
Den går på nätet.
I januari 2023 kan ni
anmäla er till nästa kurs.
Artikeln är tidigare publicerad i Lika värde nummer 3, 2022