Teckenspråk
Särskilt begåvade elever behöver stimulans
Elever med särskild begåvning kan uppleva att skolan är meningslös. De har ofta hög skolfrånvaro. Hur kan man locka dem tillbaka till skolan? Att skapa berikningsgrupper är en metod för att stimulera elevernas lärande.
Drygt tre hundra elever i Härryda kommun kan betraktas som särskilt begåvade. De har lätt för att lära, har ofta ett stort ordförråd och kan resonera på en avancerad nivå. En del av dessa elever har också en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, NPF, som autism eller adhd.
– Man räknar med att ett barn i varje klass är särskilt begåvat. Skolorna kan ha svårt att hitta bra lösningar för dem. Eleverna upplever därför skolan som tråkig och meningslös med hög skolfrånvaro som följd, säger Gustav Jonsson, skolpsykolog och initiativtagare till ett projekt med insatser för dessa elever.
Aktiviteter med kreativa upplägg
Gustav och hans kollegor hade noterat att vissa elever, vilka definitivt inte hade inlärningsproblem, stannade hemma från skolan. I en kartläggning av bakgrunden till skolfrånvaron stod de här eleverna ut från övriga elever med frånvaro. Det blev starten till ett projekt med berikningsgrupper där dessa elever fick delta i aktiviteter med kreativa upplägg och ett innehåll som både var komplext och ämnesövergripande, så kallade berikningsaktiviteter.
Första året deltog 8 elever och andra året 20–25 elever i projektet.
– En vanlig miss är att skolan enbart ser funktionsnedsättningen och arbetar uteslutande med den. Då förbiser man begåvningen, säger Gustav.
Lektioner som ger stimulans
Efter projektet har två skolor fortsatt med berikningsgrupper. Tove Pålsson, som annars är lärare i teknik, SO och språk på högstadiet, har hållit i lektionerna.
– Vi gör allt möjligt. Vi arbetar praktiskt och teoretiskt utifrån tema och önskemål. Många elever har egna idéer och uppfinningar. Det viktigaste är att det inte finns några krav på prestation, säger Tove.
Tove berättar att höstterminens grupp är ganska spretig, både vad det gäller styrkor och intressen. Några har en funktionsnedsättning, andra inte.
– Forskning visar att det som fungerar bra för den ena gruppen också hjälper den andra. Målet är att vara i lärande och att lektionerna ska vara en stimulans för eleverna. De ska få energi och känna att de utvecklas, säger Tove.
Det går ännu inte att säga om projektet har ökat elevernas närvaro i skolan. Men de deltog mer konsekvent i berikningsgrupperna än på sina andra lektioner. För några elever var det tydligt att när gruppen hade ett uppehåll sjönk även deras totala närvaro i skolan.
– Den fysiska närvaron kan fortfarande variera. Men vi upplever att den mentala närvaron har förbättrats och att eleverna är mer engagerade, säger Tove.
Berikningsgrupper en av flera lösningar
Den största vinsten med projektet är att medvetenheten på skolorna har ökat, tycker både Gustav och Tove. Men de ser inte berikningsgrupper som den enda lösningen för att möta särskilt begåvade elever på ett bra sätt.
– Eleverna kan tenta av betyg eller flytta upp en årskurs i ämnen där de är starka. Då får de mer tid till ämnen där frånvaron är hög. När vi får till rätt insatser för de här eleverna ser vi också bättre närvaro, säger Gustav.
Text: Lotta Engelbrektson
Artikeln är även publicerad i Lika värde nummer 4, 2023.
Särskilt begåvade elever behöver stimulans
En del elever tycker
att skolan är väldigt lätt.
Man kallar dem
särskilt begåvade elever.
De kan uppleva att
skolan är meningslös.
De här eleverna
har ofta hög skol-frånvaro.
Hur kan vi locka dem
tillbaka till skolan?
En metod är att skapa
beriknings-grupper.
Så har de gjort i Härryda kommun.
De har grupper där de stimulerar
just de här eleverna.
Vilka elever är särskilt begåvade?
Härryda kommun är ett litet ställe.
Men de har räknat ut att
över 300 elever där
är särskilt begåvade.
– Man räknar med att
ett barn i varje klass
är särskilt begåvat.
Det säger Gustav Jonsson
som är skol-psykolog i Härryda.
Han har startat ett projekt
för de här eleverna.
Men hur är då
särskilt begåvade elever?
• De har lätt för att lära.
• De kan ofta många ord.
• De kan tänka
på en avancerad nivå.
En del av de här eleverna har NPF.
NPF = neuro-psykiatrisk funktions-nedsättning.
Exempel:
• Autism.
• ADHD.
– Skolorna kan ha svårt att
hitta bra lösningar för dem.
Eleverna upplever därför
skolan som tråkig och meningslös.
Det leder till hög skol-frånvaro,
säger Gustav.
De startade ett projekt
för särskilt begåvade elever
Gustav och hans kollegor
lade märke till en del elever
som stannade hemma från skolan.
Det var elever som verkligen inte
hade svårt att lära sig.
Det blev starten till ett projekt
med beriknings-grupper.
I grupperna fick eleverna vara med i
kreativa aktiviteter.
Det kunde vara flera ämnen
på samma gång.
Innehållet var komplext.
Det gav eleverna mer
än den vanliga undervisningen.
Första året deltog 8 elever.
Andra året var 20 till 25 elever
med i projektet.
– Ofta ser skolan
bara elevens funktions-nedsättning.
De arbetar bara med den.
Det är ett vanligt misstag.
Då ser man inte begåvningen,
säger Gustav.
Lektioner som ger stimulans
Projektet i Härryda är nu över.
Två skolor har fortsatt ha
berikningsgrupper efter det.
Tove Pålsson har hållit lektionerna.
Hon är annars lärare på hög-stadiet.
Hennes ämnen är teknik,
SO och språk.
Vad gör ni i de här grupperna, Tove?
– Vi gör allt möjligt.
Det är både praktiska saker och teori.
Vi har olika tema.
Eleverna får komma med önskemål.
Många elever har egna idéer
och uppfinningar.
Det viktigaste är att det inte finns
några krav på prestation.
Tove säger att gruppen nu i höst
är ganska spretig.
Eleverna är bra på olika saker.
De har olika intressen.
Några har en funktions-nedsättning,
andra inte.
Men det gör inget
att eleverna är så olika.
Tove berättar:
– Det som funkar bra
för den ena gruppen
hjälper också den andra.
Det visar forskning.
Vad är målet med grupperna?
– Målet är att vara i lärande.
Lektionerna ska vara
en stimulans för eleverna.
De ska få energi och
känna att de utvecklas.
Och målet är också att
eleverna ska vilja komma till skolan,
eller hur?
– Ja, precis.
Funkar det då?
– Närvaron på plats
kan fortfarande vara olika.
Men vi upplever att
den mentala närvaron
är bättre nu.
Eleverna är mer engagerade,
säger Tove.
Det går ännu inte att säga
om projektet har gjort att
eleverna är mer i skolan.
Men de deltog oftare
i berikningsgrupperna
än på sina andra lektioner.
När gruppen hade ett uppehåll
sjönk närvaron i skolan.
Det kanske inte var så
för alla elever.
Men för några var det tydligt.
Det finns fler lösningar
Skolorna i Härryda
har lärt sig nya saker
om särskilt begåvade elever.
Personalen har blivit mer medveten.
Det är det bästa med projektet.
Det tycker både Gustav och Tove.
Berikningsgrupper är en bra lösning.
Men det finns andra bra sätt
att möta de här eleverna på.
– Eleverna kan tenta av betyg.
Eller så kan de flytta upp en årskurs
i ämnen där de är bra.
Då får de mer tid till ämnen
där de är borta mycket.
Det säger Gustav.
– När vi har rätt insatser
ser vi en bättre närvaro.