Teckenspråk
På väg mot ett mer förebyggande och hälsofrämjande arbete
Elevhälsoteamet på Rågsveds skola hade länge försökt arbeta mer hälsofrämjande och förebyggande, men inte fått till det. Efter att ha satsat på en processinriktad kurs har de genomfört flera förändringar som lett till positiva effekter.
Rågsveds skola har cirka 280 elever som går i grundskolan eller grundsärskolan. Förra läsåret deltog skolans elevhälsoteam, EHT, i en kurs för att utveckla sitt arbete.
– Att gå kursen har varit som en berg- och dalbana. Vi har haft många diskussioner om ”Vad menar ni” och ”Vad menar jag” som till slut blivit ”Ah, nu förstår vi varandra”, säger biträdande rektor Göran Christersson Mahlin.
Tydliggjort olika professioners roll
En del i utvecklingsarbetet har varit att tydliggöra hur de olika professionerna inom EHT överlappar varandra och vad som särskiljer dem.
– Vi har också fått ett gemensamt språk och gemensam syn på vad vi gör, hur vi gör och hur vi kan samarbeta säger specialläraren Lars Martinsson.
– Vi har fått igång ett teamarbete. Det är inte bara ”jag” som tänker, utan ”vi”. Det har tagit ett år att komma dit, säger Göran.
Under året har de prövat olika sätt att sprida teamets kompetens, till exempel genom föreläsning och studiecirkel.
– Vi behöver förändra tankemönstret hos hela personalen för att inte hamna i att bara arbeta åtgärdande, säger Lars.
Börjat med undervisningskonferenser
Istället för klasskonferenser en gång per termin, där de gick igenom varje elev, har de nu undervisningskonferenser, där lärare kan ta upp problem och utmaningar.
– Det kändes som att det var jag som ägde mötet. För mitt pedagogiska team ledde mötet till att vi fick handledning var tredje vecka. Det har varit jättebra. Tidigare kunde vi pröva något, men så kom annat emellan och vi glömde bort det. Nu hjälper handledaren oss att fortsätta så att det blir en utveckling, säger Misan Berge, lärare i grundsärskolan.
Ny elevhälsoplan beskriver rutiner och ansvar
En ny elevhälsoplan beskriver bland annat vem som är ansvarig för vad, vilka möten som finns och hur man kontaktar EHT. För att alla i teamet ska ta emot ärenden på samma sätt och för att de ska få den information de behöver, har de tagit fram ett formulär. Det fyller de i tillsammans med den som vill lämna in ett ärende till EHT.
– Vi får en likvärdighet i ärendena. Formuläret hjälper också till att komma bort ifrån synsättet att det är eleven som är problemet, säger Ylva Bergh, arbetsterapeut.
Nästa steg är att regelbundet bjuda in berörda lärare till öppna EHT-möten för att diskutera olika ärenden. Då får lärarna delta i diskussionerna i teamet och målet är att det ska finnas en plan när ett möte är slut.
Förändringar i samtal
Även om utvecklingsarbetet inte är färdigt kan skolan redan se effekter av det.
– Jag ser stor skillnad i hur lärare pratar och får oftare frågor om vad vi behöver förändra. Jag märker också att andra resurser efterfrågas, inte bara att jag som speciallärare ska ta hand om elever som läraren upplever som problem, säger Lars.
– Tidigare pågick en del inflammerade diskussioner i personalrummet om resursfördelning. Men sedan i våras har jag inte hört något alls om det. Det är nog också en effekt, säger Misan.
På väg mot en bättre elev-hälsa
Elevhälso-teamet på Rågsveds skola
hade länge försökt jobba på ett nytt sätt.
De ville arbeta mer hälso-främjande
och förebyggande.
De lyckades inte riktigt.
Men sen gick de en kurs.
Efter kursen ändrade de på flera saker
i sitt sätt att arbeta.
Det har lett till positiva effekter.
De förstår varandra bättre efter kursen
Rågsveds skola har cirka 280 elever.
De går i grund-skolan
eller i grund-sär-skolan.
Elevhälso-teamet gick en kurs
för att utveckla sitt arbete.
Det var förra läs-året.
Göran Christersson Mahlin
är biträdande rektor.
Han berättar:
– Att gå kursen har varit
som en berg- och dal-bana.
Vi har haft många diskussioner.
Vad menar ni?
Vad menar jag?
Till slut blev det:
Ah, nu förstår vi varandra.
Det har blivit tydligt vad olika yrken har för roll
De olika yrkena
som arbetar inom elevhälsan
har olika saker de ska göra.
En del uppgifter är helt olika.
Andra är mer eller mindre samma.
En del i utvecklings-arbetet
har varit att se:
Vad är samma?
Vad skiljer dem åt?
– Vi har också fått
ett gemensamt språk,
säger Lars Martinsson.
Lars är special-lärare på skolan.
– Och så har vi fått
en gemensam syn på
vad vi gör,
hur vi gör och
hur vi kan samarbeta.
Rektorn Göran håller med.
– Vi har fått igång ett team-arbete.
Det är inte bara jag tänker,
utan vi tänker.
Det har tagit ett år
att lyckas med det,
säger Göran.
Under året har de prövat olika sätt
att dela med sig av teamets kunskap.
De har haft föreläsning
och studie-cirkel.
– Vi behöver förändra
hela personalens sätt att tänka.
Annars kan det bli
att vi bara arbetar med problem
som redan finns,
säger Lars.
De har börjat med undervisnings-konferenser
Förr hade skolan klass-konferenser.
Det var en gång per termin.
De talade om varje elev i klassen.
Nu har de i stället
undervisningskonferenser.
Där kan lärare ta upp
problem och utmaningar.
Misan Berge är lärare i grund-särskolan.
Misan har provat på
undervisningskonferenser.
Hon tycker de är mycket bättre
än klasskonferenser.
– Det kändes som att det var jag
som ägde mötet.
Sen fick vi handledning
var tredje vecka.
Det har varit jätte-bra.
Handledaren hjälper dem
så att det blir en utveckling.
Så var det inte innan.
– Tidigare kunde vi pröva något.
Men så kom annat emellan
och vi glömde bort det.
De har fått en ny elevhälso-plan
- Vem är ansvarig för vad?
- Vilka möten finns det?
- Hur kontaktar man elevhälsan?
Svar på frågorna finns i
skolans nya elevhälsoplan.
Elevhälsan har också ett nytt formulär.
Det är för att alla i teamet
ska ta emot ärenden
på samma sätt.
Med hjälp av formuläret
får de den info de behöver.
Elevhälsan använder formuläret
när någon vill lämna in ett ärende.
De fyller då i formuläret
tillsammans med den personen.
Ylva Bergh tycker att
formuläret är bra.
Ylva är arbets-terapeut.
– Vi får en likvärdighet i ärendena.
Det är inte eleven som är problemet.
Formuläret hjälper oss att
komma bort ifrån det syn-sättet,
säger Ylva.
Elevhälsan kommer att
bjuda in lärare regelbundet
till sina möten.
Det är nästa steg.
Lärarna ska få vara med
när elevhälsan diskuterar.
Målet är att det ska finnas en plan
när ett möte är slut.
Lärarna pratar på ett nytt sätt
Utvecklings-arbetet är inte färdigt än.
Men skolan kan redan
se bra effekter av det.
Special-läraren Lars ser
en stor skillnad i
hur lärare pratar.
– De frågar oftare:
Vad behöver vi förändra?
De ber inte bara om hjälp
av specialläraren.
Förr skulle specialläraren
ta hand om elever
som läraren såg som problem.
Läraren Misan tycker
att det har blivit trevligare
i personal-rummet.
– Tidigare var det
en del jobbiga diskussioner
om resurser.
Men jag har inte hört något alls om det
sedan i våras.
Det är nog också en effekt,
säger Misan.
Material om elevhälsa
Vill du få veta mer
om elevhälsoarbetet?
Vill du bli inspirerad?
Här kan du se
- filmade föreläsningar.
- webbinarier.
- samtal.
- poddar.
- stöd-material för utveckling.
- tips.
Kurs för elevhälso-team
Rågsveds skola gick kursen
Att höja skolans elevhälso-kompetens –
ett process-arbete för likvärdig utbildning.
Det är Specialpedagogiska
skolmyndighetens kurs.
Den kursen kan din skola också gå!
Den går på nätet.
I januari 2023 kan ni anmäla er
till nästa kurs.
Artikeln är tidigare publicerad i Lika värde nummer 3, 2022
I artikeln förekommer begreppet grundsärskola, som den 2 juli 2023 bytte namn till anpassad grundskola.