Teckenspråk
Lekprojektet som skapar delaktighet i hela kommunen
Att arbeta enskilt med varje förskola var inte att tänka på för Karlskogas fyra specialpedagoger. Istället har de involverat alla 27 förskolor för att stärka det förebyggande och främjande arbetet i kommunen. Delaktighet går som en röd tråd genom utvecklingsarbetet.
Kommunens fyra specialpedagoger för förskolan märkte att de fick in liknande ärenden från kommunens förskolor med samma problematik. Det handlade främst om svårigheter med kommunikation och samspel, och det som efterfrågades var kunskap och konkreta verktyg. För att utveckla det förebyggande och främjande arbetet i kommunen startade de för tre år sedan ett utvecklingsprojekt för alla förskolor. Nu är det tredje projektet igång och de positiva effekterna är många.
– Vårt första projekt handlade om att öka kunskapen om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, bland personalen på förskolorna. I vårt andra projekt jobbade vi istället med alternativ och kompletterande kommunikation, AKK. Nu i vårt tredje projekt har vi riktat in oss på speciella lekgrupper, för att alla barn ska känna sig delaktiga och få möjlighet att leka på sitt sätt, berättar Anna-Maria Bredberg, specialpedagog.
Stöd till barn som har svårt med socialt samspel
En röd tråd genom de tre pågående projekten är målet att alla barn ska få vara mer delaktiga i utbildningen och undervisningen på förskolan. Projektet om NPF är en insats med fokus på kollegialt lärande där nästan all personal i alla förskolor har fått genomgå en utbildning. När det var dags att söka bidrag från Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, för ett nytt projekt valde de att fokusera på AKK.
– Kommunen köpte in ett bildstödsprogram till alla förskolor och vi har haft utbildningar i hur pedagogerna kan använda detta och även andra pedagogiska verktyg i kommunikationen, som samtalsmatta och ritprat. De har även fått utbildning i att kunna använda TAKK, tecken som AKK, berättar Annelie Andersson, specialpedagog.
Just nu är det tredje projektet igång som handlar om att stötta barn som har svårt med socialt samspel. I lekgrupperna finns pedagoger med som ett stöd till barn som har svårt att komma in i leken. Andra barn, som har lättare för att leka, är med som så kallade dragarbarn för att vara lekkamrater. Leken dokumenteras genom film och observationer som pedagogerna och specialpedagogerna sedan tittar på och diskuterar tillsammans.
– Det är många insikter som kommer fram när vi diskuterar filmerna i efterhand. Vi ser skillnader beroende på om pedagogen är aktiv eller passiv eller hur de placerar sig i rummet. Vi har också sett hur barnens lek påverkas beroende på var lekmaterialet är placerat i lokalen och vilket material det är, fortsätter Annelie.
Ändrat fokus från individ till grupp
Anna-Maria och Annelie ser många positiva effekter i de olika projekten. Långsiktighet är en av dem. I och med att hela arbetslag är med i projekten finns nu kompetensen hos flera pedagoger, vilket ökar förutsättningarna för förändringar att hålla över tid. De ser också ett ändrat fokus hos pedagogerna, från individ till gruppnivå och hur fokus nu ligger mer på bemötande.
– Pedagogerna är nöjda över de effekter de ser. I samtal med oss lyfter de begreppet delaktighet och betydelsen av att alla barn får känna att de hör till och har möjlighet att delta i de aktiviteter och i den lärmiljö som erbjuds utifrån sina förutsättningar. Det är så viktigt att vi vuxna kan stötta genom att vara lyhörda och anpassa för barnens behov och intressen, säger Anna-Maria.
Tänk långsiktigt och stötta varandra
Specialpedagogerna i Karlskoga vill gärna inspirera och uppmuntra andra kommuner att arbeta på samma sätt. Som framgångsfaktorer lyfter de fram vikten av att tänka långsiktigt och att planen behöver vara väl förankrad hos ledningen. Att kartlägga och ha ett bra underlag innan projektet startar ser de också som värdefullt.
– Det har också varit bra för oss att vi varit fyra specialpedagoger som samarbetat med att involvera alla förskolor i kommunen. Tillsammans har vi kunnat få med både rektorer och verksamhetschef i våra planer och samtidigt kunnat stötta varandra och utvärderat våra insatser tillsammans, avslutar Annelie.
Artikeln är tidigare publicerad i Lika värde nummer 1, 2022.
Lek-projektet gör både barn och personal mer delaktiga
I Karlskoga kommun finns
fyra special-pedagoger
för 27 förskolor.
Det blev mycket när
specialpedagogerna skulle
utveckla verksamheten.
Förskolorna fick därför
hjälpa till själva.
Att vara delaktig blev viktigt
på många olika sätt.
Det ena projektet heter
Speciella lekgrupper.
Det hjälper barn som har det
svårt i samspel med andra barn.
De har blivit mer delaktiga
i gruppen.
Förskolorna har haft
tre utvecklings-projekt på tre år
Specialpedagogerna i Karlskoga
märkte att de ofta fick in
liknande ärenden från förskolorna.
Det var ofta samma problem.
Barnen hade svårt att
kommunicera och samspela.
Personalen på förskolorna
ville lära sig mer.
De ville ha verktyg.
Specialpedagogerna startade därför
ett projekt för alla förskolor.
Det var för tre år sen.
Nu är det tredje projektet i gång.
Och det har funkat bra!
Det har blivit många
positiva effekter.
En av specialpedagogerna heter
Anna-Maria Bredberg.
Hon berättar om
de tre projekten.
– Vårt första projekt
handlade om att
personalen på förskolorna
behövde lära sig mer om NPF.
NPF = neuro-psykiatriska
funktions-nedsättningar.
– I vårt andra projekt jobbade vi med AKK.
AKK = alternativ och kompletterande
kommunikation.
– Nu i vårt tredje projekt
jobbar vi med speciella lek-grupper.
Alla barn ska känna sig delaktiga.
De ska få möjlighet att leka
på sitt sätt,
säger Anna-Maria.
Stöd till barn som
har svårt i grupp
Alla barn på förskolan
ska få vara mer delaktiga.
Det är målet
i alla tre projekt.
Först fick personalen
lära sig mer om NPF.
De gick en utbildning och
lärde sig tillsammans.
Sen sökte de pengar
till ett projekt om AKK.
De fick bidrag från Specialpedagogiska
skolmyndigheten.
Specialpedagogen Annelie Andersson
berättar:
– Kommunen köpte in
ett bild-stöds-program
till alla förskolor.
Pedagogerna fick lära sig att
använda det.
De lärde sig också om
andra verktyg
för att kommunicera.
Annelie ger exempel:
– Samtals-matta och rit-prat.
Och de har fått utbildning i TAKK.
När man talar med hjälp av TAKK
använder man både tal och
tecken från svenskt tecken-språk.
Speciella lekgrupper
Just nu är det tredje projektet i gång.
Det handlar om att stötta barn
som har svårt med socialt samspel.
Pedagogerna är med i lekgrupper.
De är som ett stöd till barn
som har svårt att komma in i leken.
Andra barn är med som dragar-barn.
Det är barn som är bra på att leka.
Personalen dokumenterar leken.
De filmar och observerar.
Pedagogerna och specialpedagogerna
tittar sen på materialet.
De diskuterar det tillsammans.
– Vi ser många saker
när vi diskuterar filmerna.
Vi ser till exempel skillnader
beroende på om pedagogen är
aktiv eller passiv.
säger Annelie.
Hur leken blir
beror också på
var pedagogen är i rummet.
– Vi har också sett
hur barnens lek påverkas
beroende på var lek-materialet är.
Och vilket material det är,
säger Annelie.
Projekten ger positiva effekter
Anna-Maria och Annelie ser
mycket som är positivt
i de olika projekten.
Hela arbets-lag är med i projekten.
Kompetensen finns därför
hos många.
Det gör att chansen är större
att förändringarna ska hålla
över tid.
Det är bra att de arbetar lång-siktigt.
Anna-Maria och Annelie ser också
att pedagogerna nu jobbar mer med
att få barn att funka
i grupp.
Och de jobbar mer med
bemötande nu.
– Pedagogerna är nöjda
över de effekter de ser.
De talar om delaktighet.
Hur viktigt det är att
alla barn får känna att de hör till.
Att de kan vara med
så gott de kan,
säger Anna-Maria.
Flera barn samspelar nu
även utanför lekgruppen.
De tar mer kontakt.
– Det är så viktigt att vi vuxna
kan stötta genom att vara lyhörda.
Vi behöver anpassa för
barnens behov och intressen,
säger Anna-Maria.
Goda råd till dig
Specialpedagogerna i Karlskoga
vill gärna inspirera andra.
Vill du arbeta på samma sätt?
- Då är det här viktigt:
- Tänk långsiktigt.
- Få med ledningen i era planer.
- Kartlägg.
- Ha ett bra underlag
innan projektet startar.
– Vi har varit fyra specialpedagoger
som har samarbetat.
Det har varit bra för oss.
Vi har dragit med alla förskolor
i kommunen,
säger Annelie.
Personalen på förskolorna
har jobbat mycket med det här.
– Tillsammans har vi kunnat
få med både rektorer och
verksamhets-chef i våra planer.
Vi har samtidigt kunnat stötta varandra.
Och vi har utvärderat det vi har gjort
tillsammans,
säger Annelie.
Ladda ner tidningen Lika värde
Den här artikeln kommer från
Lika värde nummer 1, år 2022.
Vill du läsa hela tidningen?
Ladda ner den gratis.
Den finns i vår webb-butik
Ladda ner bok om delaktighet
Boken Delaktighet – ett arbetssätt i skolan
hjälper dig att göra eleverna
mer delaktiga.
Ladda ner boken i vår webb-butik.
Den är gratis.
Artikeln är tidigare publicerad i Lika värde nummer 1, 2022.
