Forskarintervju: Om särskilda undervisnings-grupper. Är målen eller hur eleven mår viktigast?
Elever kan placeras i särskild undervisningsgrupp av vitt skilda skäl. Men elever med olika behov fungerar inte alltid så bra tillsammans. I en ny avhandling studerar Vicktoria Westerberg vid Umeå universitet hur den särskilda undervisningsgruppen förhåller sig till skolans inkluderande uppdrag.
Vicktorias intresse för inkludering i skolan och särskilda undervisningsgrupper kommer från hennes egna erfarenheter som lärare. Hon vidareutbildade sig till specialpedagog på 90-talet och började som doktorand 2015.
– Jag blev direkt intresserad av skolans arbete med inkludering, och vad inkludering innebär, då begreppet kan förstås och laddas med olika innehåll. Jag ville undersöka hur man kan se på åtgärder i skolan, som åtminstone är fysiskt exkluderande, i relation till inkludering. Särlösningar ska bara användas i undantagsfall, men det är inte så väl beskrivet hur och när detta ska användas.
Började med en kartläggning
Särskilda undervisningsgrupper rapporteras inte officiellt. Därför började Vicktoria med en kartläggning. Hon gjorde ett urval av skolor från Sveriges kommuner och regioner, SKR, för att kunna identifiera förutsättningar i olika typer av kommunala skolor. Därefter följde datainsamling om åtgärdsprogram från olika skolhuvudmän. Med hjälp av kunskaps- och måluppfyllelse i olika skolämnen och elevbeskrivningar från åtgärdsprogrammen skapade Vicktoria olika fallbeskrivningar. Utifrån dessa fick skolpersonal i intervjuer berätta varför vissa elever placerades i särskild undervisningsgrupp.
– Kartläggningen stärkte en tes om att särskilda undervisningsgrupper är vanligare än man tror. Intervjuerna visade på flera olika skäl till placeringen. Elevgruppen är inte homogen och svårigheterna kan vara av vitt skilda slag. Vissa elever har behov av ett mindre sammanhang med en lugn och avgränsad lärmiljö. Andra elever är utåtagerande och stör. Ändå kan dessa elever ibland hamna tillsammans i en grupp, berättar Vicktoria.
Vicktoria konstaterar att det behöver göras en noggrannare analys kring vilka behoven är för den enskilda eleven. Men eftersom detta inte kommer fram i den officiella dokumentationen är det svårt att diskutera.
Risk för otydlighet och olika förväntningar
Ett viktigt fynd i avhandlingen är att dokumentationen ser ut på ett visst sätt, är juridiskt giltig och följer skolans kunskapsmål, men situationen i skolan handlar till stor del även om elevens mående.
– Det finns risk för otydlighet för både lärare och elever om åtgärdsprogrammet säger en sak och det samtidigt finns andra förväntningar på vad gruppen ska bidra med. Det kan handla om att gruppen ska vara tillfällig eller permanent, men också om hur den ska minska stress eller bidra till sociala mål. Gruppen kan också fungera som en brygga tillbaka till skolan för elever med problematisk skolfrånvaro och bli en möjlig vändpunkt.
I studien framkommer att alla de här aspekterna tas med när lärarna väger för- och nackdelar kring lösningen för en viss elev.
– Vissa elever behöver permanenta lösningar. Men tidigare forskning har på gruppnivå visat att det finns risk för negativ utveckling för elever som gått i särskild undervisningsgrupp. De är väldigt oskyddade och därför blir det ännu viktigare att utvärdera stödåtgärden. Min forskning visar att särskild undervisningsgrupp ofta är den bästa lösningen när måendet är det mest centrala och det inte är inkluderande att sitta i den vanliga klassen. Men det är också viktigt att lärandet inte tappas bort så att elever missar det stöd de har rätt till, då det i förlängningen kan leda till utanförskap. Vi behöver vara transparenta med att detta är svåra situationer. Det finns ingen manual och skolor tvingas fatta beslut utifrån de förutsättningar som finns.
Skillnader mellan större och mindre kommuner
Det finns skillnader mellan större och mindre kommuner. Större kommuner med flera skolenheter kan ta hjälp av varandra och ha en central grupp eller grupper med olika inriktning. I glesbygd kan det däremot vara svårt att överhuvudtaget få ihop en grupp.
– Det kanske bara finns en elev på skolan i behov av särskilt stöd och det är 18 mil till nästa skola. De mindre kommunerna tvingas därför arbeta mer aktivt med extra anpassningar och särskilt stöd i klassrummet.
Vicktoria menar att skolor kan använda hennes resultat vid bedömningar om åtgärder. Hennes råd är att inte bara titta på den enskilda eleven, utan se stödåtgärden som en del av skolans verksamhet och att använda elevhälsans olika professioner.
– Fundera på vad den särskilda undervisningsgruppen ska bidra med för den enskilda eleven. Ju mer konkreta svar det finns, desto mer konkret kan man vara kring vilken typ av personal som krävs och vilken typ av undervisning som ska bedrivas där.
Viktigt att samtala om åtgärder
Att diskutera och samtala kring stödundervisning i stort och i relation till enskilda elever ser Vicktoria som mycket viktigt.
– Det är lätt att som lärare känna misslyckande när en elev inte kan få det stöd som den behöver inom ramen för ens undervisning. Men det är inte så meningsfullt. Det är bättre att våga diskutera och fundera över varför åtgärden fungerar eller inte, och vad den ska bidra till. Det ska bli så bra som möjligt för de mest utsatta eleverna.
Artikeln är även publicerad i Lika värde nummer 4, 2023.
Om särskilda undervisnings-grupper. Är målen eller hur eleven mår viktigast?
En del elever behöver mer hjälp
än den hjälp de får i klass-rummet.
Då kan de få gå i en mindre grupp.
Men elever kan vara i
särskild undervisningsgrupp
av helt olika orsaker.
De funkar inte alltid så bra
tillsammans.
Vicktoria Westerberg har doktorerat
vid Umeå universitet.
Hon har undersökt
särskilda undervisningsgrupper.
Är grupperna bra för eleverna?
Är de inkluderande?
Det handlar hennes avhandling om.
Inkludering är Vicktorias grej
Vicktoria har länge varit intresserad
av inkludering i skolan.
Särskilda undervisningsgrupper
hör ihop med det.
Vicktoria jobbade först som lärare.
Hon pluggade sedan vidare
till special-pedagog på 90-talet.
År 2015 började hon som doktorand.
– Jag blev direkt intresserad
av skolans arbete med att
inkludera elever,
säger Vicktoria.
Men vad innebär det,
egentligen?
– Det är inte helt lätt att veta.
Olika personer menar olika saker.
Ibland när man vill hjälpa en elev
kan eleven faktiskt bli utanför.
Exempel:
En elev som går i en
särskild undervisningsgrupp
är ju inte med i klass-rummet.
– Det ville jag undersöka.
Sär-lösningar ska skolan
bara använda
när det inte går att lösa
på annat sätt.
I undantags-fall, alltså.
– Men när då?
Och hur?
Vicktoria började med
att kart-lägga
Hur vanligt är det
att elever går i
särskilda undervisningsgrupper?
Det finns ingen statistik på det.
Därför började Vicktoria
att kartlägga skolor.
Hon ville också veta:
- Vilka elever går i de här grupperna?
- Vad gör skolorna för dem?
Vicktoria samlade fakta.
Hon intervjuade också skol-personal.
– Särskilda undervisningsgrupper
är vanligare än man tror,
säger hon.
Intervjuerna visade också
att väldigt olika sorters elever
går i de här grupperna.
– Vissa elever behöver vara
i en mindre grupp.
De behöver en lugn miljö
för att lära sig.
Andra elever behöver vara
i en mindre grupp
för att de stör de andra eleverna.
Ändå kan de här eleverna ibland
hamna tillsammans i en grupp,
säger Vicktoria.
– Vi behöver göra
en noggrannare analys kring
vad den enskilda eleven behöver.
Det kan finnas olika förväntningar
på undervisning i liten grupp
En annan viktig sak som
Vicktoria kom fram till
är att det kan finnas olika förväntningar.
- Sätter vi elever i liten grupp
för att skolan ska nå sina kunskaps-mål? - Eller för att eleven ska må bättre?
– Det kan vara otydligt
för både lärare och elever.
Det kan handla om
att gruppen ska minska stress.
Eller att eleven ska trivas bättre.
För elever med problematisk skol-frånvaro
kan gruppen vara en möjlighet.
Men det finns för-delar och nack-delar.
– Vissa elever behöver lösningar
för resten av skol-tiden.
Men tidigare forskning har visat
att det inte alltid är bra
att elever går i särskild undervisningsgrupp.
Vicktoria säger att det är jätte-viktigt
att utvärdera lösningen.
– Min forskning visar att
särskild undervisningsgrupp
ofta är den bästa lösningen när
- eleven inte mår bra.
- det inte är inkluderande
att sitta i den vanliga klassen.
Men skolan handlar ju inte bara om
att elever ska må bra.
De ska ju lära sig saker också.
– Det är viktigt att lärandet inte tappas bort.
Elever får inte missa det stöd
de har rätt till.
Det kan leda till utanförskap
senare i livet.
Det handlar om svåra situationer.
– Det finns ingen hand-bok.
Skolor måste bara göra
det bästa av situationen.
Skillnader mellan
större och mindre kommuner
Det kan vara lättare att hjälpa elever
i större kommuner.
I gles-bygd kan det vara svårt
att alls få ihop en grupp.
– Det kanske bara finns en elev på skolan
som behöver särskilt stöd.
Och det är kanske 18 mil till nästa skola.
I större kommuner finns det flera skolor.
De kan ta hjälp av varandra.
De kan ha en gemensam grupp.
Eller olika sorters grupper.
– De mindre kommunerna
måste arbeta mer med
extra anpassningar och särskilt stöd
i klassrummet.
Vicktorias goda råd
- Använd resultaten i avhandlingen
när du bedömer åtgärder för elever
som behöver stöd. - Tänk inte bara på den enskilda eleven.
- Se stöd-åtgärden som en del av
skolans verksamhet. - Använd elev-hälsans olika yrken.
– Vad ska den särskilda undervisningsgruppen
hjälpa din elev med?
Fundera på det.
Ju tydligare svar det finns
desto bättre koll får ni.
Då vet ni bättre hur ni ska
- välja personal.
- undervisa eleven.
Det är viktigt att prata om åtgärder
Vicktoria har fler goda råd
till dig som är lärare.
- Diskutera stöd-undervisning.
- Känn dig inte miss-lyckad.
– Det är lätt att känna sig misslyckad
när en elev inte kan få
det stöd som den behöver
i ens undervisning.
Men det är inte så meningsfullt.
Det är bättre att våga diskutera.
Fundera över
varför åtgärden inte fungerar.
Vad ska den vara bra till?
Det ska bli så bra som möjligt
för de mest utsatta eleverna.
Artikeln är även publicerad i Lika värde nummer 4, 2023.
Ladda ned tidningen Lika värde i vår webbutik