Teckenspråk
Elevhälsa hela skoldagen på Stentägtskolan
Att involvera hela skolan och varje del av skoldagen i elevhälsoarbetet är något Stentägtskolan i Söderhamn strävar efter. Genom att satsa på rastaktiviteter upplever de att eleverna känner sig tryggare i skolan.
Klockan är strax efter nio och första rasten ska snart börja. Tony Ismail, som är lärare i fritidshem och arbetar med skolans rastaktiviteter. Han rullar ut fritidsvagnen från den stora boden på skolgården och snart kommer gården fyllas av barn som är nyfikna på vad som händer just idag. Här är elevhälsan i fokus även på rasten.
Utveckling startade i samband med flytt
För några år sedan flyttade Stentägtskolan in i nya lokaler och passade då på att satsa ordentligt på att göra lärmiljöerna tillgängliga för alla elever. Tack vare en drivande rektor med en vision om hur elevhälsoarbetet skulle genomsyra hela skolan, började samtidigt arbetet med att utveckla elevhälsan.
– Ett första steg var att vi inom elevhälsoteamet fick gå en kurs hos SPSM om att höja elevhälsokompetensen på skolan. Kursen har stöttat oss i hur vi ska tänka, hur vi skapar en elevhälsoplan och mål framåt och hur vi får med oss hela skolan, berättar Marie-Louise Nygren, speciallärare.
Mycket har hänt sedan kursen startade och arbetet inom teamet har gått till att arbeta förebyggande och hälsofrämjande istället för åtgärdande, precis som det ska vara. De har infört drop in-tider där skolans personal kan komma och bolla en fråga eller en händelse, allt för att det ska bli så bra som möjligt för eleverna.
– Det viktigaste är nog hur vi fått med alla andra på skolan i vårt sätt att tänka. Klasskonferenserna har numer också ett främjande tänk och vi i elevhälsoteamet bidrar genom att hjälpa till att ändra fokus från individnivå till gruppnivå, mer uppföljande och framåtblickande, fortsätter Marie-Louise.
Trygghet och rörelseglädje på rasterna
Att tänka elevhälsa under hela skoldagen har varit viktigt på skolan. Att öka tryggheten på rasterna och få till rörelseglädje var målet när Tony fick i uppdrag att tillsammans med en kollega utveckla skolans rastaktiviteter.
– Vi ville få till en bra rastkultur och strävar efter att nå dem som är minst aktiva, de som kanske blir lite bortglömda på rasten. Eleverna ska känna att rasten är kul och något som ger dem värde. I leken ska alla vara lika, säger Tony.
Under varje rast finns uppstyrda aktiviteter och eller någon personal som leder leken. På skolgården finns också en stor bod med lekmaterial och den populära rastvagnen förser barnen med nya, spännande saker att leka med. I boden är det eleverna själva som håller ordning och sköter utlåning av material via ett bokningssystem som skolan själva har utvecklat. Eleverna får också vara med och påverka utbudet så att det möter deras behov.
Mer lugn i klassrummen
Pedagogerna märker att rastaktiviteterna bidrar till en bättre lärmiljö även i klassrummen, där det numer är ett annat lugn och färre konflikter efter rasterna.
– Vi upplever att barnen gillar rasten mer nu och känner sig tryggare än tidigare, det har vi också sett i våra trivselenkäter. Sedan finns det alltid mer vi kan göra. Vi planerar exempelvis att bjuda in fler fritidsföreningar för att eleverna även efter skolan ska ha något att göra, och att dra igång vår skolidrottsförening, berättar Tony.
Samsyn, struktur och ta vara på barnens styrkor
De positiva effekterna av att satsa extra på elevhälsoarbetet i hela skolan är många tycker Marie-Louise. Hon betonar samsyn, bättre struktur och att se och ta vara på barnens styrkor.
– Alla i skolan är verkligen med i detta sätt att tänka och det ger en trygghet hos barnen också. Det finns alltid vuxna där för dem om något händer och vi i personalen lär av varandra och hjälper varandra att bli bättre, säger Marie-Louise.
Några framgångsfaktorer i arbetet tror Tony och Marie-Louise är att de haft en ledning med en tydlig vision, som satt flera mindre delmål som är möjliga att nå. Detta istället för att ta i för mycket i målsättningen och tro att det går fortare än det gör, och bli besviken.
– Detta är något som tar tid, som är en process och inget färdigt paket. Vi tycker att man ska glädjas över alla små steg och bygga vidare på dem. Sedan att få med alla i arbetet, det tror vi på, avslutar Marie-Louise.
Elevhälsa hela skoldagen på Stentägt-skolan
Stentägtskolan i Söderhamn
satsar mycket på rast-aktiviteter.
Eleverna känner sig
tryggare i skolan numera.
Hela skolan jobbar med elevhälsa.
De försöker tänka på elevhälsa
i allt de gör på skolan.
De satsar på elevhälsa även på rasten
Tony Ismail är fritids-pedagog.
Han arbetar med skolans rast-aktiviteter.
Tony rullar ut fritids-vagnen.
Klockan är strax efter nio.
Den första rasten ska snart börja.
Gården kommer snart att fyllas av barn.
De är nyfikna.
Vad händer på rasten idag?
På den här skolan satsar de på elevhälsa
även på rasten.
Utvecklingen började när skolan flyttade
Stentägtskolan flyttade för några år sen.
De passade då på att
göra lär-miljöerna tillgängliga
för alla elever.
De satsade mycket på det.
De hade en rektor som verkligen
ville satsa på elevhälsa.
Rektorn såg framför sig
hur de skulle arbeta med det
i hela skolan.
Marie-Louise Nygren är special-lärare.
Hon berättar att elevhälso-teamet
fick gå en kurs hos
Specialpedagogiska skolmyndigheten.
– Det var ett första steg.
Kursen handlade om att
höja elevhälso-kompetensen
på skolan.
Kursen har hjälpt dem med
hur de ska tänka runt elevhälsa.
- Hur skapar vi en elevhälso-plan?
- Vad har vi för mål framåt?
- Hur får vi med oss hela skolan?
Mycket har hänt sedan kursen startade.
Numera arbetar de förebyggande
och hälso-främjande.
Precis som det ska vara.
De arbetar för att det inte ska
uppstå problem.
Elevhälsan har infört drop in-tider.
Skolans personal kan komma
utan att boka.
De kan bolla en fråga
eller en händelse.
Allt för att det ska bli
så bra som möjligt för eleverna.
– Det viktigaste är nog
hur vi fått med alla andra på skolan
i vårt sätt att tänka,
säger Marie-Louise.
De brukar ha klass-konferenser
på Stentägtskolan.
Konferenserna är numera
också mer hälso-främjande.
– Vi i elevhälso-teamet hjälper till
att ändra fokus.
Vi ser mer på hela gruppen nu
än på en enskild elev.
Vi följer upp mer.
Vi ser mer framåt.
Eleverna ska vara trygga och ha roligt på rasterna
De tänker alltså på elevhälsa
under hela skoldagen.
Det är viktigt på skolan.
Ett mål är tryggare raster.
Ett annat mål är rörelse-glädje.
Eleverna ska röra sig mer
och samtidigt ha roligt.
Fritidspedagogen Tony fick i uppdrag
att utveckla skolans rast-aktiviteter.
Han gjorde det
tillsammans med en kollega.
– Vi ville få till en bra rast-kultur.
Vi vill nå de elever
som är minst aktiva.
De som kanske blir lite
bort-glömda på rasten,
säger Tony.
Vad menar du med bra rast-kultur?
– Eleverna ska känna att
rasten är kul.
Något som ger dem värde.
I leken ska alla vara lika.
Det finns aktiviteter varje rast.
Personal leder leken.
På skolgården finns också en stor bod
med lek-material.
Rast-vagnen är populär.
Där finns nya, spännande saker
att leka med.
Det är eleverna själva
som håller ordning i boden.
De lånar ut material
via ett boknings-system.
Skolan har själv utvecklat systemet.
Eleverna får också önska sig
nya saker att köpa in.
Skolan vet därför
vad eleverna vill ha
och behöver.
Det är lugnare i klass-rummen nu
Aktiviteterna på rasten
gör att även lär-miljön i klass-rummen
blir bättre.
Pedagogerna märker det.
Det är lugnare i klasserna nu.
Det blir inte lika många konflikter
efter rasterna.
– Vi upplever att
barnen gillar rasten mer nu.
De känner sig tryggare än tidigare.
Det har vi också sett
i våra trivsel-enkäter,
säger Tony.
De har alltså frågat eleverna
vad de tycker.
– Sen finns det alltid mer vi kan göra.
Vi planerar att bjuda in
fler fritids-föreningar,
till exempel.
Varför då?
– För att eleverna ska ha något att göra
även efter skolan.
Vi planerar också att dra igång
vår skol-idrotts-förening.
Mycket har blivit bättre i skolan
Specialläraren Marie-Louise
håller med Tony.
Mycket har blivit bättre
sen de satsade extra på elevhälsa
i hela skolan.
Hon lyfter fram tre bra saker.
De har numera
- mer samsyn.
- bättre struktur.
- blivit bättre på att se barnens styrkor
och att ta vara på dem.
– Alla i skolan är verkligen med
i det här sättet att tänka.
Det gör också barnen trygga.
Det finns alltid vuxna där för dem
om något händer.
Och vi i personalen lär av varandra.
Vi hjälper varandra att bli bättre,
säger Marie-Louise.
Hur kommer det sig
att skolan har lyckats så bra?
Ledningen har haft en tydlig vision.
De har satt mindre del-mål
som är möjliga att nå.
Det tror Tony och Marie-Louise
har gjort att de har lyckats.
– Att utveckla elevhälsan tar tid.
Det är inget färdigt paket,
säger Marie-Louise.
Det är alltså en process.
Det går inte fort.
Du blir besviken om du tror det.
– Vi tycker att man ska glädjas
över alla små steg.
Man bygger sedan vidare på dem.
Har du fler tips?
– Att få med alla i arbetet.
Det tror vi på,
säger Marie-Louise.
Material om elevhälsa
Vill du få veta mer
om elevhälsoarbetet?
Vill du bli inspirerad?
Här kan du se
- filmade föreläsningar.
- webbinarier.
- samtal.
- poddar.
- stöd-material för utveckling.
- tips.
Kurs för elevhälso-team
Stentägtskolan gick kursen
Att höja skolans elevhälso-kompetens –
ett processarbete för likvärdig utbildning.
Det är Specialpedagogiska
skolmyndighetens kurs.
Den kursen kan din skola också gå!
Den går på nätet.
I januari 2023 kan ni anmäla er
till nästa kurs.
Artikeln är tidigare publicerad i Lika värde nummer 3, 2022
