Flickor och pojkar, kvinnor och män har rätt till jämställd utbildning. Du som har ansvar för eller arbetar i förskolan, skolan eller utbildning för vuxna behöver kunskap om jämställdhet och hur den kan påverkas av normer och värderingar.
Jämställd utbildning innebär att alla flickor och pojkar, kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller utbildning, studieval och personlig utveckling. Det är också ett av sex delmål i den svenska jämställdhetspolitiken. I målet lyfts skolväsendets ansvar för att främja personlig utveckling. Det handlar om att ge alla som deltar jämställda förutsättningar att nå sin fulla potential.
Några exempel på områden där skillnader mellan kön kan påverka
Rätten till jämställd utbildning hör ihop med politik, lagar och konventioner:
Utgångspunkten för jämställdhetsarbete bör alltid vara kön, men inte bara kön. Jämställdhet för personer med funktionsnedsättning behöver också synliggöras. eftersom ojämställdhet i vissa fall försämrar möjligheten till likvärdiga förutsättningar.
Varför jämställd utbildning är viktig för barn och elever med funktionsnedsättning
Filmen är animerad och beskriver varför jämställd utbildning är viktig för barn och elever med funktionsnedsättning. Speltid 2 minuter. Filmen har valbar text.
Filmen är animerad och beskriver varför jämställd utbildning är viktig för barn och elever med funktionsnedsättning. Speltid 2 minuter. Filmen har valbar text.
Det är brist på kunskap om kopplingen mellan personer med funktionsnedsättning och psykisk hälsa och studieresultat. Studier visar att det är främst socioekonomisk status som påverkar ungdomars studieresultat och psykiska hälsa men det finns andra faktorer som också påverkar:
För att stärka elevernas psykiska hälsa samt förutsättningar för lärande och utveckling behöver elevhälsan vara en strategisk resurs som arbetar mer proaktivt än reaktivt.
Hur ser det ut i din verksamhet?
Den psykiska ohälsan bland unga och ojämlikhet i studieresultat
Emma Morawski, Frida Karlsson och Cecilia Löfberg pratar om psykisk ohälsa bland unga och ojämlikhet i studieresultat. Speltid 6.30 minuter. Filmen har valbar text.
Emma Morawski, Frida Karlsson och Cecilia Löfberg pratar om psykisk ohälsa bland unga och ojämlikhet i studieresultat. Speltid 6.30 minuter. Filmen har valbar text.
Det är vanligare att pojkar får åtgärdsprogram och olika typer av specialpedagogiskt stöd än flickor. Men hur stor skillnaden är beror på funktionsförmåga.
I Skolverkets statistik stickar pojkarna ut i alla skolans stödinsatser, störst skillnad mellan könen är det när det gäller åtgärdsprogram. Nästa dubbelt så många pojkar som flickor i grundskolan läser med ett åtgärdsprogram.
| Åtgärdsprogram | Enskild undervisning | Särskild undervisningsgrupp | Anpassad studiegång | |
|---|---|---|---|---|
| Flickor | 4,1 | 0,7 | 0,8 | 2,8 |
| Pojkar | 7,4 | 1,2 | 1,7 | 3,1 |
Det finns flera tänkbara förklaringar till vad det kan bero på. Studier, som utredningen Bättre möjligheter för elever att nå kunskapskraven, refererar till att pojkar oftare blir utåtagerande när de har svårigheter medan det för flickor är vanligare att vända problemen inåt och reagera med oro och ångest. Det kan också bero på att flickor i behov av stöd inte lika ofta har problem med låga kunskapsresultat utan att det handlar om andra svårigheter i skolan.
Flickors agerande, vuxnas okunskap samt förväntningar från omgivningen kan leda till att
Flickors och pojkars tillgång till specialpedagogiska stödresurser
Emma Morawski, Frida Karlsson och Cecilia Löfberg pratar om hur det specialpedagogiska stödet skiljer sig åt mellan flickor och pojkar. Speltid cirka 5 minuter. Filmen har valbar text.
Emma Morawski, Frida Karlsson och Cecilia Löfberg pratar om hur det specialpedagogiska stödet skiljer sig åt mellan flickor och pojkar. Speltid cirka 5 minuter. Filmen har valbar text.
Sexuella trakasserier är ett utbrett problem. Det sker mer eller mindre på daglig basis och förekommer på alla utbildningsnivåer.
Polisens genomgång av anmälningar om sexuellt ofredande 2011–2016 visar att skolan är den offentliga miljö där det sker flest sexuella ofredande och de flesta sker mellan elever.
Under hösten 2017 när sexuella övergrepp uppmärksammades medialt med #metoo-kampanjen så samlades berättelser från tusentals flickor och kvinnor om trakasserier och övergrepp i skolan under #tystiklassen, #räckupphanden och #slådövörattill. I Skolinspektionens elevenkät framgår också att flickor generellt är mindre trygga än pojkar i skolan. Så frågor om trygghet och jämställdhet har en tydlig koppling till varandra.
Hur arbetar ni för att synliggöra kön och funktionsnedsättning i ert arbeta med att förebygga och förhindra trakasserier och sexuella trakasserier?
Utmaningar i arbetet mot sexuella trakasserier och könsrelaterad otrygghet
Emma Morawski, Frida Karlsson och Cecilia Löfberg pratar om vilka utmaningar som finns i arbetet mot sexuella trakasserier och könsrelaterad otrygghet. Speltid cirka 6.30 minuter. Filmen har valbar text.
Emma Morawski, Frida Karlsson och Cecilia Löfberg pratar om vilka utmaningar som finns i arbetet mot sexuella trakasserier och könsrelaterad otrygghet. Speltid cirka 6.30 minuter. Filmen har valbar text.
Forskning som Sveriges kommuner och regioner sammanställt visar att vuxna till viss del fortfarande bemöter flickor och pojkar olika redan från förskolan. Några exempel på det är att
Sammantaget får flickor träna mer än pojkar på egenskaper som är viktiga i skolan, vilket gör att flickorna får ett försprång gentemot pojkarna.
Hur arbetar ni i er verksamhet med ert bemötande av flickor och pojkar, kvinnor och män med olika funktionsnedsättningar?
Vuxnas bemötande spelar roll
Frida Karlsson, Emma Morawski och Cecilia Löfberg pratar om vikten av vuxnas bemötande. Speltid ca 7 minuter. Filmen har valbar text.
Frida Karlsson, Emma Morawski och Cecilia Löfberg pratar om vikten av vuxnas bemötande. Speltid ca 7 minuter. Filmen har valbar text.
För att erbjuda jämställd utbildning behövs kunskap om hur individer påverkas. I Sverige saknas nationell statistik som kan visa hur jämställd utbildningen är inom gruppen barn och elever som har funktionsnedsättningar. Men det behöver inte hindra dig från att synliggöra personer med funktionshinder i ditt lokala arbete med jämställdhet.
Publicerat 2023-10-13