Sammanfattning

Utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning (IF) beskrivs ofta som enhetlig och likartad, trots att elevgruppen innehåller stora variationer. Därför finns det en risk att bilden av elevernas utbildningsbehov förenklas. Syftet med denna studie var att utforska hur olika undervisningsmiljöer konstrueras i anpassad skola och huvudfokus var att söka efter kännetecken och utmärkande drag för respektive miljö. Studien genomfördes som en multipel fallstudie i fyra olika klasser (kallade Alpha, Beta, Gamma och Delta) i årskurs 6-9 i anpassade skolan. Resultaten visar att klasserna har olika värderingar och idéer om kunskap och undervisningssätt. Den lokala skolorganisationen, lärares tolkningar av läroplanen och tillhörande dokument, ger olika förutsättningar för eleverna i de olika undervisningsmiljöerna. Därför har det betydelse för elever var de går i skolan och vilka som är deras lärare och skolkamrater.

Bakgrund till studien

Elever som bedöms ha en intellektuell funktionsnedsättning erbjuds skolgång i anpassad skola. Dock finns en komplexitet, både internationellt och nationellt, att med säkerhet ställa diagnosen IF, vilket i sin tur kan kopplas till bedömning och sammanvägning av en personens förmågor i relation till det stöd som finns att tillgå i den aktuella skolan. Det betyder att bedömningen görs i relation till det lokala sammanhanget och det utbildningsystem som eleven finns i. För det svenska sammanhanget betyder det att det finns en stor variation mellan kommuner vad gäller andelen elever som bedöms tillhöra anpassad skola. 

Utbildning av elever med IF sker ofta i särskilda undervisningsgrupper, eller i egen skolform med egen läroplan som har andra utbildningsmål än vanliga skolan. I Sverige går ca 1 procent av eleverna i anpassad skola, medan motsvarande siffra för elever med IF i Europa är 1,4 procent. 

Studiens fokus

Studien var en del av ett större forskningsprojekt som avslutades 2019 om undervisning och lärande i anpassade skolan (dåvarande grund- och gymnasiesärskolan). En enkät skickades ut till lärare i anpassade skolan på grund- och gymnasienivå. Av 145 lärare gjordes ett urval där ett kriterium var att skolorna skulle variera geografiskt över Sverige. De fyra klasser som valdes ut representerar var sin undervisningsmiljö och omfattar årskurs 6-9 med elever i åldrarna 12-16 år och med måttlig eller mild IF.

Studiens genomförande 

Tidigare forskning om undervisning för elever med IF belyser att den ofta äger rum i särskilda undervisningsgrupper, i specialklasser eller i specialskolor och jämförs ofta med elever i vanlig skola. Denna studies fokus var att utforska och belysa hur de fyra undervisningsmiljöerna skiljer sig, vad som utmärker dem och vad de har gemensamt. Fyra forskare vistades i var sin klass under cirka sju dagar fördelat på två perioder. Under denna tid observerade de lektioner samt intervjuade elever och lärare. Informella samtal med både elever och lärare var också en värdefull informationskälla. Intervjufrågorna till lärarna rörde deras bakgrund och utbildning, deras undervisning samt övergripande syfte med skolan. Intervjufrågorna till eleverna rörde syfte med utbildning, vad som är viktig kunskap och välmående i skolan. Observationerna fokuserade på lektionsinnehåll och undervisningsformer. Analysen av datamaterialet syftade till att ge innehållsrika beskrivningar av varje undervisningsmiljö och fokuserade på vad som anses vara viktig kunskap enligt en teori om undervisningsideologier. 

Resultat

Utifrån analyser av varje undervisningsmiljö och jämförelser miljöerna emellan, utkristalliserades karakteristiska drag som forskarna formulerade till kännetecknande ledord för varje miljö. Alphaklassen utmärktes av kunskapsförmedling genom en strukturerad undervisning som fokuserade på traditionella skolkunskaper och en strävan att efterlikna den vanliga skolan. Betaklassens ledord var det socialiserande klassrummet med undervisning som en gemensam aktivitet där skolkunskaper integreras i lektionsinnehåll, lärarens omsorg om relationen till eleven och ett intresse för elevernas erfarenheter. Kännetecken för Gammaklassen var funktionella livsförmågor genom strukturerad och välplanerad undervisning med ett fokus på ändamålsenlig kunskap och nytta. Deltaklassen utmärktes av omsorg och lärarcentrerad undervisning där elevernas välmående och sociala situation prioriterades före ämneskunskaper och kunskapsutveckling. 

Vid jämförelsen av samtliga undervisningsmiljöer framträder läraren som motorn i undervisningen med liten påverkan av elevers initiativ och erfarenheter. Lärares förväntningar på elever verkar också påverka undervisningsdesignen, bland annat genom beskrivningar av elevernas tillkortakommanden (exempelvis ’osäkra’, ’bli så självständiga som möjligt’). Synen på kunskap varierar mellan undervisningsmiljöerna. Kunskap betraktas som objektiv och oberoende av andra människor i Alphaklassen. I Betaklassen framträder en kunskapssyn grundad på interaktioner mellan lärare och elev. I Beta- och Deltaklassen är undervisningen elevcentrerad men det uttrycks på olika sätt. I Betaklassen fokuserar undervisningen på eleverna som grupp, ofta genom grupparbete, medan undervisningen i Deltaklassen fokuserar på eleverna som individer genom en-till-en-undervisning.

Slutsatser från studien

En viktig slutsats från studien är att den lokala skolorganisationen, ekonomiska och materiella resurser samt lärare, övrig skolpersonal och elever tillsammans skapar en undervisningsmiljö som får konsekvenser för hur elever upplever sin skolmiljö. Därför är det viktigt för elever var de går till skolan, vem som är deras lärare och vilka skolkamrater de har. 

Resultaten tyder på att undervisningen i dessa klasser inte skiljer sig så mycket från undervisning i vanliga skolklasser, trots högre lärartäthet och färre elever i klasserna. Rimligtvis skulle undervisning i anpassad skola kunna utvecklas mer, exempelvis genom mer samarbete mellan klasser och skolformer och genom tematisk undervisning. Studien bidrar med resultat om vad som anses som viktig kunskap för elever med intellektuell funktionsnedsättning samt för elever i särskilda undervisningsgrupper. 

Kommentar

Vid tiden för studiens genomförande kallades anpassad skola för särskola. Resultat från forskningsprojektet finns också att läsa i antologin Utbildning och undervisning i särskolan: Forskningsinsikter möter lärar- och eleverfarenheter med Kerstin Göransson, Kristina Szönyi och Magnus Tideman som redaktörer.