Lärare från fyra olika skolor deltog i forskningsprojektet. Skolorna har olika profiler: en är inriktad på dyslexi och neurologiska funktionsnedsättningar, en annan satsar på medveten språk- skriv- och läsundervisning, i den tredje skolan har de flesta eleverna ett annat modersmål än svenska och den fjärde är en anpassad grundskola. 

Resultaten visar hur lärarna använder olika metoder och arbetssätt för att anpassa undervisningen efter elevernas förutsättningar och behov. Lärarna växlar mellan att lära ut språkets form och funktion och att koppla undervisningen till elevernas liv och till företeelser i samhället. 

Det här handlar forskningen om

Hur kan man möta mångfalden av elever och skapa möjligheter för delaktighet och lärande i språk-, skriv- och läsundervisning? Artikeln visar hur lärare i olika praktiker arbetar för att möta variationen av förutsättningar och behov i klassrummet. Artikeln bidrar med kunskap om hur inkluderande skriftspråkspraktiker skapar förutsättningar för alla elevers deltagande och lärande kan utformas och genomföras.

Så här gjorde forskarna

Forskningsprojektet genomfördes vid fyra skolor i fyra svenska kommuner, med 24 lärare från förskoleklass och lågstadium. Datainsamlingen gjordes genom kvalitativa fokusgruppsamtal. Fokusgruppsamtal valdes eftersom det är en metod där data samlas in genom en grupps interaktion runt ett bestämt ämne. Som inspirationsmaterial för samtalen användes en noga utvald bilderbok. Den inledande frågeställningen för samtalen var hur lärarna kan arbeta inkluderande utifrån en text. Vi var intresserade av gruppens samlade kunskaper och erfarenheter av att designa och iscensätta skriftspråkspraktiker som skapar förutsättningar för elevers delaktighet och lärande. I samtalen synliggjordes hur lärarna i interaktionen med varandra skapade en djupare förståelse för ämnet de samtalade om, det vill säga stödjande och inkluderande skriv- och läsundervisning. 

Det här kom forskarna fram till

Lärare utformar och genomför språkliga aktiviteter utifrån både stödjande och inkluderande aspekter för att skapa möjligheter för alla elevers delaktighet och lärande. Lärarna anpassar undervisningen efter elevernas olika förutsättningar och behov genom att använda multimodala och kollaborativa arbetssätt. De rör sig på olika språkliga nivåer och växlar fokus mellan att undervisa om form och funktion och koppla innehållet i undervisningen till elevernas livsvärld och olika samhällsfrågor. Det framträder hur lärarna arbetar med texter som relaterar till elevernas tankar, om sorg och glädje, drömmar och känslor, men även konkreta funderingar om krig, flykt och olika maktfaktorer.

I projektet framkom fler likheter än skillnader mellan skolorna. Det fanns till exempel ett tydligt fokus på multimodala metoder och vikten av didaktisk flexibilitet, det vill säga förmågan att anpassa undervisningen efter elever, situation och sammanhang. Lärarna lyfte också fram vikten av att producera text, inte bara att konsumera och bearbeta befintliga texter. I analysen synliggjordes även skillnader, men lärarnas avsikter att inkludera alla elever i undervisningen var deras primära intention.

Ingen av lärarna menade att eleven måste anpassa sig till den rådande undervisningen. Istället betonar de att det är lärmiljön och de skriftspråkliga aktiviteterna som ska utformas och genomföras för att skapa förutsättningar för alla elevers delaktighet och lärande. Vi menar att detta indikerar att lärarna intar ett grundläggande relationellt perspektiv på lärande och att denna syn på stödjande och inkluderande pedagogik ger fler elever möjlighet att delta och lära utifrån sina förutsättningar och behov.

Så kan du förstå och använda forskningen

Artikeln är av intresse för såväl lärare som utvecklar stödjande och inkluderande skriftspråkspraktiker, som forskare inom olika forskningsområden för att förstå hur hinder för lärande kan förebyggas, identifieras och undanröjas. Artikeln kan inspirera lärare att möta variationen av elever i klassrummet genom att arbeta multimodalt och med kollaborativa arbetsformer. Det handlar också om att ta tillvara elevernas förförståelse och knyta innehållet i undervisning till elevernas livsvärld och samhälleliga frågor.