
Forskningsutblick: Elever med dyslexi och deras erfarenheter av att använda assisterande teknik
-en femårsuppföljning.
Studien undersöker hur elever med läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi beskriver och använder assisterande teknik i skolan. Assisterande teknik är olika verktyg som kan överbrygga svårigheter och stödja utvecklingen av färdigheter som att förstå text och att formulera och uttrycka sig i text.
Studien ingår i avhandlingen Förebygga, överbrygga, utveckla (Almgren Bäck, 2024), och följer upp elever från en tidigare studie. Dessa elever hade fem år tidigare genomgått ett intensivt och strukturerat träningsprogram med assisterande teknik, som talsyntes och tal-till-text. Den tidigare studien undersökte effekter av assisterande teknik på läsfärdigheter, samt skillnader mellan att lyssna på text och läsa text. Forskarna undersökte också om träningen med assisterande teknik hade betydelse för elevernas motivation för läsuppgifter och skolarbete.
Resultatet visade att elevernas läsfärdigheter inte stagnerade när de använde assisterande teknik. Användningen av assisterande teknik kan spara tid, vara motiverande för skolarbetet och främja självständighet. Slutsatserna är betydelsefulla eftersom elever med dyslexi ofta har ihållande svårigheter med grundläggande läs- och skrivfärdigheter, trots att de har fått evidensbaserat stöd i skolan (Svensson m.fl., 2021).
Det finns för lite forskning om elevers egna erfarenheter av assisterande teknik över tid, trots att sådan kunskap är betydelsefull för att utveckla effektiva stödinsatser. I den här uppföljande studien beskriver eleverna själva sina upplevelser och användning av tekniken i sin vardag i skolan.
Så här gjorde forskarna
Nio ungdomar intervjuades enskilt, fyra flickor och fem pojkar. De kom från olika skolor i olika kommuner. Alla hade tränat på att använda assisterande teknik i den tidigare studien. Varje intervju genomfördes enskilt i 90 minuter. Samtalen varvades med att eleverna fick visa hur de använder verktygen i skolarbetet. Intervjufrågorna handlade om elevernas tidigare träning med assisterande teknik, hur de själva bedömde sin läs- och skrivförmåga, deras fortsatta användning av assisterande teknik i skolan och hur de nu använder tekniken i skolarbetet.
Det här kom forskarna fram till
Forskarna identifierade tre teman i intervjusvaren:
- Möjliggörande eller hindrande organisatoriska faktorer
- Upplevelser i lärmiljön
- Meningsfulla strategier
Idag har eleverna god tillgång till assisterande teknik på sina datorer, som tal-till-text och talsyntes. Tidigare fanns denna teknik bara i vissa program, men nu är den mer tillgänglig. Eleverna beskriver dock olika förutsättningar i skolan för att fortsätta använda tekniken i skolarbetet efter den individuella träningsperioden. Dessa förutsättningar kan vara möjliggörande eller hindrande.
Berättelserna från eleverna visar på behovet av en smidig övergång från surfplatta till dator för att säkerställa kontinuitet i användningen av tekniken, en fungerande ljudmiljö främst vid användningen av tal-till-text, samt ett kontinuerligt stöd från skolan under hela skolgången. Några beskrev att det var tydligt när, var och varför tekniken skulle användas. Men alla upplevde det inte så. Ett exempel på en kommentar från en elev var ”Ibland fick man använda AT [assisterande teknik] och ibland inte. Så jag kände att om jag inte får använda det hela tiden, vad är då poängen?”
Eleverna i studien upplevde tidigt att deras klasskamrater läste och skrev bättre, vilket bekymrade dem. De använde assisterande teknik och fick olika erfarenheter av den.
Några elever upplever verktygen som hjälpsamma för att förstå texter och som motiverande för att lyssna på skönlitteratur. De menar också att verktyg som omvandlar tal till text kan vara användbart för alla elever när man ska producera text. Fördelarna de nämner är bättre flyt och ökat fokus på innehållet. Dessa elever kombinerar assisterande teknik med vanlig läsning och skrivning. Andra elever upplever däremot att assisterande teknik endast är avsett för personer med svårigheter och de försöker undvika verktygen så mycket som möjligt. Deras berättelser visar att både individuella och sociala faktorer spelar roll i deras beslut om att använda assisterande teknik.
Eleverna har oftare lyssnat på text än producerat text med tal-till-text verktyg. De har utvecklat olika strategier för att förstå texter, som att lyssna och samtidigt följa med i texten eller blunda för att kunna koncentrera sig på innehållet. De beskriver främst fördelar med att lyssna på texter, men det förekom att lyssning valdes bort eftersom de inte tycker att det utvecklade läsningen. I dessa fall kopplade eleverna läsning till avkodningsträning och lade mindre vikt vid språkförståelse, som är en viktig del av läsprocessen för att tolka innehållet.
Eleverna tar inte vara på alla möjligheter med assisterande teknik. De som använder tal-till- text kombinerar det med tangentbord och rättstavningskontroll, men använder sällan talsyntes för att lyssna på och granska sina texter. Elever som endast ser tal-till-text som ett verktyg för rättstavning använder istället bara tangentbord och rättstavningskontrollen och går därmed miste om möjligheten att producera längre texter. Således har eleverna sällan använt talsyntes för att revidera längre texter. Färdigheter i att revidera texter har betydelse för utvecklingen av textkvalitet.
Så kan du förstå och använda forskningen
I skolan upplever elever både möjligheter och hinder för att använda assisterande teknik. För att förstå detta behöver du lyssna på elevernas erfarenheter. Deras synpunkter kan ge värdefull information om vilka insatser som krävs generellt och individuellt. Eleverna behöver träning i att använda assisterande teknik samt kontinuerligt stöd för att kunna utveckla mer avancerade skriftspråkliga färdigheter än avkodning och stavning.