Rörelsehinder och rörelsenedsättning

Rörelsehinder och rörelsenedsättning är samlingsbegrepp för olika diagnoser. De vanligaste diagnoserna är Cerebral pares (CP), ryggmärgsbråck, muskelsjukdomar och förvärvade hjärnskador som alla på något sätt skapar nedsatt rörelseförmåga.

Stora variationer

Det finns stora variationer inom ovanstående diagnoser. Allt från att delar av kroppen till att hela kroppen är påverkad. Rörelsehindrets eller rörelsenedsättningens omfattning behöver inte säga något om personens kognitiva förutsättningar. Någon med en liten rörelsenedsättning kan ha stora inlärningssvårigheter medan en annan med rörelsenedsättningar i flera kroppsdelar inte har några inlärningssvårigheter.

Språkutveckling och kommunikation

Rörelsehinder och rörelsenedsättning påverkar ofta talet. När man talar kan det bli fördröjningar både i initiativ och i svar. Om motoriken och den samordning som krävs för att tala är påverkad blir talet både otydligt och långsamt. Även förmågan att formulera sig och hitta rätt ord eller uttryck kan vara påverkad. I de fall rörelsehindret är kombinerat med en eller flera andra funktionsnedsättningar påverkas språkutvecklingen även av dessa.

Förståelse för begrepp

Rörelsehinder eller rörelsenedsättning kan göra att barnet inte får samma erfarenheter som andra, vilket kan påverka hur barnet förstår olika begrepp.

Många begrepp lär vi oss tidigt i livet, ofta genom att röra oss och uppleva saker med kroppen. Ett exempel är att förstå skillnaden mellan "över", "under" och "på". Om barnet inte har möjlighet att själv röra sig och uppleva sådana lägen, kan det bli svårare att förstå dem.

Därför är det viktigt att redan i förskolan skapa anpassningar och möjligheter så att barnet kan få liknande erfarenheter på andra sätt.

Vad kan underlätta lärandet?

Alternativa kommunikationssätt

De som på grund av sina motoriska svårigheter har svårt att uttrycka sig via talet, eller de som på grund av en hjärnskada har svårt med förståelsen av talat språk, kan använda sig av gester, tecken, bilder eller symboler för sin kommunikation. Det är vanligt med kombinationer av olika sätt.

Digitala verktyg

Att använda digitala verktyg, till exempel talsyntes eller rättstavningsprogram, är bra för många elever. Det bör vara möjligt att använda talsyntes även vid inskrivning av text. Läromedel med uppgifter som kan utföras och sparas direkt i datorn ökar självständigheten.

Var finns eleverna?

De flesta går i ordinarie grund- och gymnasieskolor men det finns några RH-verksamheter i landet, det vill säga speciella verksamheter för elever med grava rörelsehinder. Det finns även några Riksgymnasieskolor för elever med rörelsehinder.

När det handlar om elever med fler funktionsnedsättningar utöver rörelsehindret kan anpassad grund- och gymnasieskola vara aktuell.

Läs mer

• Utförlig beskrivning av rörelsehinder (PDF-dokument, 37 bytes)
• Om rörelsehinder och rörelsenedsättning på spsm.se.

Läromedel för elever med rörelsehinder

Här följer en fördjupad beskrivning av hur läromedel för elever med rörelsehinder kan vara utformade för att passa elevgruppen. En ännu mer detaljerad beskrivning får du i broschyren Att utveckla läromedel för elever med rörelsehinder.

• Att utveckla läromedel för elever med rörelsehinder (PDF-dokument, 1 kB).

Innehåll

Det kan vara bra att tänka på att:

• Strukturera innehållet i texten tydligt så att eleverna kan följa tankegången.
• Kontrollera gärna att eleverna uppfattar innehållet på det sätt du avsett. Det kan ske genom att exempelvis ställa tydliga innehållsfrågor med svarsalternativ på lämpliga ställen i en löpande text.

Grafisk form

Formgivningen av ett läromedel kan hjälpa till att göra det tillgängligt. Här kan det vara bra att tänka på att:

• Sidorna har tydliga stycken och spalter.
• Använda samma teckensnitt i hela läromedlet.
• Öka gärna radavståndet något.
• Det är viktigt att texten framträder tydligt mot bakgrunden.

Bilder

Om du använder bilder för att förtydliga innehållet i en text är det viktigt att bilden stödjer texten. En alltför fritt tolkad bild kan förvirra.

• I en bild bör huvudmotivet och bakgrunden samverka för att föra fram bildens budskap.
• Vissa bilder kan behöva förklaras.
• Använd gärna bildtexter med samma teckenstorlek som brödtexten.
• Tecknade bilder kan med fördel ha tydliga konturer.
• Fotografier bör vara tydliga och den viktigaste informationen ska framgå klart.
• Undvik dekorationsbilder som saknar betydelse.

Digitala läromedel

Läromedel i digital form kan underlätta inlärningen för elever med rörelsehinder. De ger eleverna goda möjligheter att arbeta med stöd av både ljud och bild vilket ger stöd för minnet. De underlättar dessutom motoriska moment. Ett digitalt format bör vara utformat så att det förenklar för eleverna att navigera i läromedlet.

Om ett läromedel består av både tryckt och digitalt material är det viktigt att båda komponenterna överensstämmer med varandra.

• Gör det möjligt för eleverna att lyssna i olika hastigheter.
• Skapa möjlighet att ge ordförklaringar både som text och ljud.
• Eleverna bör kunna förstora och förminska text.
• Det bör vara möjligt att använda talsyntes även vid inskrivning.
• Använd gärna övningsuppgifter med svarsalternativ eftersom eleverna kan ha begränsade möjligheter att skriva in egna svar.
• Om eleverna ska skriva egna svar kan ordprediktion vara till stor hjälp.
• Vid användning av dra och släpp-teknik - gör det möjligt för eleverna att välja med tangenter.
• Gör så korta skärmsidor som möjligt. Eleverna ska inte behöva bläddra i höjd- eller sidled. Gör det möjligt att skapa personliga inställningar för eleverna, till exempel när det gäller textstorlek, bakgrundsfärg, etcetera.
• Använd standard – då kan eleverna använda digitala verktyg.

Med standard menar vi de etablerade formaten, verktygen och navigeringssätten. Det handlar till exempel om hur man navigerar med tabb och piltangenter och bekräftar med enter. Det gäller också etablerade format på bilder, video och ljud. Om du använder dessa undviker du kollision med alternativa verktyg.

Läs mer om hur du ökar tillgängligheten för elever med rörelsehinder i broschyren Att utveckla läromedel i digital form (SPSM 2012) (PDF-dokument, 1 kB).