Bilden visar rektorerna Anton Wijk och Emma Linderholm promenera sida vid sida på en gångstig och tittar in i kameran.

Växjö utbildar för mer tillgänglig lärmiljö

All personal i förskolor, skolor och fritidshem har fått kunskap om tillgänglig lärmiljö och vad det innebär. Det gynnar särskilt de grupper som påverkas mest om stödet inte fungerar. 

I fyra år har utvecklingsprojektet Tillgänglig lärmiljö pågått. Satsningen har haft särskilt fokus på konsekvenser i lärandet för barn och elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, kognitiva svårigheter och eller tal- och språksvårigheter. 

– Vi identifierade att vi har många barn och elever med svårigheter inom dessa områden och de påverkas i hög grad om inte lärmiljön är tillgänglighetsanpassad. Därför behövs en fördjupad kompetensutveckling, säger Annika Sandberg som är projektledare och chef för den centrala barn- och elevhälsan i kommunen. 

Fem utbildningsmoduler

I höst övergår projektet till att bli en del i ordinarie verksamhet. Då har samtliga enheter i alla skolformer, från förskola till gymnasiet fått utbildning. Den består av fem moduler med kunskap om utvecklingsrelaterade svårigheter, social lärmiljö, pedagogisk lärmiljö, sinnenas påverkan och den fysiska miljön samt tillgänglighet i praktiken. Rektorer deltar i en inledande modul inför enhetens utvecklingssatsning. 

– Alla behöver ha en grundläggande förståelse för barns och elevers förutsättningar och svårigheter i undervisningen. Bland annat för att förstå varför och hur ett material kan användas. Med stöd av det projektet tillfört kan enheterna utveckla strategier och arbetssätt som gör utbildningen mer tillgänglig, säger Annika.

Se både individ och grupp

Skolhuvudmannen har prioriterat tiden för deltagandet. Anton Wijk, rektor på Gustavslundsskolan berättar att de har arbetat tre timmar per gång, sex gånger under ett år. Tiden har behövts för att testa och ha en process på enheterna mellan träffarna. 

– Nu har vi gått från att göra spretiga individanpassningar till att göra sånt som gynnar gruppen. Vi ser också betydelsen av att bygga relationer med eleverna. Det ansvaret är tydligare för oss nu, berättar han.

Kollegan Emma Linderholm, rektor på Ljungfälleskolan berättar att arbetslagen möter personer från centrala Barn- och elevhälsan för att få handledning mellan träffarna. Där fungerar elev-case som underlag för diskussion och reflektion. 

– Pedagogerna behöver inte bara se till individens behov. Det handlar också om att utforma en god undervisning på gruppnivå i klassrummet. Annars finns en risk att elever som har behov av tillgänglig undervisning tappas bort, menar hon. 

Planerade utvecklingen tillsammans

Arbetet i verksamheterna har blivit mer förebyggande och främjande. Det visar sig bland annat i frågeställningar till Barn- och elevhälsan. 

– Innan de kontaktar oss har de tittat över barnets hela vardag för att kunna ge de anpassningar som behövs. De ser inte stödet som individuella lösningar, utan som behov i gruppen, berättar Malin Liljeqvist, specialpedagog i centrala elevhälsan. 

Enligt henne har det varit en framgångsfaktor att tillsammans med rektorerna planera utvecklingsarbetet och förutsättningarna för de kollegiala diskussionerna i arbetslagen. 

– I de mötena kunde vi identifiera hur kompetensutvecklingen skulle fungera i den egna verksamhetens planering, säger hon.

Växjö utbildar personalen om bättre lär-miljö

Hur blir lärmiljö mer tillgänglig?
Och vad innebär det?
All personal i för-skolor,
skolor och fritids-hem i Växjö
har fått lära sig mer.

Lärmiljön måste funka för alla.
Många barn och elever
behöver stöd.
Det är viktigt att stödet
verkligen fungerar.

Om utvecklings-projektet
Tillgänglig lärmiljö

Projektet i Växjö
har hållit på i fyra år.
De har satsat särskilt på
barn och elever med:

  • NPF = neuro-psykiatriska funktions-nedsättningar.
  • Kognitiva svårigheter.
  • Tal- och språk-svårigheter. 

– Vi såg att många har
de här svårigheterna.
Det blir svårt för dem
om inte lärmiljön är tillgänglig.
Därför behöver personalen
lära sig mer.

Det menar Annika Sandberg.
Hon leder projektet.
Annika är också chef för
den centrala barn- och elev-hälsan
i kommunen.

Utbildning i fem moduler 

Projektet blir i höst
en del av den vanliga verksamheten.
Då har alla skol-former fått utbildning.
Från förskola till gymnasiet.

Kursen har fem moduler
med kunskap.
Det handlar om:

  • Svårigheter som har med
    utveckling att göra.
  • Social lärmiljö.
  • Pedagogisk lärmiljö.
  • Hur sinnena påverkas.
  • Fysisk miljö.
  • Tillgänglighet i praktiken. 

Rektorer är med i en modul i början. 

– Alla behöver förstå
barns och elevers förutsättningar.
Vi behöver ha förståelse för
deras svårigheter i skolan.

Annika säger att vi behöver 
förstå barnen bättre
för att veta hur vi kan
använda olika material.

– Nu kan personalen utveckla
bra arbets-sätt.
Skolan blir mer tillgänglig.

Se både elev och grupp

De ska lägga tid på projektet i Växjö.
Det har skol-huvud-mannen bestämt.
Det behövs
för att det ska bli bra.

Anton Wijk är rektor
på Gustavslunds-skolan.
Där har de arbetat
tre timmar per gång,
sex gånger under ett år. 

Tiden har behövts
för att testa.
De behöver också
arbeta mellan träffarna. 

– Förr anpassade vi för 
enskilda elever.
Det blev lite spretigt.
Nu gör vi sånt som också är bra
för gruppen,
säger Anton. 

De ser hur viktigt det är
att bygga relationer med eleverna. 

– Det ansvaret är tydligare för oss nu.
Emma Linderholm är rektor
på Ljungfälle-skolan.
Hon berättar att arbets-lagen
får handledning
mellan träffarna.

Lärarna träffar
centrala Barn- och elev-hälsan.
De diskuterar och funderar
utifrån elev-case.

– Pedagogerna behöver inte bara se till
en elevs behov.
Det handlar också om att
planera bra undervisning
på grupp-nivå. 

Annars finns en risk
att elever inte får
tillgänglig undervisning.
Trots att de behöver det,
menar Emma. 

De planerade tillsammans

I Växjö arbetar de mer förebyggande nu.
De väntar inte tills det
blir problem.

Malin Liljeqvist är
special-pedagog.
Hon jobbar i centrala elevhälsan.
Hon berättar:

– Skolorna har tittat över
barnets hela vardag
innan de kontaktar oss.
De har försökt ge
de anpassningar som behövs. 

Malin nämner en annan bra sak:

– Pedagogerna ser inte stödet
som lösning för en person.
De ser det som behov i gruppen.

Centrala elevhälsan
har planerat utvecklings-arbetet
tillsammans med rektorerna.
Det har varit lyckat.

– Vi har kunnat se
hur kompetens-utvecklingen
skulle fungera,
säger Malin.

Artikeln är tidigare publicerad i Lika värde nummer 4, 2022

Ladda ned tidningen Lika värde i vår webbutik

Publicerat fredag 10 februari 2023