Teckenspråk
Varför ska huvudmän tacka ja till kvalitetsdialog?
De första kvalitetsdialogerna ska snart börja och fler huvudmän kan förvänta sig att få erbjudande inom kort. Under första året ska 600 huvudmän erbjudas kvalitetsdialoger tillsammans med SPSM och Skolverket. I oktober 2025 ska erbjudandet ha nått alla huvudmän i hela Sverige. Men varför ska de tacka ja?
Vi har träffat två huvudmän som i våras var med under testomgången av dialogerna.
– Jag tycker absolut att alla ska hoppa på detta. Det framgår tydligt att det är ett stöd vi erbjuds och inte granskning. En dialog och en tanke om att myndigheterna kan hjälpa oss att utveckla det vi tillsammans ser. Det tackar inte jag nej till, säger Torsten Flemming, utbildningsdirektör i Region Gotland.
Torsten tror att dialogen kommer att kunna bidra i hans arbete som huvudman genom att synliggöra saker han inte själv alltid ser.
– Vi behöver hjälp att belysa flera delar, för att se vart vi är nu, om vi gjort en förflyttning och även fira segrarna. Att huvudmän har fått vara med från start och testat konceptet innan ser jag också som väldigt positivt.
Dialoger bra för utvecklingsfrågor
Marie Truedsson är huvudman i Sundbybergs kommun och tycker att just dialoger är ett bra arbetssätt för att få utveckling i sin verksamhet.
– Vi har jobbat med dialoger länge inom kommunen och tycker att de har varit väldigt bra och värdefulla. Att myndigheterna bjuder in till dialog visar att det är ett ömsesidigt samarbete. Huvudmännen ska inte rapportera, utan tillsammans med myndigheterna undersöka och utforska sin verksamhet. Det blir ett lärande för båda parter och ger tillbaka väldigt mycket.
Vill ta del av goda exempel och byta erfarenheter
Torsten och Marie har båda ingått som referenshuvudmän i testomgången som genomfördes i våras, men de ser redan fram emot att få ta emot inbjudan till kvalitetsdialogen.
– Jag tror att dialogen kommer att ge oss en sorts likriktare nationellt och att vi får möjlighet att hitta andra med goda exempel, som vi kan lära oss av. Sedan tycker jag att det är viktigt med ett lokalt perspektiv och att vi får ha det, säger Torsten.
– Jag ser fram emot dialogen och samtalet om kvalitet, vad är viktigt i skolan för att det ska vara kvalitet och hur vi kan utveckla den. Att få fokusera ihop på våra utvecklingsområden och få input från myndigheterna vad vi ska ta vidare. Jag hoppas också på erfarenhetsutbyte, huvudmän emellan, säger Marie
Särskilt lyfta frågor som rör barn och elever med funktionsnedsättning
SPSM har ett särskilt uppdrag som rör barn och elever med funktionsnedsättning. Vad tänker huvudmännen att dialogen kan bidra kring dessa frågor?
– Vi vill självklart lägga fokus på dessa frågor och hoppas kunna få både input och verktyg. Det gäller ju egentligen hela dialogen, att lärprocesserna och miljöerna ska gynna alla elever. Kvalitetsarbetet ska leda till att lärmiljöerna blir tillgängliga för alla, säger Marie
– Vi har haft en stor satsning gällande tillgängliga lärmiljöer och vi vill självklart att det arbetet ingår i dialogen. Det går inte att undgå att prata om just den målgruppen och det finns massor av stöd att få, säger Torsten.
Ett nytt sätt att ta temperaturen
Både Torsten och Marie är glada för att ha fått vara med som referenshuvudmän, och vill tipsa andra om att inte gå miste om detta erbjudande.
– Vill man bli den allra bästa skolan, så är det klart att man ska ta det stöd och den hjälp som finns. Räck upp handen och bejaka. Alla borde ta chansen, tycker Torsten.
– Detta är ett spännande grepp och ett modigt uppdrag att göra. Att fokusera mer på mjuka värden och följa upp skolan på annat sätt än genom rapporter. Temperaturmätning istället för resultatmätning, vilket vidgar vyerna över vår verksamhet och svensk skola, avslutar Marie.
Läs mer om kvalitetsdialogerna på www.spsm.se/kvalitetsdialoger eller www.skolverket.se/kvalitetsdialoger
Varför ska huvud-män tacka ja till kvalitets-dialog?
De första kvalitets-dialogerna ska snart börja.
600 huvudmän ska bjudas in till dialog
under det första året.
Kanske blir du en av dem.
Alla huvudmän ska bli bjudna på dialog
före slutet av år 2025.
Dialogerna är med Specialpedagogiska
skolmyndigheten och Skolverket.
Men varför ska man tacka ja?
Här svarar två huvudmän på den frågan.
De har provat på dialogen.
Dialogen är ett stöd,
inte en granskning
Torsten Flemming är utbildnings-direktör
i Region Gotland.
Han tycker att dialogen är bra.
– Jag tycker absolut att
alla ska vara med på det här.
Det är tydligt att
skolmyndigheten och Skolverket
vill ge oss stöd i vårt arbete.
De vill inte granska oss.
Myndigheterna kan hjälpa oss
att utveckla det vi tillsammans ser.
Det är tanken med dialogen.
Det tackar jag inte nej till,
säger Torsten.
Myndigheterna kan se saker
som man som huvudman inte själv alltid ser.
Torsten tror därför att dialogen
kan hjälpa honom i hans arbete.
– Vi behöver hjälp med att se
hur läget är nu.
Har det blivit bättre?
Vi behöver också få fira
när något har gått bra.
Några huvudmän har varit med från start.
De har fått testa dialogerna innan.
– Det ser jag som väldigt positivt,
säger Torsten.
Dialoger är bra
för utvecklings-frågor
Marie Truedsson är huvudman
i Sundbybergs kommun.
Hon vill gärna utveckla sin verksamhet.
Dialoger är ett bra sätt,
tycker Marie.
– Vi har jobbat med dialoger länge
inom kommunen.
De har varit väldigt bra
och värdefulla.
Myndigheterna bjuder in till dialog.
Det visar att de vill samarbeta,
säger Marie.
– Du ska inte ge rapport under mötet.
Ni kommer att prata om din verksamhet.
Ni undersöker den tillsammans.
På det viset lär ni er alla,
menar Marie.
– Det ger väldigt mycket tillbaka.
Vi kan lära oss av andra
Marie och Torsten har båda
varit med när de testade dialogerna.
Det var i våras.
Men de ser redan fram emot
att bli inbjudna till
den riktiga dialogen.
Torsten hoppas få exempel på
hur andra gör.
– Jag tror att dialogen kommer att visa
hur skolorna i landet kan göra.
Vi kan hitta andra med goda exempel
som vi kan lära oss av.
Men sen tycker jag att det är viktigt
med ett lokalt perspektiv också.
Och att vi får ha det,
säger Torsten.
Marie vill gärna byta erfarenheter
med andra huvudmän.
– Jag ser fram emot dialogen
och samtalet om kvalitet.
Vad är kvalitet i skolan?
Hur kan vi utveckla den?
Jag ser fram emot att
få fundera ihop med myndigheterna.
Vad ska vi utveckla vidare?
Jag vill gärna få input av dem.
Jag hoppas också att huvudmännen
får byta erfarenheter
med varandra,
säger Marie.
Vi kan ta upp frågor
runt funktions-nedsättningar
Specialpedagogiska skolmyndigheten
arbetar för barn och elever
med funktionsnedsättning.
Hur kan dialogen bidra
kring de frågorna?
Marie säger att de frågorna
själv-klart är viktiga.
– Vi hoppas kunna få
både input och verktyg.
Skol-miljön och undervisningen
ska göra att alla elever lär sig.
Det är ju egentligen det
hela dialogen handlar om,
menar Marie.
– Lär-miljöerna ska bli
tillgängliga för alla.
Det är det kvalitets-arbetet
ska leda till.
Torsten håller med.
– Vi har satsat mycket
på tillgängliga lärmiljöer.
Vi vill självklart
ta upp det arbetet
i dialogen.
Och barn och elever
med funktionsnedsättning då?
Behöver vi prata om dem?
– Ja, det går inte att inte prata
om just den gruppen.
Och det finns massor av stöd vi kan få,
säger Torsten.
Det är ett nytt sätt
att följa upp arbetet
Torsten och Marie är glada
att de har fått testa dialogerna.
De vill tipsa andra om dem.
Missa inte chansen!
– Vill du ha den allra bästa skolan?
Då är det klart att du ska ta
det stöd och den hjälp som finns.
Räck upp handen och säg ja.
Alla borde ta chansen,
tycker Torsten.
Marie tycker att det är spännande.
Man följer upp skolan
på ett annat sätt.
Inte genom rapporter.
Ni kommer att se mer på
mjuka värden.
– Det är som att
ta tempen på skolan
i stället för att mäta resultat.
Det ger nya perspektiv
på vår verksamhet
och på svensk skola,
säger Marie.
Läs mer
Du kan läsa mer om kvalitetsdialogerna här: