Teckenspråk
Våra rådgivare ger stöd till förskolor och skolor
Med de olika bakgrunder och spetskunskaper som rådgivarna på Specialpedagogiska skolmyndigheten har, hjälper de skolor att verkligen göra skillnad för eleverna.
Alla rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten har stor erfarenhet av arbete i förskola eller skola, antingen som pedagog, inom elevhälsan eller inom skolledning. Många är specialpedagoger i grunden. Numera arbetar rådgivarna främst digitalt för att kunna ge stöd i hela Sverige. Men om det behövs, går det även att ha fysiska möten i närområdet.
Hjälper verksamheter att se mönster och strukturer
Joel Rutschman är sedan tre år rådgivare i Luleå. Han är psykolog med erfarenhet som skolpsykolog och från barn- och ungdomspsykiatrin samt barn- och ungdomshabiliteringen.
– Min bakgrund är till stor nytta för mig. Genom att hjälpa verksamheterna att se mönster och strukturer, kan de hitta färdvägen vidare, säger Joel.
Ibland är stödinsatserna korta, ibland längre. Joel berättar om ett kort ärende i en grundskola som hade svårt att ge rätt stöd till en enskild elev med flera funktionsnedsättningar.
– Skolan hade redan på egen hand kommit fram till att alla på skolan behövde samarbeta för att göra skillnad. Så är det inte alltid, utan vi som rådgivare kan behöva börja med att hjälpa skolan att reda ut vilka förändringar de vill göra, och vilket ansvar respektive roll har, för att få önskat resultat.
– Jag och en kollega träffade skolan ett par gånger. Bland annat diskuterade vi hur skolan kan involvera elevens perspektiv. Skolans personal jobbade bra tillsammans med frågan och kunde med lite hjälp fortsätta framåt själva på ett bra sätt, berättar Joel.
Spetskompetens inom den psykosociala lärmiljön
Camilla Widén är socionom i Malmö. Hon har varit rådgivare i två och ett halvt år och arbetade tidigare som skolkurator och med övergripande konsultativt arbete inom skola, grundsärskola och särskilda undervisningsgrupper.
– Min spetskompetens är den psykosociala lärmiljön och jag jobbar med frågor som handlar om problematisk skolfrånvaro. Jag ingår även i myndighetens kompetensgrupp för detta. Skolans lärmiljö har stor påverkan på elevers utveckling. Det gäller särskilt för elever med funktionsnedsättning då det kan uppstå hinder i mötet med lärmiljön, säger Camilla.
Exempel på stöd kring elev med hög frånvaro
Ett av Camillas längre uppdrag gällde en grundskoleelev med hög frånvaro, som även visade sig ha funktionsnedsättning. Flera personalkategorier involverades och fick hjälp att få syn på, och förstå, elevens behov i sin lärmiljö. Eleven fick komma till tals och fick inflytande. Tillsammans skapade alla berörda den trygghet och det stöd eleven behövde. Eleven gick från att inte utvecklas mot målen, inte fungera socialt och ha hög frånvaro, till att utvecklas mot målen, fungera socialt och ha hög närvaro i skolan.
– Det känns bra att lyckas och göra skillnad för elever och skolpersonal. Ihop med skolan och rådgivarnas utifrånperspektiv kan en stödjande lärmiljö utvecklas för alla elever, säger Camilla.
Text: Bella Danowsky
Foto: Jens Bäckström
Våra råd-givare ger stöd till förskolor och skolor
Specialpedagogiska skolmyndigheten
har experter som ger råd till lärare.
Experterna har olika bakgrund och
är bra på olika saker.
Rådgivarna hjälper skolor att
verkligen göra skillnad för eleverna.
Här får du läsa om två av dem.
De heter Camilla Widén och
Joel Rutschman.
Alla våra rådgivare har jobbat
i förskola eller skola
Alla rådgivare på
Specialpedagogiska skolmyndigheten
har stor erfarenhet av förskola eller skola.
Många är utbildade till
special-pedagoger.
Rådgivarna har jobbat som pedagoger
eller inom elev-hälsan.
Några har jobbat inom skol-ledning.
Numera arbetar rådgivarna mest digitalt.
Det är för att kunna ge stöd
i hela Sverige.
Vill du träffa en rådgivare på riktigt?
Det går även att ordna
fysiska möten.
Joel hjälper skolor att se
mönster och strukturer
Joel Rutschman är rådgivare i Luleå.
Det har han varit i tre år.
Joel är psykolog.
Han har tidigare varit skol-psykolog.
Men han har också erfarenhet från BUP,
barn- och ungdoms-psykiatrin.
Joel har även jobbat inom
barn- och ungdoms-habiliteringen.
– Min bakgrund är till stor nytta för mig,
säger Joel.
Joel hjälper skolor och förskolor
att se mönster och strukturer.
Det hjälper dem att utvecklas.
– Sen kan de hitta färd-vägen vidare,
säger han.
Ibland är stöd-insatserna korta,
ibland längre.
Joel berättar om ett kort ärende.
Det var i en grund-skola.
Skolan hade svårt att ge rätt stöd till en elev.
Eleven hade flera funktions-nedsättningar.
– Skolan hade redan på egen hand
kommit fram till att
alla på skolan
behövde samarbeta.
Det var därför Joel kunde
lösa problemet snabbt.
– Jag och en kollega
träffade skolan ett par gånger.
Vi diskuterade bland annat
hur skolan kan få med eleven.
Vad vill eleven?
Skolans personal jobbade med frågan
på ett bra sätt tillsammans.
– Med lite hjälp kunde de
fortsätta framåt själva.
Så är det inte alltid.
Rådgivarna kan behöva börja med
att hjälpa skolan att reda ut
olika saker.
Till exempel:
- Vilka förändringar vill ni göra?
- Vem har ansvar för vad?
Camilla kan mycket om
den psyko-sociala lär-miljön
Camilla Widén är socionom i Malmö.
Hon har varit rådgivare
i två och ett halvt år.
Camilla arbetade tidigare
som skol-kurator.
Hon hjälpte också personal
inom skola, grund-sär-skola och
särskilda undervisnings-grupper.
– Min specialitet är
den psykosociala lärmiljön.
Jag jobbar mycket med frågor som handlar om
problematisk skol-frånvaro,
säger Camilla.
Camilla ingår även i
myndighetens kompetens-grupp
för det här.
– Skolans lärmiljö påverkar mycket
hur elever utvecklas.
Det gäller särskilt för
elever med funktionsnedsättning.
De kan stöta på hinder
i sin lärmiljö.
Exempel på stöd
när en elev har hög frånvaro
Camilla berättar om ett längre uppdrag.
Det gällde en elev i grund-skolan.
Eleven var ofta borta från skolan.
Det visade sig att eleven hade
en funktions-nedsättning.
Så de fick fundera på:
- Vad behöver eleven hjälp med?
- Vilka behov har eleven
i sin lärmiljö?
Camilla hjälpte personalen att
se och förstå det.
Och eleven själv fick berätta.
Eleven fick inflytande.
Eleven behövde känna sig trygg.
Därför skapade de tillsammans
den trygghet och det stöd
som eleven behövde.
Det gick bra för eleven sen.
Eleven började gå till skolan igen.
Det funkade mycket bättre med
kamrater och personal.
Och eleven klarade skolan
mycket bättre.
Det känns bra,
tycker Camilla.
– Det känns bra att lyckas och
göra skillnad för elever och skol-personal.
Vi rådgivare ser skolan utifrån.
Tillsammans med skolan
kan vi utveckla en bra lärmiljö
för alla elever.
Text: Bella Danowsky
Foto: Jens Bäckström
Artikeln är tidigare publicerad i Lika värde nummer 4, 2021.
I artikeln förekommer begreppet grundsärskola, som den 2 juli 2023 bytte namn till anpassad grundskola.
