Två lärare

Utformningen av digitala verktyg behöver breddas

– ett internationellt perspektiv

För elever med funktionsnedsättningar kan det vara nödvändigt att använda digitala verktyg i skolan. Men det finns också risk att digitaliseringen skapar vidare klyftor, och till och med nya sorters utanförskap. European Agency drar slutsatsen att pedagoger och IT-utvecklare behöver ha ett mycket närmare samarbete redan i början av utvecklingsprocessen, än vad som sker i dag.

Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, representerar Sverige i nätverket European Agency for Special Needs and Inclusive Education. Genom detta internationella samarbete finns möjlighet att ta del av erfarenheter och kunskap från andra länder. 

Projektet Inclusive Digital Education bygger på olika forskningsarbeten som European Agency har utfört de senaste tjugo åren. Rapporten fokuserar på hur utformningen av digitala verktyg ser ut och i vilket utsträckning verktygen går att använda utifrån flera olika behov, så kallad universell utformning. 

Resultaten från projektet utgår från dessa perspektiv: 

  • Teknik, vad till exempel ett program kan göra. 
  • Eleverna och lärarna, hur de upplever verktygen. 
  • Skolan, vad digitaliseringen innebär för resurser och utrustning. 
  • Statligt och regionalt, hur digitaliseringen bidrar till övergripande mål och kan fungera systemövergripande.

Utformningen av digitala verktyg är avgörande

– Resultatet tyder på att de flesta digitala verktygen som används som stöd utvecklas med specifika målgrupper i åtanke, ofta riktade mot en särskild diagnos. De flesta verktygen är med andra ord inte utformade för att kunna användas av så många som möjligt. De blir svåra att anpassa till olika behov, säger Zoë Leffler, nationell samordnare för European Agency.

Hon fortsätter: 

– Rapporten visar också något mer grundläggande. Digitalisering handlar inte bara om att använda digitala lösningar i specifika situationer. Det behöver vara en mer övergripande förändring, där digitaliseringen är en grundläggande och integrerad del i utbildningen, samtidigt som pedagogiken fortsätter att stå i centrum. Rapporten understryker att digitalisering är en del av vardagen och då behöver den även finnas i skolan. Barn och elever behöver utveckla en digital kompetens för att kunna delta i samhället. De behöver lära sig hur och när digitala verktyg behövs, samt vilka risker det finns, till exempel nätmobbning, bedrägerier, desinformation och annat.

Rapporten visar att det är viktigt att informations- och kommunikationsteknologibranschen samarbetar med pedagoger och att elever och vårdnadshavare är delaktiga under hela utvecklingsprocessen. När vi utformar digitala läromedel och verktyg ska erfarenheter hämtas in från elever på alla nivåer, inte minst från personer och grupper som riskerar att hamna utanför. Det är viktigt att göra så i stället för att fokusera på enskilda elevers behov. Då skapas inkluderande lärmiljöer, där alla har likvärdiga möjligheter att delta och bidra till lärandet. 

En digital skola för alla

Frida Karlsson är rådgivare på SPSM och sakkunnig inom digitalt lärande. Hon säger att skolans digitaliseringsarbete behöver vara en del av lösningen för att ge elever med funktionsnedsättningar möjligheter att nå så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar. 

– Rapporten från European Agency lyfter vikten av att det digitala lärandet fortsätter att vara ett digitalt lärande för alla, vilket också framgår i den svenska digitaliseringsstrategin för skolväsendet 2023-27, som nu är ute på remiss och alltså ännu inte är beslutad. I dag använder många elever digitala verktyg. På så sätt blir det mindre utmärkande att använda till exempel en dator eller läsplatta för en elev i behov av särskilt stöd. Samtidigt kan det då vara lätt att glömma bort att vissa elever behöver mer stöd för att dra nytta av digitaliseringen.

Hos SPSM finns information och rådgivning

– Skolverket har i sin uppföljning av den nationella digitaliseringsstrategin 2018-22 lyft fram att lärare saknar digitala verktyg för att anpassa undervisningen för elever i behov av stöd. Det var ett av huvudfynden i uppföljningen. Men förutom tillgång till verktyg behövs kunskap om utformning av undervisning med digitala verktyg för att möta behov hos barn och elever med funktionsnedsättning. Här kan SPSM vara ett stöd. Vi har en hel del stöd och information på våra webbsidor om digitalt lärande. Man kan också ta kontakt med vår tjänst Fråga en rådgivare vid specifika frågor, säger Frida Karlsson.

Om du vill veta mer

Forskningsanalysen har European Agency gjort tillsammans med tyska forskningsinstitutet Institut für Technologie und Arbeit

Rapporten från projektet Inclusive Digital Education analyserar studier som bedrivits mellan 2016 och 2021 om hur digital teknologi kan bidra till en likvärdig tillgång till utbildning.

Resultaten från projektet Inclusive Digital Education finns att läsa i en forskningssammanställning som stöds av en metodik. Det finns också en policysammanfattning, som också går att läsa på svenska. 

European Agency arbetar för att stödja utvecklingen av inkluderande utbildningssystem och säkerställa varje elevs rätt till en inkluderande utbildning av hög kvalitet.

Om inkluderande utbildning på SPSM:s webbplats.

Digitala verktyg ska funka för alla

Elever använder datorer, plattor 
och andra digitala verktyg i skolan.
För elever med funktions-nedsättningar
kan det vara nödvändigt.

Men det finns risker med det också.
En del elever kan bli utanför. 

Det skriver European Agency.
Pedagoger behöver därför
samarbeta med IT-utvecklare.
Så att verktygen funkar för alla.

Det här är European Agency

European Agency jobbar med
undervisning som ska passa alla.

De heter egentligen European Agency
for Special Needs and 
Inclusive Education
.

Sverige är med här.
Det är Specialpedagogiska skolmyndigheten
som representerar Sverige.

Länderna i Europa
samarbetar med varandra.
De lär sig av varandra.

De har skrivit en rapport

European Agency har gett ut en ny rapport.
De har forskat i många år.
Rapporten handlar om
inkluderande digital undervisning.

Rapporten tar upp frågor om teknik:

  • Vad finns det för digitala verktyg?
  • Hur funkar de?
  • Vad kan man göra med dem?
  • Hur kan de hjälpa elever?
  • Kan alla elever använda dem?

Forskarna frågade också om skolan:

  • Hur upplever eleverna verktygen?
  • Vad tycker lärarna?
  • Vad innebär det för skolan?
  • Blir det dyrt?
  • Behövs det mycket utrustning?

Forskarna ville även veta om länderna:  

  • Vad innebär digitalisering för Sverige
    och de andra länderna?
  • Når de sina mål
    när skolan digitaliserar?

Det kom forskarna fram till

Zoë Leffler jobbar för European Agency.
Hon är nationell samordnare. 

Zoë berättar här
vad forskarna kom fram till
i rapporten.

Verktygen funkar inte för alla idag

Digitala verktyg används som stöd i skolan.
De ska hjälpa eleverna.

– De är ofta för
en särskild diagnos,
säger Zoë. 

Det kan låta bra.
Men det finns ett problem med det.

– Så många elever som möjligt
ska kunna använda verktygen.
Men de flesta är inte gjorda så.
De blir svåra att anpassa
till olika behov.

Digitalisering ska vara
en del av vardagen i skolan

Den nya tekniken ska vara
en naturlig del av skolan. 

– Det handlar inte bara om
att använda digitala lösningar
i vissa situationer,
säger Zoë. 

Det behöver vara mer än så.

– Men pedagogiken måste vara
det viktigaste. 

Eleverna måste kunna det här
för att delta i samhället

Datorer och plattor
är en del av vardagen.
De behöver finnas i skolan. 

Barn och elever behöver lära sig
att använda digitala verktyg.
Det behövs
för att delta i samhället. 

De behöver också lära sig
att man kan råka illa ut.
Till exempel:

  • Bli mobbad på nätet.
  • Bli lurad.
  • Få fel info.

IT-utvecklare behöver samarbeta
med skolan

De som utvecklar
verktyg och läro-medel
måste samarbeta med skolan.
Det visar rapporten.


De behöver samarbeta med pedagoger.
Eleverna måste vara med 
och säga vad de tycker.

Även föräldrar behöver vara med
under hela utvecklings-tiden.

Men det är särskilt viktigt att
eleverna är med.
Inte minst de som kan
hamna utanför.

Det är viktigt att jobba så.
Inte bara titta på
vad enskilda elever behöver.

Så skapar vi lär-miljöer
som är inkluderande.
Det blir möjligt för alla
att vara med och bidra
i skolan.

En digital skola för alla

Frida Karlsson är råd-givare
på Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Hon är expert på digitalt lärande. 

Elever med funktions-nedsättningar
ska kunna nå så långt som möjligt.
Digitala verktyg
är en del av lösningen,
säger Frida.

– Många elever använder
digitala verktyg idag. 
Inte bara de som behöver särskilt stöd.
De behöver inte känna sig annorlunda.

Men vissa elever behöver mer stöd
för att få hjälp av digitala verktyg.
Det är lätt att glömma bort,
menar Frida.

Att lära sig med digitala verktyg
ska vara för alla.
Det är viktigt,
skriver European Agency
i rapporten.

Det tycker Sverige också.

Hos oss kan du få info och råd

Lärare har inte alltid
digitala verktyg
för elever som behöver stöd. 
Det säger Skol-verket.

– Det behövs också kunskap
om hur man undervisar 
med digitala verktyg,
säger Frida.

Så hur gör man?
Vilka verktyg är bäst?

– Här kan du får stöd av
Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Vi har en hel del info
på vår hemsida.

Du hittar det här:
Digitalt lärande

– Du kan också ta kontakt med
vår tjänst Fråga en rådgivare,
säger Frida.

Om du vill veta mer

Läs mer på vår hemsida om:

European Agency gjorde rapporten
tillsammans med
ett tyskt forsknings-institut.
De heter Institut für Technologie und Arbeit

Här hittar du resultaten
från projektet:
Inclusive Digital Education.

En text är på svenska:
Kortfattad policy.

Publicerat måndag 17 april 2023