SPSM satsar på hög kompetens i svenskt teckenspråk

För att fler elever ska nå målen i skolan så satsar Specialpedagogiska skolmyndigheten på att systematiskt höja teckenspråkskunskaperna hos personalen på myndighetens tvåspråkiga specialskolor. Personalen genomgår därför en bedömning av sina språkkunskaper genom en självskattning samt intervjutest som lägger grunden för fortsatt kompetensutveckling.  

Bedömningen utgår från Gemensam Europeisk Referensram för Språk och är framtagen av Krister Schönström, docent på Stockholms universitet. I arbetet medverkade även Moa Gärdenfors, doktorand på Stockholms universitet, och Lina Jerpö, samordnare tvåspråkighet på SPSM. 

– Samarbetet med universitetet och skolorna har fungerat väldigt väl. När vi planerar kompetensutveckling inför varje läsår kan rektorerna enkelt utgå ifrån bedömningen från intervjutesten. Det gör det enklare att meddela vilken kursnivå som är aktuell och hur många deltagare de har på den språknivån. Arbetet med att stärka personalens kunskaper i svenskt teckenspråk är en viktig förutsättning för att ge eleverna möjlighet att utvecklas i riktning mot målen, säger Lina Jerpö.

Medarbetare på specialskolorna som behöver utveckla sina kunskaper i svenskt teckenspråk går fortlöpande på teckenspråksutbildning på Stockholms universitet, eller utbildas på annat sätt via folkhögskola eller av anställda lärare på skolan.  

60 procent av skolpersonalen når rekommenderad språknivå 

Drygt 60 procent av de tvåspråkiga skolornas personal når rekommenderad språknivå eller högre. Utöver detta finns det personal som har svenskt teckenspråk som förstaspråk och inte ingår i denna statistik. 

– Vi har kunnat använda resultaten från intervjutesterna på olika sätt. Personalen har fått veta vilken nivå de ligger på i sin teckenspråksutveckling och vi har får ett bra underlag för att kunna fortsätta höja kompetensen. Skolans teckenspråksutvecklare har i samråd med skolledningen nivågrupperat personalen till den kontinuerliga fortbildningen som ges på skolan. Intervjutesterna har också legat till grund för hur vi ska veta vilka som ska gå på teckenspråksutbildningen på Stockholms universitet. Vi ser fram emot det fortsatta arbetet med testerna, både för nyanställda och för de som testats tidigare, säger Jonas Sandkvist, rektor på Vänerskolan.  

Ta del av vårt voddavsnitt om bedömning i svenskt teckenspråk 

Vill du veta mer om bedömning i svenskt teckenspråk som andraspråk för personal? I voddavsnittet samtalar Lina Jerpö med Krister Schönström, docent på Stockholms universitet och från Vänerskolan Anna Öjeke, teckenspråksutbildare och Anna Hay, lärare. De berättar mer om hur bedömningen har tagits fram, hur resultaten från intervjutesten används i praktiken och hur det är att genomföra ett intervjutest.  

Vodd: Bedömning i svenskt teckenspråk som andraspråk för personal 

Specialpedagogiska skolmyndigheten satsar på tecken-språk

Myndigheten har två-språkiga special-skolor.
Där använder personal och elever
både svenska och svenskt teckenspråk.
Det är viktigt att personalen
är bra på teckenspråk.
Därför får personalen gå kurser
för att bli ännu bättre.
Det är för att fler elever
ska nå målen i skolan.

Personalen gör test

Personalen börjar med att
själva bedöma sina språk-kunskaper.
Hur bra tycker du själv
att du är?
Vad behöver du bli bättre på?

Sen har de intervju-test.

De använder en internationell
skala för bedömning

GERS är en skala
för att bedöma hur bra
en person kan ett språk.

Skolorna utgår ifrån den skalan.

Krister Schönström är docent
på Stockholms universitet.
Han och två till 
har valt GERS-skalan.

Lina Jerpö är en av dem.
Lina är samordnare tvåspråkighet.
Hon jobbar på myndigheten.

– Samarbetet med universitetet
och skolorna 
har fungerat väldigt bra,
säger Lina.

Skolorna har kompetens-utveckling.
De planerar inför varje nytt läs-år.
Rektorerna tittar då på
test-resultaten.

– Det gör det lättare att se
vilken kurs-nivå som passar.
Då vet de hur många
de har på den nivån. 

De som behöver får gå på kurs

Personalen får alltså chans att
utveckla sina kunskaper
i svenskt teckenspråk.

En del går utbildning
på Stockholms universitet.

Andra lär sig mer via folk-hög-skola.

Det kan också vara
lärare på specialskolan
som utbildar.

– Det är viktigt för eleverna
att personalen är bra
på teckenspråk,
säger Lina.

Då blir det lättare för eleverna
att nå målen.

De flesta kan teckenspråk
tillräckligt bra 

Många i personalen
på de tvåspråkiga skolorna
är redan väldigt bra.

  • Det finns personal som har
    svenskt teckenspråk
    som första-språk.
  • Över 60 procent av de andra har
    rekommenderad språk-nivå,
    eller högre.

De som behöver bli bättre
får utbildning.

Test-resultaten är bra att ha.
Det tycker Jonas Sandkvist.
Han är rektor på Väner-skolan.

– Personalen får veta 
på vilken nivå de är. 

Skolan och personalen
kan därför fortsätta jobba för att
bli ännu bättre.

– Vi ser fram emot
nya tester.
Både för ny-anställda
och för de som har testats tidigare, 
säger Jonas. 

Titta på vår vodd 

Vill du veta mer?
Se vår video om bedömning 
i svenskt teckenspråk. 
Det gäller personal
med teckenspråk som andraspråk.

I videon talar Lina Jerpö med:

  • Krister Schönström
    docent på Stockholms universitet.
  • Anna Öjeke
    teckenspråks-utbildare,
    Vänerskolan.
  • Anna Hay
    lärare på Vänerskolan.
Publicerat onsdag 14 december 2022