Teckenspråk
Projekt om tillgängliga lärmiljöer hjälper personalen att skifta fokus
Skifta fokus från elevernas tillkortakommanden till verksamhetens lärmiljö. Det är kärnan i projektet om tillgängliga lärmiljöer, med fokus på neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, som just nu pågår i Sölvesborg.
Med bidrag från Specialpedagogiska skolmyndigheten, driver Centrala barn- och elevhälsan i Sölvesborg ett treårigt projekt för kommunens alla grundskolor, fritidshem och förskolor, för att vidareutveckla tillgängliga lärmiljöer med fokus på neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF).
Grundskolornas utbildning är på två terminer, med en teoretisk termin med föreläsningar, följt av en mer praktisk. Ett mycket uppskattat inslag under termin två, är att en metodutvecklare finns på plats på skolorna för observation och handledning av både arbetslag och de enskilda lärare som önskar det.
Förskolornas utbildning kom nyligen igång och omfattar en termin. Under den finns en specialpedagog på plats i verksamheterna för att handleda personalen.
– Våra viktigaste framgångsfaktorer är att samtliga rektorer finns med i projektet från start och att de avsatt generösa möjligheter för genomförandet, säger Maria Öhman, specialpedagog i Centrala barn- och elevhälsan, som håller i föreläsningarna tillsammans med Anna Wedelin.
– Kunskapen hos de skolor och förskolor som gått programmet har ökat väsentligt, vilket kommer barn och elever tillgodo. Även om kommunen fortfarande behöver göra utredningar, har fokuset skiftat. Nu ligger tyngdpunkten på hur verksamheten och lärmiljön kan anpassas och inte på elevens tillkortakommanden, fortsätter Maria.
Hjortakroksskolan deltog i den första utbildningsomgången, som startade hösten 2019.
– Ett av grundproblemen, var att kompetensen kring NPF, lärmiljö och bemötande inte var lika hög hos alla. Nu befinner vi oss på likartad nivå och har gemensam terminologi. Men det gäller att inte luta sig tillbaka efter avklarad utbildning. Både den fysiska miljön och bemötandefrågorna behöver ständigt ses över och lyftas, säger skolans rektor Petra Johansen.
Den praktiska handledningen i såväl grundskolorna, som förskolorna, har visat sig bli en viktig nyckel till framgång.
Som metodutvecklare i grundskolor och på fritidshem gör Malin Leijdekkers observationer, handleder arbetslag eller enskilda pedagoger och återkopplar till både dem och rektor. Hon säger:
– Många av våra samtal gäller det praktiska i klassrummen. Återkopplingen upplevs positivt och ger omedelbara resultat.
– Att ha någon att bolla tankar med, när vi inte alltid lyckas nå dit vi vill, är väldigt värdefullt, säger Camilla Kjellson, rektor på Högtofta skola, som nyss avslutat andra terminen av utbildningen.
I förskolans utbildning lägger projektet fokus på betydelsen av relationen med det enskilda barnet och på personalens förhållningssätt till barnen och varandra.
– Att förskolorna redan arbetat med tillgänglighet har underlättat och ökar förförståelsen, när vi nu går vidare, säger Marianne Lennartsson, specialpedagog och förskolornas handledare.
Artikeln är tidigare publicerad i tidningen Lika värde nr 1, 2021.
Projekt om tillgängliga lärmiljöer hjälper personalen att skifta fokus
Lärare tänker ibland lite för mycket på
att en del elever inte lyckas i skolan.
Där kan vi tänka på ett nytt sätt.
Tänk på lärmiljön i stället!
Hur kan vi göra den bättre
så att alla kan lyckas i skolan?
I Sölvesborg funderar de på det.
Där har de just nu ett projekt om
tillgängliga lärmiljöer och NPF.
NPF = neuro-psykiatriska
funktions-nedsättningar.
Alla grund-skolor, fritids och för-skolor
är med i projektet
Sölvesborg har fått pengar till projektet
från Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Det är Centrala barn- och elev-hälsan i Sölvesborg
som driver projektet i kommunen.
Det ska hålla på i tre år.
De ska vidare-utveckla tillgängliga lärmiljöer.
Fokus är på NPF.
Grundskolorna
Grundskolorna får utbildning i två terminer.
Det är först en termin med teori.
Då har de föreläsningar.
Den andra terminen är det mer praktik.
Då finns en metod-utvecklare på plats i skolan.
Det tycker lärarna är bra.
Metodutvecklaren tittar på och handleder.
Både arbets-lag och enskilda lärare kan få hjälp.
Förskolorna
Förskolorna får utbildning i en termin.
De har precis börjat med det.
En special-pedagog finns på plats.
Hon handleder personalen.
Projektet är en framgång
Maria Öhman är specialpedagog i
Centrala barn- och elevhälsan.
Hon föreläser i projektet.
Maria säger att projektet funkar bra.
Att rektorerna är med är viktigt.
– Alla rektorer är med från början.
Det är vår viktigaste framgångs-faktor.
De har satsat mycket på det här.
De som har gått programmet
har lärt sig nya saker.
Kunskapen har ökat mycket.
– Det är bra för barnen och eleverna,
säger Maria.
Alla problem är inte lösta än.
Kommunen behöver fortfarande göra utredningar.
Men de tänker på ett nytt sätt nu.
– Nu tittar vi mest på hur vi kan anpassa
verksamheten och lärmiljön.
Vi tittar inte så mycket på elevers misslyckanden,
säger Maria.
Så här tycker de på skolorna
Hjortakroks-skolan var med när projektet startade.
Det var hösten 2019.
De hade problem med att inte alla i personalen
hade samma kompetens.
Det säger skolans rektor Petra Johansen.
Alla kunde inte lika mycket om NPF,
lärmiljö och bemötande.
– Nu är vi på ungefär samma nivå.
Vi använder samma ord.
Men arbetet fortsätter
även efter utbildningen.
– Det gäller att inte luta sig tillbaka.
Vi behöver hela tiden se över miljön.
Så är det med bemötandet också,
säger Petra.
Hand-ledningen är viktig
I både skolorna och förskolorna har
handledningen gjort att de har lyckats.
Malin Leijdekkers är metod-utvecklare
i grundskolor och på fritids.
Malin tittar på och handleder arbetslag
och enskilda pedagoger.
Sen återkopplar hon
både till dem och till rektor.
Hon ger feedback.
– Vi talar mycket om det praktiska i klass-rummen.
Pedagogerna tycker att återkopplingen är bra.
Det ger resultat direkt,
säger Malin.
Camilla Kjellson är rektor på Högtofta skola.
De har nyss avslutat andra terminen av
utbildningen.
– Att ha någon att bolla tankar med
är väldigt värdefullt,
säger Camilla.
På förskolorna är relationerna med barnen
det viktigaste
Marianne Lennartsson är specialpedagog.
Hon handleder förskolorna.
I förskolans utbildning har de fokus
på två saker:
- relationen med det enskilda barnet.
- personalens förhållnings-sätt till barnen och varandra.
– Förskolorna har redan arbetat med tillgänglighet.
Det gör arbetet i projektet lättare.
Personalen förstår mer
när vi nu går vidare,
säger Marianne.
