
Planeringsverktyget som ökar skolnärvaron
En veckoplanering med både skolarbete och fritid, som eleverna själva fyller i. Det har varit ett av Södermalmsskolans verktyg i arbetet med att öka skolnärvaron.
Att få tid för både skolarbete och fritidsaktiviteter är en utmaning. På Södermalmsskolan, en kommunal skola i Stockholms innerstad med 870 elever i F–9, har man sett hur många högpresterande elever kraschar i årskurs 8 och 9. Det gäller inte minst elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, vilka kan ha särskilt svårt att överblicka och planera sin tid. En utmaning som ökar den problematiska skolfrånvaron.
– När du inte kan sortera får du en klump i magen. Till slut fixar du inte att komma till skolan, säger specialpedagogen och projektledaren Lena Bergman Åkerman.
Helhetssyn och struktur
Lena ingår i en grupp som sedan fem år tillbaka arbetar med problematisk skolfrånvaro. En viktig del i arbetet har varit att öka medvetenheten bland lärarna om elevers sårbarhet. För tre år sedan höll SPSM ett seminarium om skolnärvaro där Lena fick höra om Nytorpsmodellen. Modellen går ut på att öka elevers närvaro och måluppfyllelse i skolan. Utifrån en helhetssyn på elevens livssituation kartlägger man vilka mål eleven har för skolan och fritiden och använder sedan olika tekniker för att skapa struktur. En av dessa tekniker är en veckoplanering som kallas Tidsdokumentet.
Tidsdokumentet blev en del av pilotprojektet ”Skolnärvaro önskas 2:0!” läsåret 2021/22. Med stöd från SPSM fick arbetslaget kompetensutveckling för att introducera dokumentet för de 83 elever som då gick i årskurs 7. Projektet började med att lärarna under höstterminen läste boken ”Utanförskap i skolan” och diskuterade den med Lena och en skolpsykolog.
– Den processen kan man inte hoppa över, då blir projektet bara något man gör utan att förstå varför, berättar läraren och mentorn Linda Wass.
Veckoplanering varje fredag
Idag gör eleverna varje fredag under mentorstiden en planering för den kommande veckan. Det ger dem överblick över vilka prov som väntar, vad de ska göra på fritiden och när de ska plugga.
– Det är bra att planera, annars blir jag jättestressad de sista dagarna innan inlämning, säger Elsa Bergström Terent, som går i nian.
Mallen har justerats längs vägen. Planeringen löper från fredag till fredag och i stället för det digitala verktyget använder eleverna pappersblanketter. Många elever glömmer dock det ifyllda dokumentet i skolan och de kan inte fota av det med sina mobiler då de är inlåsta under lektionerna. Ändå har de nytta av planeringen.
– Just för att man har planerat själv har man en klarare bild i huvudet av vad som väntar, även om man inte har kvar papperet, förklarar eleven Elton Thomas.
– Den största vinsten är att eleverna får syn på att de ska ha balans i livet. Och stressen minskar när de får överblick och kan sortera, säger Linda.
Ökad medvetenhet om helheten
Det är svårt att veta vad som beror på elevgruppen och vad som är en effekt av planeringsverktyget, men i den årskurs som nu har använt dokumentet i snart två år ser skolan mindre skolfrånvaro än i andra årskurser.
– Medvetenheten hos arbetslaget om elevens hela kontext har definitivt ökat. Det är lätt hänt att varje lärare bara fokuserar på sitt ämne, säger Lena.
Underlag för samtal
Eleverna blev positivt överraskade av att verktyget även innehöll deras fritid. Men trots positivt mottagande fyller eleverna i dokumentet i varierande grad.
– Det är ett varningstecken om de inte skriver något alls. Då ser vi att de inte har koll på läget, säger Linda.
Engagemanget hos föräldrarna ser olika ut, men veckoplaneringen blir ett konkret underlag för samtal hemma och i skolan. Lärarna fortsätter att utveckla arbetssättet och har inspirerat fler arbetslag att använda det. De skulle också vilja få till två mentorstider per vecka för att kunna följa upp mer noga. Linda vill betona vikten av att börja i mindre skala.
– Annars hade det kunnat bli för stort. Nu har vi hållit i och fortsatt, säger Linda.
Text: Lena Vestlin
Artikeln är även publicerad i Lika värde nummer 4, 2023.
Planerings-verktyget som ökar närvaron i skolan
Södermalms-skolan i Stockholm
vecko-planerar med eleverna.
De planerar både skol-arbete och fritid.
Eleverna fyller själva i planeringen.
Det är skolans sätt att jobba
för bättre närvaro i skolan.
Det här är Södermalms-skolan
Årskurser: Förskole-klass till nian.
Elever: 870.
Finns i: Stockholms inner-stad.
Skol-form: Kommunal skola.
Det är svårt att hinna med
både skola och fritid
Det är en utmaning för elever
att få tid för både skol-arbete
och aktiviteter på fritiden.
Så är det kanske även på din skola.
På Södermalmsskolan
har lärarna sett det tydligt.
Många elever kraschar
i åttan och nian.
Många av de här eleverna
är hög-presterande.
Det blir för mycket för dem.
För elever som har
neuro-psykiatriska funktions-nedsättningar
är det särskilt svårt.
De kan ha svårt att planera sin tid.
Eleverna får dålig koll på
vad de ska göra.
– När du inte kan sortera
får du en klump i magen.
Till slut fixar du inte
att komma till skolan.
Det säger Lena Bergman Åkerman.
Lena är special-pedagog.
Hon leder också det projekt
de har haft i skolan.
De arbetar mot
problematisk skol-frånvaro
Lena är med i en grupp i skolan
som jobbar för att eleverna
ska vilja komma till skolan.
De har gjort det i fem år nu.
Elever kan vara känsliga.
Det är viktigt att du som är lärare
är medveten om det.
På Södermalmsskolan jobbar de med
att göra lärarna mer medvetna.
Det är en viktig del i arbetet.
Nytorps-modellen
Lena hörde om Nytorpsmodellen
av Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Modellen ska:
• Öka elevers närvaro i skolan.
• Hjälpa elever att lyckas i skolan.
Man tar reda på
vilka mål eleven har
• för skolan.
• för fritiden.
Sen använder man olika sätt
för att skapa struktur.
Ett sätt är att vecko-planera.
Planeringen kallas Tids-dokumentet.
Södermalmsskolans
utvecklings-projekt
Skolan hade ett projekt
läsåret 2021 till 2022.
Det hette Skolnärvaro önskas 2:0!
De fick stöd från
Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Projektet började med
kompetens-utveck¬ling.
Lärarna läste boken
Utanförskap i skolan.
De diskuterade den med Lena
och en skol-psykolog.
– Det kan man inte hoppa över.
Då blir projektet bara något man gör.
Man förstår inte
varför man gör det.
Det säger Linda Wass.
Hon är lärare och mentor.
Sen introducerade de Tidsdokumentet
för de elever som då gick i årskurs 7.
De var 83 stycken.
De veckoplanerar varje fredag
Nu går eleverna i nian.
Varje fredag har de mentors-tid.
Då planerar de för följande vecka.
Exempel:
• Vilka prov har de nästa vecka?
• Vad ska de göra på fritiden?
• När ska de plugga?
– Det är bra att planera.
Annars blir jag jätte-stressad
de sista dagarna innan inlämning,
säger Elsa.
Elsa Bergström Terent är elev.
De har förbättrat mallen med tiden.
De planerar från fredag
till nästa fredag.
Eleverna planerar på papper.
De använder inte
den digitala tidsplaneringen.
Pappers-blanketterna funkar bra.
Men många elever
glömmer dem i skolan.
Det är synd.
Men de har ändå nytta av planeringen.
Så här säger eleven Elton Thomas:
– Just för att jag har planerat själv
har jag en klarare bild i huvudet
av vad som väntar.
Även om jag inte har papperet kvar.
Linda håller med Elton:
– Den största vinsten är att
eleverna förstår att
de ska ha balans i livet.
Stressen minskar
när de får över-blick
och kan sortera.
Lärarna förstår bättre nu
hur eleverna har det
Den årskurs som har planerat sin tid
har mindre frånvaro än
andra årskurser.
Det är svårt att veta
om det beror på planeringen.
Kanske beror det på elev-gruppen.
Men en sak är i alla fall säker:
lärarna har blivit mer medvetna.
– Medvetenheten om
elevens situation
har definitivt ökat.
Det var lätt hänt att varje lärare
bara fokuserade på sitt ämne,
säger Lena.
Tidsdokumentet är bra
för samtal hemma och i skolan
Eleverna blev glada
att de fick planera sin fritid också.
Men de fyller inte alltid i dokumentet.
– Om de inte skriver något alls
är det ett varnings-tecken.
Då ser vi att
de inte har koll på läget,
säger Linda.
Vecko-planeringen går att använda
för samtal hemma också.
Men en del föräldrar bryr sig,
andra bryr sig inte lika mycket.
Lärarna fortsätter att utveckla
det här sättet att arbeta.
De har inspirerat fler arbets-lag
att använda det.
Lärarna skulle vilja ha
två mentors-tider per vecka.
Då skulle de kunna
följa upp mer noga.
– Men då kan det bli för stort.
Nu har vi inte gett upp.
Vi har fortsatt,
säger Linda.