Nollvision för skolfrånvaro
Höj närvaron så minskar avhoppen. Det är vad Liljaskolan i Vännäs siktar på. Projekt ”Nollvisionen” satsar på en tillgängligare skola för alla i kombination med individuella insatser.
Liljaskolan är en gymnasieskola med elva gymnasieprogram, cirka 600 elever, lärlingsprogram och ett idrottsgymnasium med inriktning hockey, freeskiing, snowboard och ridning. Skolan har en kraftig överrepresentation av killar vilket riskerar att leda till att det blir killarnas behov och förutsättningar som sätter agendan. Problemet med hög frånvaro leder till dåliga resultat som i sin tur leder till avhopp.
Två syften – tillgänglig skola och kartlägga behov
Projektet har två huvudsyften. Det ena är att jobba främjande genom att skapa en tillgänglig skola för alla och det andra är att kartlägga behoven för att kunna göra insatser på individnivå. Följden av dessa huvudsyften kommer att öka kunskapen om olika pedagogiska arbetssätt för elever med funktionsnedsättning. Tanken är att ge alla elever bättre förutsättningar för att kunna tillgodogöra sig studierna genom att tydliggöra pedagogiken, balansera upp schemat och förbättra skolans fysiska miljö. Andra störningsmoment som modifierats är schemaläggningen.
Det visade sig också att en del elever hade svårt att hitta till sina lektionssalar. Ett problem som enkelt kan åtgärdas med tydligare skyltning. En kunskap som vaktmästaren, som visste hur eleverna rör sig i byggnaderna, kunde bidra med.
Fokusgrupp för tjejer
Laila Hosseini är sistaårselev på vård- och omsorgsprogrammet. Hon och sex flickor till ingår i en speciell fokusgrupp som sammankallas av specialpedagogen tillika projektledare Marie Granholm.
– Syftet med gruppen är att få ett elevperspektiv på vad som kan motivera just tjejer att komma till skolan. Vilka fallgropar vi ska undvika och hur vi kan synliggöra deras behov i skolan, eftersom dom är i minoritet, säger Marie.
– Det bästa med fokusgruppen var att alla tänkte olika och jag gillar de andras tankesätt. Vi pratade mycket om frånvaro och vad det är som gör att man väljer att stanna hemma, säger Laila.
Ett annat ämne som diskuterades i gruppen var bemötande. Varför människor beter sig som de gör och att det kan bero på olika saker. Bemötandet är viktigt för skolmiljön. Hösttermin brukar börja med en utflykt för hela kursen, alla årskurser. Någon som Laila tycker gett ett bra stöd eftersom stämningen mellan årskurserna blir bättre.
– Det är fler som hejar när man kommer till skolan. Det gör att det är roligare att komma till skolan. Samtidigt så brukar vi ha väldigt roligt på utflykterna.
Kompetensutveckling om npf
Under hösten bjöds all personal på skolan in på en hel dags föreläsning om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Föreläsare var Anneli Karlsson, en av författarna till handboken ”Autism och ADHD i gymnasiet: tydliggörande pedagogik”. Handboken ligger till grund för arbetet kring pedagogiska arbetssätt som implementeras på skolan. Arbetslagen läser och diskuterar tillsammans utifrån frågorna i boken. Under våren kommer lärarna att få besöka varandras studiesituationer och kommentera enligt principen, två positiva omdömen och ett förslag på förbättringsåtgärder.
Ytterligare ett bollplank till projektet var forskaren Marita Falkmer, docent i handikappvetenskap vid Curtin University i Australien. Hon föreläser om strategier för att skapa en inkluderande skolmiljö och de specifika utmaningar som flickor med autism kan möta i skolan. Projektet genomförs med bidrag från Specialpedagogiska skolmyndigheten. Nu väntar skolan på besked om bidrag för att fortsätta projektet ett år till.
– Vi kommer att arbeta vidare nästa läsår. Det är viktigt att befästa det vi lärt och tydliggörande pedagogik kan skapa meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet för eleverna, säger Marie Granholm.
Artikeln är tidigare publicerad i tidningen Lika värde nr 1, 2021.
Lilja-skolan i Vännäs har noll-vision för skol-frånvaro
Höj närvaron i skolan.
Då minskar avhoppen.
Det är Liljaskolans mål.
De kallar projektet Nollvisionen.
Skolan ska bli tillgängligare för alla.
Individuella insatser är också
en del i strategin.
Det här är Liljaskolan
Liljaskolan är ett gymnasium i Vännäs.
Ungefär 600 elever går där.
Skolan har elva gymnasie-program.
Det finns lärlings-program och
ett idrotts-gymnasium.
Där har de hockey, free-skiing,
snow-board och ridning som inriktningar.
Skolan har många fler killar än tjejer.
Det finns en risk med det.
Det kan leda till att killarnas behov
blir det viktigaste.
Ett annat problem är hög frånvaro
som leder till dåliga resultat.
Och dåliga resultat leder ofta till
att elever hoppar av skolan.
Det här handlar projektet om
Projektet har två huvud-syften:
- Att jobba främjande.
- Att göra insatser på individ-nivå.
Skolan vill alltså jobba främjande.
De vill skapa en skola som är
tillgänglig för alla.
De ska också kart-lägga
vilka behov det finns i skolan.
Det är för att kunna göra insatser
för enskilda elever.
Skolan vill på det här viset
få mer kunskap om
olika pedagogiska arbets-sätt
för elever med funktions-nedsättning.
Alla elever ska få bättre förutsättningar
för att kunna lära sig.
- Pedagogiken ska bli tydligare.
- Schemat ska bli bättre.
- Skolans miljö ska bli bättre.
De har redan ändrat i schemat.
De har också förbättrat skyltningen i skolan.
En del elever hade nämligen
svårt att hitta till sina lektions-salar.
Det var enkelt att göra något åt.
Vakt-mästaren visste hur eleverna rör sig i husen.
Han kunde bidra med kunskap om det.
Fokus-gruppen ska ge ett elev-perspektiv
Laila Hosseini går sista året
på vård- och omsorgs-programmet.
Hon och sex flickor till är med i
en speciell fokusgrupp.
Special-pedagogen Marie Granholm
kallar till mötena.
Marie är också projekt-ledare.
– Syftet med gruppen är att få
ett elevperspektiv.
Vad kan motivera just tjejer
att komma till skolan?
Vilka fällor kan vi undvika?
Och hur kan vi göra deras behov synliga?
Tjejerna är ju i minoritet i den här skolan,
säger Marie.
Eleven Laila säger:
– Det bästa med fokusgruppen var
att alla tänkte olika.
Jag gillar de andras tanke-sätt.
Vi pratade mycket om frånvaro.
Vi pratade också om vad det är som gör
att man väljer att stanna hemma.
De diskuterade bemötande och
varför människor beter sig som de gör.
Att det kan bero på olika saker.
Det är viktigt för skol-miljön
att bli bemött på ett bra sätt.
Höst-terminen brukar börja med
en utflykt för hela kursen.
Då är alla års-kurser med.
Det tycker Laila är bra,
det ger ett bra stöd.
Stämningen mellan årskurserna
blir bättre.
– Det är fler som säger hej
när man kommer till skolan.
Då blir det roligare att komma till skolan.
Och vi brukar ha väldigt roligt på utflykterna.
Personalen fick en föreläsning om NPF
Under hösten hade de en
hel dags föreläsning om
neuro-psykiatriska funktions-nedsättningar.
All personal på skolan var inbjuden.
Anneli Karlsson föreläste.
Hon är en av författarna till hand-boken
Autism och ADHD i gymnasiet:
tydlig-görande pedagogik.
Liljaskolan använder handboken
när de skapar sitt nya pedagogiska
sätt att arbeta.
Arbets-lagen läser boken
och diskuterar tillsammans.
Det finns frågor i boken som de använder.
Lärarna kommer att få besöka
varandras studie-situationer under våren.
De ska då ge varandra
två positiva omdömen och
ett förlag på hur man kan göra
någonting bättre.
De bollade tankar med en forskare
Skolan hade ett boll-plank till under projektet.
Det var forskaren Marita Falkmer.
Hon är docent i handikapp-vetenskap
vid Curtin University i Australien.
Marita föreläser om strategier
för att skapa en inkluderande skolmiljö.
Hon talar om utmaningar som flickor med autism
kan möta i skolan.
Projektet fortsätter ett år till
Liljaskolan har fått pengar till projektet
från Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Nu väntar de på besked om bidrag
för att fortsätta projektet ett år till.
– Vi kommer att arbeta vidare nästa läsår.
Det är viktigt att stärka det vi har lärt oss.
Tydlig-görande pedagogik kan göra det
meningsfullt för eleverna och lättare att förstå.
Det blir lättare för dem att hantera ny kunskap,
säger projektledaren Marie.
