Teckenspråk
Med flexibel stödgrupp får de resurserna att räcka
Förra året stod Viggestorpsskolan i Finspång inför en utmaning. Hur skulle de få det specialpedagogiska stödet att räcka till? De beslöt sig för att pröva något nytt. Det blev en flexibel stödgrupp.
Svårigheten att rekrytera specialpedagogisk kompetens samtidigt som en resursperson slutade gjorde att skolan behövde hjälp.
– Vi hade särskilt svårt att få undervisningen att fungera för en elev. Hen avskydde den lästräning vi jobbade med och det gick inte att fortsätta, berättar Annelie Mickelsson, specialpedagog.
– En elev måste vara motiverad, annars går det inte. Vi fick stöd av två rådgivare från Specialpedagogiska skolmyndigheten. De ställde frågor som tvingade oss att tänka till och sätta ord på vad vi gör, berättar Marie Wallbom, rektor och tidigare specialpedagog.
Eleverna deltar utifrån behov
Under sommaren kom Annelie och Marie fram till att de skulle testa med en flexibel stödverksamhet i liten grupp. De kallar den Flex och en av eleverna var med när gruppens arbetsrum skulle inredas. Under förmiddagarna kan elever i behov av stöd komma dit. Deras lärare skickar med arbetsuppgifter. Flexibiliteten ligger i att eleverna är där olika mycket utifrån behov som kan variera över tid. Men det är inte öppet för vem som helst att komma. När en lärare tycker att en elev ska komma till Flex, ställer Annelie en motfråga.
– Jag frågar varför och försöker i första hand komma fram till om det går att göra förändringar i den ordinarie undervisningen istället. Eleverna ska inte vara med i Flex mer än nödvändigt.
Får mer gjort när de deltar i Flex
Eleverna äter, har rast och vissa lektioner tillsammans med sin klass. Detsamma gäller elevråd och olika aktiviteter.
Inför intervjun till den här artikeln ville tre elever gärna medverka och Annelie låter dem klara intervjun på egen hand medan hon gör annat. Hugo, Vidar och Teo har fått saft och går loss på pepparkaksburken. Tycker de att de vuxna lyssnar på dem?
– Ja, oftast lyssnar de, säger Teo och funderar en stund på ett exempel. Jag och Hugo sa att de borde dela gruppen i två för att några bråkar med alla och då blir det ingen arbetsro. Nu ska det bli så efter jul.
– Sedan jag sa att jag inte tycker om att jobba när det är för mycket folk runtomkring, men inte heller när det är helt tyst, så har jag fått gå in i ett grupprum, säger Vidar.
De tre killarna berättar att de oftast får mer gjort när de deltar i Flex. De går i sexan och den senaste tiden har de fokuserat på att jobba ikapp inför betygssättningen, vilket de klarat.
– Det är oftast lugnt här och idag fick jag mycket gjort, säger Hugo.
– Jag tycker det bästa med Flex är att man får hjälp snabbt, att lärarna är schyssta och att det inte är så mycket folk, säger Vidar.
Utgå från det som passar den egna verksamheten
De råd som Annelie och Marie ger till andra som vill pröva nya sätt att ge stöd är att ha rätt personal med i arbetet, att arbetsgruppen får stöd av rektor, att samarbeta med föräldrarna och att ha dialog med lärarna om roller och ansvar. De tycker också att det är viktigt att inte bara ta in ett koncept utan att utgå från vad som passar den egna verksamheten.
– Sist men inte minst måste man involvera eleverna, avslutar de.
Med flexibel stöd-grupp får de stödet att räcka till
Viggestorps-skolan finns i Finspång.
Förra året stod de inför en utmaning.
Hur skulle de få det
special-pedagogiska stödet
att räcka till?
De beslöt sig för att pröva något nytt.
Det blev en flexibel stödgrupp.
De kallar det Flex.
Skolan hade för lite
specialpedagogisk personal
Skolan i Finspång hade svårt att
hitta specialpedagogisk personal.
Sen slutade dessutom en resurs-person.
Då behövde de hjälp.
Annelie Mickelsson är specialpedagog.
Hon berättar hur det var:
– Vi hade särskilt svårt att få
undervisningen att fungera för en elev.
Eleven avskydde den läs-träning
vi jobbade med.
Det gick inte att fortsätta.
Rektor Marie Wallbom
håller med.
– En elev måste vara motiverad.
Annars går det inte,
säger hon.
Marie säger att de fick stöd
av två råd-givare från
Specialpedagogiska skolmyndigheten.
– De ställde frågor som tvingade oss
att tänka till.
Vi fick sätta ord på vad vi gör.
Marie arbetade tidigare som
specialpedagog.
Eleverna deltar i Flex
utifrån behov
Det var Annelie och Marie
som kom på att de skulle testa
flexibel stöd-verksamhet
i liten grupp.
De kallar det Flex.
En av eleverna var med
när de inredde
gruppens arbets-rum.
Så här funkar Flex
På förmiddagen kan elever
gå till Flex-rummet.
Där jobbar de i korta pass
med pauser emellan.
Elevernas lärare skickar med
arbets-uppgifter
Men vem som helst får inte komma dit.
Bara elever som behöver stöd.
Ibland tycker lärare att
en elev ska komma till Flex.
Då vill Annelie veta varför.
– Jag frågar varför.
Jag vill veta om det går
att göra förändringar i den
ordinarie undervisningen
i stället.
Eleverna ska inte vara med i Flex
mer än nödvändigt.
Flex är flexibelt på så vis
att eleverna är där olika mycket
beroende på behov.
Behoven kan också variera över tid.
Eleverna får mer gjort
när de är med i Flex
Flex-eleverna äter,
har rast och vissa lektioner
tillsammans med sin klass.
De är också med klassen
vid olika aktiviteter.
Och vid elev-råd.
Tre Flex-elever ville gärna
bli intervjuade.
Eleverna heter Hugo, Vidar och Teo.
De går i sexan.
Annelie låter dem klara intervjun
på egen hand.
Hon gör annat under tiden.
Pojkarna får saft och peppar-kakor.
Jag frågar:
Tycker ni att
de vuxna lyssnar på er?
– Ja, oftast lyssnar de,
säger Teo.
Han funderar en stund
på ett exempel.
– Jag och Hugo sa att
de borde dela gruppen i två.
För att några bråkar med alla
och då blir det ingen arbets-ro.
Nu ska det bli så efter jul.
Vidar berättar:
– Jag sa att jag inte tycker om att jobba
när det är för mycket folk runt omkring.
Men inte heller när det är helt tyst.
Så har jag fått gå in i ett grupp-rum.
De tre killarna berättar att
de oftast får mer gjort
när de deltar i Flex.
Den senaste tiden har de satsat på
att jobba ikapp inför betygen.
Det har de klarat.
– Det är oftast lugnt här.
Idag fick jag mycket gjort,
säger Hugo.
Vidar är också nöjd:
– Jag tycker det bästa med Flex är
att man får hjälp snabbt,
att lärarna är schyssta
och att det inte är så mycket folk.
Till hösten ska de tre pojkarna
börja i högstadiet i en ny skola.
De ser fram emot det.
Utgå från det som
passar er egen verksamhet
Vill du också pröva nya sätt
att ge stöd?
Annelie och Marie
ger dig några goda råd.
- Ha rätt personal med i arbetet.
- Se till att arbets-gruppen
får stöd av rektor. - Samarbeta med föräldrarna.
- Ha dialog med lärarna
om roller och ansvar.
Det är också viktigt att
inte bara ta någon annans idé.
Utgå från vad som passar
er egen verksamhet!
– Sist men inte minst måste man
ha med eleverna,
säger Annelie och Marie.
I den flexibla stödgruppen har eleverna tillgång till olika miljöer, bland annat har de var sin avskärmad arbetsplats.
Artikeln är tidigare publicerad i Lika värde nummer 1, 2022.
