Teckenspråk
Lugn, ro och stöttning i anpassad lärmiljö
Skålar med stressbollar. Avgränsande skärmar. Ljuddämpande vägg-plattor. Här i Studievisten kan elever arbeta i lugn och ro, och få stöttning. Det är en uppskattad plats för eleverna på Introduktionsprogrammen, IM.
– I Studievisten finns alltid vuxenstöd i form av elevcoacher och lärare. På väggen sitter elevernas schema för att skapa struktur och överblick, säger Malin Brunzell, rektor på Herrgårdsgymnasiet i Säffle.
Studievisten är en del av ett projekt med anpassad lärmiljö som genomförts på IM under 2023. Syftet är att öka skolnärvaron, skapa trygghet och studiero genom ökad personaltäthet och insatser som höjer motivationen. Tolv elever har tagit del av den anpassade lärmiljön.
– Vi hade många avhopp, utmaningar med psykisk ohälsa och låg skolnärvaro. Vi fick projektpengar från SPSM och nu är den anpassade lärmiljön en del av vårt systematiska kvalitetsarbete, säger Malin.
Förändrade tjänstefördelningar
Arbetet började på organisatorisk nivå. Mycket handlade om att använda lärarresurserna effektivt och att prioritera. I stället för att fylla upp lärartjänster med timmar på IM gjorde de tvärtom.
– Vi prioriterade tjänstefördelningar och schema på IM och såg till att en förstelärare fick en stor del av sin tjänst i Studievisten. En arbetsgrupp bildades med undervisande lärare, två elevcoacher, specialpedagog och studie- och yrkesvägledare, berättar specialpedagogen Annika Örtqvist.
Färre lärare och håltimmar
Ämneslärarna på IM har nu större delen av sin tjänst förlagd där, vilket har underlättat samarbetet. Klassrummen där eleverna har sina ämnen ligger i nära Studievisten och grupperna består av högst 5–6 personer.
– Vi har också minskat antalet håltimmar så att skoldagen blir mer sammanhängande. Det skapar trygghet för eleverna, säger Annika.
Färre lärare än tidigare är kopplade till IM idag. Det har gjort det möjligt att individanpassa undervisningen, till exempel kan en elev som är klar med en kurs direkt fortsätta med nästa.
– Tidigare behövde eleverna vänta på att en ny kurs skulle starta, säger Malin.
Varje månad har de följt upp och utvärderat de individuella studieplanerna med eleverna. Något eleverna uppskattat.
– Vi har också sett att statusen på IM har höjts, både bland elever och lärare. Det känns fantastiskt, säger Annika.
Ökad närvaro
Skolnärvaron har ökat och fler elever fortsätter att läsa gymnasiekurser. Nästa steg är att utveckla arbetet med att synliggöra elevens utveckling.
– Vi vill hitta sätt att mäta progressionen hos elever som ligger långt från att uppnå behörighetsmålen, men ändå kan ha gjort en utvecklingsresa, säger Malin.
Malin berättar om en elev som tidigare inte velat lämna förälderns bil, men som fått möjlighet att stegvis närma sig skolan, och nu går till klassrummet själv. Att åstadkomma liknande förändringar är ett arbete som kräver personaltäthet, vilket projektet möjliggjort.
– Vi vill fortsätta jobba på detta sätt, även om vi inte kan ha riktigt samma personaltäthet när projektet avslutas. Arbetslaget är kärnan i utvecklingsarbetet. Att vi kan ha ett gemensamt tänk kring eleverna och stödja mer individanpassat gör förändring möjlig.
Text: Hanna Nolin
Artikeln är även publicerad i Lika värde nummer 4, 2023.
Lugn, ro och stöd i anpassad lär-miljö
På Herrgårds-gymnasiet i Säffle
har de anpassat lärmiljön
för eleverna på IM.
IM = Introduktions-programmen.
De kallar det Studie-visten.
Det är en plats som eleverna gillar.
Där finns skärmar mellan eleverna
så de kan jobba ifred.
Det är lugnt och tyst
för det finns ljud-dämpning.
Där finns till och med
skålar med stress-bollar.
På Studievisten får eleverna både hjälp
och lugn och ro.
Studievisten är ett
utvecklings-projekt
Studievisten är nytt
på Herrgårdsgymnasiet.
Skolan har haft ett projekt i år
för att anpassa lärmiljön.
Studievisten är en del av det projektet.
– I Studievisten får eleverna alltid
stöd av vuxna.
Där finns både lärare och coacher,
säger Malin Brunzell.
Malin är rektor.
Hon säger att mer personal
ska ge studie-ro.
Eleverna ska känna sig trygga.
De ska vilja komma till skolan.
– Elevernas schema är på väggen.
Det skapar struktur.
Det är ett exempel på sådant
som ska göra eleverna mer motiverade.
De ska veta vad de ska göra.
Tolv elever har jobbat i Studievisten.
– Innan vi hade Studievisten
slutade många elever att komma till skolan.
Vi hade elever som mådde dåligt psykiskt.
De hade låg skol-närvaro.
Skolan kontaktade då
Specialpedagogiska skolmyndigheten.
– Vi fick projekt-pengar från SPSM.
Nu är Studievisten en del av
vårt kvalitets-arbete,
säger Malin.
IM fick ny personal-grupp
Personalen började med att
organisera om sig.
Annika Örtqvist är special-pedagog.
Hon berättar:
– En förste-lärare fick
en stor del av sin tjänst
i Studievisten.
Tidigare hade det varit tvärtom.
Lärarna jobbade
mest med andra elever.
– Vi bildade en arbets-grupp
för Studievisten.
I den nya gruppen finns:
- Lärare.
- Två elev-coacher.
- Specialpedagog.
- Studie- och yrkes-vägledare.
Eleverna har nu färre olika lärare
och färre hål-timmar
Ämnes-lärarna på IM
jobbar nu mest på IM.
Det har gjort det lättare
att samarbeta.
Klass-rummen ligger
nära Studievisten.
Grupperna är små
med högst fem eller sex personer.
– Vi har också minskat antalet håltimmar.
Nu hänger skol-dagen ihop bättre.
Det gör eleverna tryggare,
säger Annika.
Det är färre lärare på IM nu.
Det är bra för då kan de
anpassa undervisningen
till eleverna.
Ett exempel på det:
Om en elev är klar med en kurs
kan den eleven fortsätta direkt
med nästa kurs.
– Tidigare behövde eleverna vänta
på att en ny kurs skulle starta,
säger Malin.
Personalen har följt upp
varje månad nu.
De har utvärderat
elevernas egna studie-planer
med eleverna.
Det tycker eleverna är bra.
– Vi har också sett att
statusen på IM är högre nu.
Både bland elever och lärare.
Det känns fantastiskt,
säger Annika.
Skol-närvaron har ökat
Eleverna är mer i skolan nu.
Fler elever fortsätter också
att läsa kurser på gymnasiet.
Nästa steg är att utveckla arbetet.
Personalen vill kunna visa
hur eleverna utvecklas.
– Vi vill hitta sätt att mäta det,
säger Malin.
En del elever är långt ifrån
målen för behörighet.
– Men de kan ändå ha utvecklats.
Malin berättar om en elev
som tidigare inte ville lämna
förälderns bil.
Nu går eleven till klass-rummet själv.
Det behövs mycket personal
för att lyckas med sådant.
Projektet har gjort det möjligt.
– Vi vill fortsätta jobba så.
Även om vi inte kan ha
riktigt lika mycket personal
efter projektet.
Malin säger att arbets-laget
är det viktigaste
i utvecklings-arbetet.
– Att vi kan ha ett gemensamt tänk
kring eleverna.
Och att vi kan hjälpa dem
mer individ-anpassat.
Det är det som gör
att de utvecklas.
Artikeln är även publicerad i Lika värde nummer 4, 2023.
Ladda ned tidningen Lika värde i vår webbutik
