Lärandet pågår i både skola och fritidshem
På Bandhagens skola finns ett elevhälsoperspektiv på lärande under hela dagen. Numera planerar arbetslagen skoldagen med fokus på elevernas lärande och behov av stöd under lektioner, raster och på fritidshem.
De årskursvisa arbetslagen, med klasslärare, assistenter och personal från förskoleklass och fritidshem, har gemensam koll på vad som är obligatoriskt i klassrummet och vad av det som kan utvecklas på fritidshemmet. På fritidshemmen sker planeringen utifrån ett årshjul som har utvecklats med del 1, 2 och 4 i den senaste läroplanen som grund. Det skapar både likvärdighet och struktur över hela dagen.
– Trots att vi bara har haft den nya organisationen i ett år, ser vi redan vinster med den, säger Susanne Aspling, som har en strategisk roll som utvecklingslärare för fritidshem genom elevhälsan.
I hennes roll ingår att se fritidshemmen ur ett elevhälsoperspektiv. Det sker till exempel när hon och kollegorna tittar på olika situationer under dagen för att få syn på elevernas lärande och förmågor i olika sammanhang.
Olika professioner samarbetar
Fritidshemmens personal arbetar tillsammans med olika professioner i arbetslag, utifrån elevernas behov.
– Det bidrar till samsyn i frågor om våra elever och ger en förståelse för hur det vi gör hänger ihop med vårt uppdrag i skolan och på fritidshem, säger Susanne.
Skolans rektor, Pia Nyström, ser fördelar med arbetssättet som skapar förutsättningar för bättre samverkan, helt i linje med den nya läroplanen.
– Att vi gör arbetet tillsammans hela tiden innebär att vi kan bearbeta och utveckla vårt gemensamma lärande, så att det blir ett kollektivt lärande. Det är viktigt att vi får med allas olika kunskap, erfarenhet och perspektiv i denna process, säger Pia.
Flera perspektiv på elevens hela dag
Det socioekonomiska läget påverkar utvecklingsbehoven. Här finns 540 elever och 115 anställda i grund- och grundsärskolans årskurser F–6, fem fritidshem och en öppen fritidsverksamhet. Modersmålsundervisningen sker på cirka 40 olika språk. I elevhälsoteamet ingår specialpedagogiska teamet med speciallärare, specialpedagog och utvecklingslärare för fritidshem, sociala teamet med kurator och socialpedagog samt skolpsykolog och skolläkare.
– Allas perspektiv är viktiga i dialogen när vi tittar på hur elevens hela dag ser ut, säger Petra Wennerberg, speciallärare i matematik.
Utveckling under flera år
Arbetssätten har utvecklats under flera år. Det specialpedagogiska teamet arbetar med inventering av elevers behov, pedagogisk elevhälsa samt anpassningar på grupp- och individnivå. Tidigare har alla på skolan fått kunskap om tillgänglig lärmiljö för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. De har även gjort en kartläggning av behov på de fem fritidshemmen.
Den pedagogiska elevhälsan innebär att pedagogerna diskuterar vad de kan göra i lärmiljö och undervisning för att eleverna ska utvecklas i sitt lärande.
– Vi behöver fråga oss hur vi kan titta på elevens hela dag och hur vi kan använda det som fungerar. När vi vet vad eleverna har behov av att utveckla kan vi träna vidare på fritidshemmet, säger Susanne.
För att främja lärandet har de bestämt att begrepp ska användas lika hela dagen, oavsett om det är i klassrummet eller på fritids. Det har bidragit till att elever har kunnat utveckla sin resonemangs- och kommunikationsförmåga och sitt matematiska tänkande.
– Både elever och personal har fått testa övningar. Eleverna tyckte det var jätteroligt och fritidspersonalen var intresserade av den pedagogiska situationen och hur de kan träna förmågor med eleverna, berättar Petra.
Indelad skolgård med olika aktiviteter
På rasten är gården indelad i årskursvisa zoner med olika aktiviteter för lärande och utveckling. Personal från grund- och grundsärskolan är involverade i planeringen och lärare i fritidshem kvalitetssäkrar rasterna. Rastmenyn, som har tagits fram tillsammans med elever, visas både med text, teckenstöd och bildstöd.
– Alla delar har varit viktiga för att utveckla en tryggare miljö. Vi behöver jobba med eleverna, samtidigt som vi arbetar organisatoriskt med utveckling på alla plan, avslutar Susanne.
Lärandet pågår i både skola och fritidshem
Eleverna lär sig både i skolan
och på fritids
På Bandhagens skola
tänker de mycket på elev-hälsa.
Det finns med under hela dagen.
Att eleverna lär sig och får stöd
är förstås viktigt på lektionerna.
Men det är också viktigt
på raster och fritids.
De har ett nytt sätt att arbeta
På Bandhagens skola går elever
från förskole-klass till sexan.
Varje årskurs har arbetslag.
I förskoleklassens arbetslag
ingår de här:
• klass-lärare.
• assistenter.
• personal från förskoleklass.
• personal från fritids-hem.
Alla har koll på
vad eleverna måste lära sig
i klassen.
De vet också
vad eleverna kan träna på
på fritids.
Personalen på fritids
planerar efter ett års-hjul.
De följer delar av läro-planen.
På det här sättet blir det lika
under hela dagen.
Susanne Aspling jobbar med elevhälsa.
Hon är utvecklings-lärare
för fritidshem.
Susanne säger att
det här sättet att arbeta
är bra.
– Vi har bara arbetat så i ett år.
Men vi ser redan vinster med det.
Olika yrken samarbetar
Personalen på fritids
arbetar tillsammans med olika yrken
i arbetslag.
De blir ett bra team runt eleverna,
menar Susanne.
– Vi har ett uppdrag
i skolan och på fritids.
Det vi alla gör
hänger ihop med uppdraget.
Det ser vi bättre nu.
Skolans rektor heter Pia Nyström.
Hon tycker också att
arbets-sättet är bra.
Det blir bättre samverkan.
I nya läroplanen står det
att de ska samverka mer.
Det står också att
fritids ska fånga
elevernas egna intressen.
Så står det även i
de allmänna råden för fritidshem.
– Vi arbetar ihop hela tiden.
Så kan vi lära oss nytt tillsammans.
Det är viktigt att vi får med
allas kunskap.
Vi har olika erfarenheter
och olika perspektiv,
säger Pia.
Det här är Bandhagens skola
540 elever går på
Bandhagens skola.
115 personer jobbar där.
Det här är en grund-skola
och grund-särskola.
Årskurser: F-6.
Här finns fem fritidshem.
Det finns också en öppen
fritids-verksamhet.
Eleverna får undervisning
i 40 olika modersmål.
I elevhälso-teamet ingår de här:
• Special-pedagogiska teamet
med special-lärare,
special-pedagog och
utvecklings-lärare för fritids.
• Sociala teamet
med kurator och social-pedagog.
• Skol-psykolog.
• Skol-läkare.
– Allas perspektiv är viktiga
när vi tittar på
hur elevens hela dag ser ut,
säger Petra Wennerberg.
Petra är special-lärare i matematik.
Utveckling under flera år
Arbets-sätten är nya
men skolan har utvecklat dem
under flera år.
Alla på skolan har fått lära sig
om tillgänglig lär-miljö
för elever med NPF.
NPF = neuro-psykiatriska funktions-nedsättningar.
De har också undersökt
behov på fritids.
Det är det specialpedagogiska teamet
som undersöker elevers behov.
De anpassar för grupper
och elever.
Teamet arbetar med pedagogisk elevhälsa.
Det betyder att de diskuterar
vad de kan göra
för att eleverna ska utvecklas.
• Vad kan de göra i lärmiljön?
• Hur kan de undervisa
för att eleverna ska lära sig mer?
– Vi behöver veta vad eleverna
har behov av att utveckla.
Sen kan vi träna vidare
på fritidshemmet,
säger Susanne.
De ska använda ord på samma sätt
både i klassen och på fritids.
Det har de bestämt.
Då lär sig eleverna bättre.
– Både elever och personal
har fått testa övningar.
Eleverna tyckte det var jätte-roligt,
säger Petra.
Personalen på fritids tyckte också
att det var intressant.
– De vill veta hur de kan
träna förmågor med eleverna.
Skol-gården är indelad
med olika aktiviteter
På rasten är gården indelad.
De har zoner för varje årskurs.
I varje zon finns aktiviteter.
Så kan eleverna lära sig mer
och utvecklas.
Personal från grund- och grundsärskolan
planerar rasterna.
Eleverna är med och väljer
vad man kan göra.
Lärare på fritids
ser till att rasterna
blir bra.
En tavla visar
vad man kan göra.
Det står med både text,
tecken-stöd och bild-stöd.
– Alla delar har varit viktiga
för att få en tryggare miljö.
Vi behöver jobba med eleverna.
Men vi behöver också arbeta
med utveckling i organisationen,
säger Susanne.
____
Lärandet pågår i både skola och fritidshem
På Bandhagens skola finns ett elevhälsoperspektiv på lärande under hela dagen. Numera planerar arbetslagen skoldagen med fokus på elevernas lärande och behov av stöd under lektioner, raster och på fritidshem.
De årskursvisa arbetslagen, med klasslärare, assistenter och personal från förskoleklass och fritidshem, har gemensam koll på vad som är obligatoriskt i klassrummet och vad av det som kan utvecklas på fritidshemmet. På fritidshemmen sker planeringen utifrån ett årshjul som har utvecklats med del 1, 2 och 4 i den senaste läroplanen som grund. Det skapar både likvärdighet och struktur över hela dagen.
– Trots att vi bara har haft den nya organisationen i ett år, ser vi redan vinster med den, säger Susanne Aspling, som har en strategisk roll som utvecklingslärare för fritidshem genom elevhälsan.
I hennes roll ingår att se fritidshemmen ur ett elevhälsoperspektiv. Det sker till exempel när hon och kollegorna tittar på olika situationer under dagen för att få syn på elevernas lärande och förmågor i olika sammanhang.
Olika professioner samarbetar
Fritidshemmens personal arbetar tillsammans med olika professioner i arbetslag, utifrån elevernas behov.
– Det bidrar till samsyn i frågor om våra elever och ger en förståelse för hur det vi gör hänger ihop med vårt uppdrag i skolan och på fritidshem, säger Susanne.
Skolans rektor, Pia Nyström, ser fördelar med arbetssättet som skapar förutsättningar för bättre samverkan, helt i linje med den nya läroplanen. Både den och de allmänna råden för fritidshem handlar om att fånga elevernas egna intressen.
– Att vi gör arbetet tillsammans hela tiden innebär att vi kan bearbeta och utveckla vårt gemensamma lärande, så att det blir ett kollektivt lärande. Det är viktigt att vi får med allas olika kunskap, erfarenhet och perspektiv i denna process, säger Pia.
Flera perspektiv på elevens hela dag
Det socioekonomiska läget påverkar utvecklingsbehoven. Här finns 540 elever och 115 anställda i grund- och grundsärskolans årskurser F–6, fem fritidshem och en öppen fritidsverksamhet. Modersmålsundervisningen sker på cirka 40 olika språk. I elevhälsoteamet ingår specialpedagogiska teamet med speciallärare, specialpedagog och utvecklingslärare för fritidshem, sociala teamet med kurator och socialpedagog samt skolpsykolog och skolläkare.
– Allas perspektiv är viktiga i dialogen när vi tittar på hur elevens hela dag ser ut, säger Petra Wennerberg, speciallärare i matematik.
Utveckling under flera år
Arbetssätten har utvecklats under flera år. Det specialpedagogiska teamet arbetar med inventering av elevers behov, pedagogisk elevhälsa samt anpassningar på grupp- och individnivå. Tidigare har alla på skolan fått kunskap om tillgänglig lärmiljö för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. De har även gjort en kartläggning av behov på de fem fritidshemmen.
Den pedagogiska elevhälsan innebär att pedagogerna diskuterar vad de kan göra i lärmiljö och undervisning för att eleverna ska utvecklas i sitt lärande.
– Vi behöver fråga oss hur vi kan titta på elevens hela dag och hur vi kan använda det som fungerar. När vi vet vad eleverna har behov av att utveckla kan vi träna vidare på fritidshemmet, säger Susanne.
För att främja lärandet har de bestämt att begrepp ska användas lika hela dagen, oavsett om det är i klassrummet eller på fritids. Det har bidragit till att elever har kunnat utveckla sin resonemangs- och kommunikationsförmåga och sitt matematiska tänkande.
– Både elever och personal har fått testa övningar. Eleverna tyckte det var jätteroligt och fritidspersonalen var intresserade av den pedagogiska situationen och hur de kan träna förmågor med eleverna, berättar Petra.
Indelad skolgård med olika aktiviteter
På rasten är gården indelad i årskursvisa zoner med olika aktiviteter för lärande och utveckling. Personal från grund- och grundsärskolan är involverade i planeringen och lärare i fritidshem kvalitetssäkrar rasterna. Rastmenyn, som har tagits fram tillsammans med elever, visas både med text, teckenstöd och bildstöd.
– Alla delar har varit viktiga för att utveckla en tryggare miljö. Vi behöver jobba med eleverna, samtidigt som vi arbetar organisatoriskt med utveckling på alla plan, avslutar Susanne.
Artikeln är tidigare publicerad i Lika värde nummer 1, 2023.
I artikeln förekommer begreppet grundsärskola, som den 2 juli 2023 bytte namn till anpassad grundskola.