Teckenspråk
Kollegialt lärande och promenadsamtal för att klara distansundervisningen
I mitten av mars ställde Kullagymnasiet i Höganäs om till distansundervisning från en dag till en annan. Nu finns kunskap och beredskap att arbeta digitalt på distans om det blir aktuellt igen.
Kollegialt lärande fick stor betydelse när all personal skulle lära sig hantera digitala arbetssätt på distans. Initiativet kom från personal som delade med sig av sin kompetens, i arbetslag och fikarum. Behovet av stöd i den nya studiesituationen fanns också hos elever som inte hade så stor vana att arbeta digitalt.
Nu har Region Skåne återigen fått restriktioner som kan förändra läget för skolorna.
– I nuläget är det mesta som vanligt med undervisning på plats. Om vi har lärare med symtom sköter de undervisningen på distans. Skulle vi få några bekräftade fall får vi ändra och ha all undervisning på distans. Det handlar om att upprätthålla undervisningen, säger Britt-Inger Suneson, gymnasiechef i Höganäs kommun.
För de elever som har behov av att veta var de ska vända sig för att få stöd behövdes en fast digital plats. Personalen på Studieteket, dit eleverna vanligtvis kom för att få stöd, löste det direkt genom att sätta upp ett digitalt klassrum för att nå den gruppen.
– När vi jobbade med lektioner på distans såg vi också att det var viktigt att vi både checkar in och checkar ut för att se att alla elever varit med under hela lektionen. För eleverna var det viktigt att de kunde ställa frågor under lektionerna. En annan åtgärd var att den personal som arbetade med stöd fick i uppdrag att hålla koll på specifika elever för att vi inte skulle tappa dem i undervisningen, berättar Britt-Inger.
Stödbehoven handlade ofta om studieplanering för att klara undervisning på distans. Några behövde också den sociala kontakten med skolan.
I den centrala elevhälsan i kommunen, där Maria Gustavsson är elevhälsochef, ingår olika professioner. Maria såg en fördel i en centraliserad organisation, som gjorde det möjligt att anpassa resurserna till det nya läget. Nu finns viktiga erfarenheter som bland annat handlar om de alternativa lösningar som kommit till för att inte tappa kontakten med de elever som behöver stöd.
– Vi gjorde en inventering ganska snabbt för att få syn på vilka elever vi behövde ha koll på. Samtidigt tittade vi på vilka elevhälsans personal arbetade med, som beredskap för att kunna täcka upp om personal inom elevhälsan blev sjuka. Vi använde också telefon, mejl och promenadsamtal för att hålla kontakt med eleverna, berättar hon.
Promenadsamtalen planerades in på tider när det var rast mellan lektioner. Några elever erbjöds även hälsosamtal.
– Vi märkte att det var svårare för elever att söka upp elevhälsan när de hade studierna på distans, så den lösningen vill vi helst inte ha, säger Maria. Distansundervisningen innebar även sämre insyn i samband med examination, vilket var en utmaning. Men med hjälp från Studieteket fungerade det trots allt bra.
– Vi har sett att undervisning på distans kan vara ett verktyg som vi kan använda lite mer i det vardagliga, även om det fysiska mötet är viktigast, avslutar Britt-Inger.
Artikeln är tidigare publicerad i tidningen Lika värde nr 4, 2020.
De använde kollegialt lärande och promenad-samtal för att klara distans-undervisningen
Kulla-gymnasiet finns i Höganäs i Skåne.
I mitten av mars började skolan med
undervisning på distans.
Från en dag till en annan gick de över till det.
Både personal och elever fick lära sig mycket nytt.
Om de behöver ha skola på distans igen
vet de hur de ska göra.
Nu är de beredda.
Kollegialt lärande är viktigt
Kullaskolan var tvungen att stänga i våras
på grund av corona.
För att kunna ha undervisning hemma
behövde alla lära sig att arbeta på distans.
Personalen behöver kunna hantera
de digitala arbets-sätten.
Kollegialt lärande blev viktigt.
Personalen tog själv initiativ.
De som kunde delade med sig av
sin kompetens.
De hjälpte sina kolleger i arbets-lag
och i fika-rum.
Även en del elever behövde stöd.
Att studera på distans var nytt.
Alla var inte vana vid att arbeta digitalt.
Eleverna måste få undervisning
under pandemin
Britt-Inger Suneson är gymnasie-chef
i Höganäs kommun.
Hon säger att det är viktigt att
undervisningen fortsätter
trots corona.
– Just nu är det mesta som vanligt.
Vi har undervisning på plats.
Men lärare med symtom
sköter undervisningen på distans.
Om några blir sjuka i covid
får vi ha all undervisning på distans igen.
Nu har Region Skåne fått nya restriktioner.
Det kan förändra läget för skolorna.
Eleverna fick stöd på Studieteket
På Kullaskolan har de något de kallar Studieteket.
Dit går eleverna om de behöver stöd.
När eleverna var hemma
gick inte det längre.
Men personalen på Studieteket löste det direkt.
De satte upp ett digitalt klass-rum.
Eleverna kunde då få stöd via
Studieteket på nätet.
Eleverna behövde ofta hjälp med att planera studierna
för att klara att plugga på distans.
Några behövde den sociala kontakten med skolan.
För eleverna var det också viktigt att de kunde
ställa frågor under lektionerna.
Alla ska vara med
När eleverna är hemma är det svårare
att ha koll på alla.
– När vi jobbade med lektioner på distans
såg vi att det var viktigt att vi både
checkar in och checkar ut.
Då ser vi att alla elever har varit med
under hela lektionen,
säger Britt-Inger.
De som arbetar med stöd fick i uppdrag
att hålla koll på vissa elever.
– Det var för att vi inte skulle tappa dem
i undervisningen.
Elev-hälsan ordnade promenad-samtal
Maria Gustavsson är elevhälso-chef.
Hon arbetar för den centrala elevhälsan
i kommunen.
Maria tycker att det är bra
att elevhälsan är central.
De kunde anpassa sig
till det nya läget.
Om en i personalen blev sjuk
kunde de täcka upp med en annan.
Det är en fördel.
– Vi gjorde en inventering.
Vi ville se vilka elever
vi behövde ha koll på.
Samtidigt tittade vi på vilka elever
elevhälsan arbetade med.
Vi ville vara bra förberedda.
Vi behöver kunna täcka upp om
någon i elevhälsans personal blir sjuk.
De lärde sig mycket nytt
när skolan var stängd.
De hittade nya lösningar för att
inte tappa kontakten med de elever
som behöver stöd.
– Vi använde telefon, mejl och promenadsamtal,
säger Maria.
De planerade in samtalen.
Promenaderna gjorde de på raster mellan lektioner.
Några elever fick också hälso-samtal.
– Vi märkte att det var svårare för elever
att ta kontakt med elevhälsan
när de studerade på distans.
Så den lösningen vill vi helst inte ha,
säger Maria.
Det fysiska mötet är bäst
Distans-undervisningen gjorde också
att det blev svårare att hålla koll vid prov.
Det var en utmaning.
Men med hjälp från Studieteket
funkade det ändå bra.
– Vi har sett att undervisning på distans
kan vara ett bra verktyg.
Det kan vi använda lite mer i vardagen också.
Men det fysiska mötet är viktigast,
säger Britt-Inger.
