Forskningsutblick: Folkhögskolan som stödjande miljö för deltagare med högfungerande autism

Folkhögskolan har visat sig vara stödjande eftersom den:

• skapar en trygg och omtänksam miljö, 
• sätter den enskilda deltagaren i centrum och 
• bygger på tydliga strukturer.

Att enbart fokusera på klassrummet och kursinnehållet är för snävt för individer med högfungerande autism. Det är därför viktigt att undersöka relationerna mellan olika personalkategorier och hur de tillsammans kan ge deltagarna bästa möjliga förutsättningar för lärande.

Det här handlar forskningen om 

Forskning har visat att personer med högfungerande autism generellt sett har svårare att klara av skolan på grund av bristande anpassningar, mobbning och social utsatthet. Detta sker trots att Sverige, liksom många andra länder, under lång tid inspirerats av Unescos ambition om en ”Utbildning för alla”. Den bygger på idén om integrering och inkludering, där alla elever så långt det är möjligt ska lära sig tillsammans i gemensamma lärmiljöer. Idén om integrering och inkludering är ofta koncentrerad till rent geografiska aspekter som att dela klassrum med andra. Mindre uppmärksamhet ägnas åt individers känsla av att vara integrerad och, eller inkluderad. För att öka kunskapen inom detta område har bland andra SPSM efterlyst kvalitativ forskning med deltagarperspektiv rörande elever med funktionsnedsättning och deras egna erfarenheter av olika utbildningsformer. Ambitionen med denna artikel är därför att särskilt uppmärksamma deltagare med högfungerande autism och deras erfarenheter av olika typer av anpassningar och stöd i relation till deras utbildning. I studien uppmärksammas även personalens och rektorernas perspektiv.

Så här gjorde forskarna

Forskarna började med att leta efter folkhögskolor som erbjöd utbildningar för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. De fann 34 folkhögskolor, varav 8 erbjöd specifika kurser för deltagare med högfungerande autism. Insamlingen av material skedde inledningsvis vid 3 av de 8 ovan nämnda folkhögskolorna. Totalt ingick fem olika kurser i studien och det är från dessa kurser som deltagare och personal valdes ut. Var och en av de 34 folkhögskolorna som erbjuder utbildningar för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kontaktades och 19 rektorer valde att medverka. 21 intervjuer genomfördes med deltagare för att tar reda på deras erfarenheter av folkhögskola. Det kunde vara relationer med lärare och andra deltagare, undervisning och lärande samt att klara av att bo själv på skolan. Personalens perspektiv undersöktes genom 3 fokusgruppsintervjuer med lärare och socialpedagoger från samma folkhögskolor som deltagarna. Frågorna berörde anpassningar och stöd under och utanför lektionerna. Fokusgruppsintervjuerna omfattade 5, 4 respektive 2 personal. Intervjuerna med rektorerna genomfördes via telefon och fokuserade på organisatoriska perspektiv gällande anpassningar och stöd.

Det här kom forskarna fram till

Folkhögskolorna framstår som en stödjande och inkluderande miljö för deltagare med högfungerande autism. Det visar sig framförallt genom deltagarnas erfarenheter men också genom personalens och rektorernas berättelser. De kurser som har studerats är alla icke-integrerade och kan, utifrån Unescos definition av inkludering, betraktas som exkluderade. Många deltagare hade tidigare erfarenhet av geografiskt inkluderad utbildning, där de ofta möttes av intolerans, bristande förståelse och social utslagning. I folkhögskolan var de inte integrerade och praktiskt inkluderade i ordinarie klasser. Däremot deltog de regelbundet, som en del av utbildningen, i aktiviteter med deltagare från andra klasser på folkhögskolan utanför lektionstid. Det kunde vara allt från lunch till olika kulturevenemang. Det verkar finnas en medvetenhet hos folkhögskolorna om att subjektiv social inkludering kan skapas och, eller upplevas, trots geografisk och praktisk klassrumsrelaterad exkludering. Denna studie bidrar på så vis med kunskap om hur subjektiv social delaktighet kan uttryckas och förstås i praktiken. 

Så kan du förstå och använda forskningen 

Med hjälp av de tre perspektiven på folkhögskolorna drar forskarna slutsatsen att för att uppnå subjektiv social inkludering för människor med högfungerande autism, så krävs det en förståelse för individernas fullständiga sammanhang och livsförhållanden. Deltagarna var nöjda med sina studier på folkhögskolan, som var fria från trakasserier. Rektorerna betonade att fokus inte ska läggas på diagnosen utan snarare på individen – att ägna uppmärksamhet åt varje individ för att komma till en förståelse för vad som fungerar för varje individ. Deltagarna, personalen och rektorerna var alla överens om vikten av tydliga strukturer och individuella anpassningar. Forskarna kunde se en viss skillnad mellan hur deltagarna såg på socialpedagogen som nyckeln till en fungerande vardag och skolgången, medan personalen och rektorerna betonade behovet av specialpedagoger. Oavsett vilka yrkeskategorier som är involverade, är det viktigt att inte skapa hierarkier eller att skjuta över ansvarsfördelningen. Istället behöver de relationer som finns mellan olika yrkeskategorier vårdas, i syfte att tillsammans skapa bästa möjliga förutsättningar för lärande.

Mer information om artikeln

Titel: Folk High School as a supportive environment for participants with high-functioning autism

Tidskrift: Andragoška spoznanja/Studies in Adult Education and Learning (2021), 27:2, s. 15-32.

Författare: Joel Hedegaard, Martin Hugo och Cecilia Bjursell, Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping university. För mer information kontakt Joel Hedegaard: joel.hedegaard@ju.se

Länk till artikel: https://revije.ff.uni-lj.si/AndragoskaSpoznanja/article/view/9817