Teckenspråk
Deras plattform blev guld värd i distansarbetet
När Covid-19 tvingade gymnasieskolorna att införa distansundervisning över en natt, var Ådalsskolan i Kramfors välrustad. Tack vare en bra digital infrastruktur, och en skräddarsydd plattform så kunde skolan snabbt ställa om och hitta lösningar för elever i behov av stöd.
På många skolor förändrades förutsättningarna för informationsutbyte när elever och lärare började arbeta hemifrån. Distansarbetet satte stopp för spontana samtal och möjligheten att lägga en lapp på kollegans skrivbord. Men på Ådalsskolan blev konsekvenserna lite mildare.
– Vi har ett digitalt system för att dokumentera och dela information, säger specialpedagog Ann-Louise Nordlöf. Jag kan enkelt meddela alla berörda om en elev till exempel har uteblivit upprepade gånger från sina stödtillfällen.
Det här gör att lärarna aldrig behöver förlita sig på post-it-lappar, sms, Worddokument eller hörsägen. Systemet skyddar dessutom personuppgifter vilket inte gäller de andra sätten att kommunicera.
Skolans digitaliseringsprocess började 2011 då Peyman Vahedi tillträdde som rektor. Han hade en bakgrund som programmerare, lärare och biträdande rektor. Kombinationen av kompetenser gjorde att han kunde se skolans utmaningar ur ett nytt perspektiv och hitta nya lösningar.
– Under lång tid hade lärarna saknat ett bra digitalt stöd för sitt vardagliga arbete, berättar Peyman.
Därför initierade han arbetet med att utveckla en skräddarsydd plattform. Den skulle göra det lätt att göra rätt utan alltför många klick. En upphandlad leverantör fick bygga systemet och Kramfors kommun blev ägare.
Plattformen har varit i fullskaligt bruk sedan 2018 och under distansperioden underlättade den mycket för elevhälsan.
– Till exempel kan vårdnadshavare signera handlingsplaner och ge samtycke digitalt, berättar Ann-Louise.
Plattformen har också hjälpt kollegorna att behålla en gemensam bild av läget. I systemet har varje elev en egen profil. Där samlas all information om eleven under taggar som till exempel frånvaro, anpassningar och samtal.
– Viss information har enbart elevhälsan tillgång till medan annat kan göras synligt även för lärarna, säger Ann-Louise. Ådalsskolan är det kommunala gymnasiet i Kramfors med cirka 600 elever och 90 anställda. Hälften av eleverna går yrkesförberedande program och hälften högskoleförberedande. Några av lärarna har utrymme i sina tjänster för att kunna ge extra stöd. Under distansperioden fortsatte lärarna att ge sådant stöd via skärm istället.
– Det gick snabbt att komma igång eftersom alla elever redan hade program för chatt och videosamtal installerade på sina datorer. Skolan kunde också hjälpa det fåtal elever som saknade uppkoppling hemma genom att låna ut wifi-routrar, säger Ann-Louise.
Hon konstaterar att skolan hade förhållandevis lite teknikstrul i samband med distansundervisningen. Det som däremot blev problematiskt för några elever var bristen på sammanhang och rutiner.
– Lärarna signalerade att distansarbetet inte fungerade särskilt bra för vissa. Det gällde till exempel elever med neuropsykiatriska diagnoser. De behövde någon att resonera med, få förklaringar och stöd för att börja och slutföra uppgifter, berättar hon.
Elevhälsoteamet hade förutspått det här scenariot och hade därför omgående inrättat en studiestödsstuga i skolans lokaler.
– Vi tog kontakt med de här eleverna och bokade in dem. Vi tog emot tio elever åt gången och hade besök av ett femtiotal elever under hela perioden. Några av dem kom flera gånger i veckan.
Det fanns också några elever som upplevde att distansundervisningen underlättade. Det handlade främst om elever med autismspektrumtillstånd eller sociala utmaningar av andra skäl.
– De uppskattade att sitta hemma. Där utsattes de för färre intryck och hade fler tillfällen för vila och återhämtning. Några lärare märkte också att de här eleverna började ställa fler frågor när de kunde skriva i chatten utan att andra elever såg, säger Ann-Louise.
Sedan höstterminens start är elever och personal tillbaka i skolans lokaler. De allra flesta upplever det som en stor lättnad.
– Men vi gjorde flera viktiga erfarenheter under distansperioden. Den här terminen har några lärare valt att koppla upp sina lektioner ibland. Det underlättar för elever som inte kan vara i skolan just då av olika anledningar, säger Ann-Louise.
Artikeln är tidigare publicerad i tidningen Lika värde nummer 4, 2020.
Skolans plattform var jättebra att ha i distans-arbetet
Ådals-skolan finns i Kramfors i Norrland.
Det är en gymnasie-skola.
Som andra gymnasier har de varit tvungna
att stänga under corona-pandemin.
De fick börja med skola på distans
från en dag till en annan.
Men för Ådalsskolan gick det lätt.
De hade en bra IT-plattform och
var vana vid att arbeta med digitala system.
Därför kunde de snabbt hitta bra lösningar
även för elever som behöver stöd.
Fakta om Ådalsskolan
Ådalsskolan är Kramfors
kommunala gymnasium.
Skolan har cirka 600 elever och 90 anställda.
Hälften av eleverna går program som är
yrkes-förberedande.
Hälften går högskole-förberedande program.
Ådalsskolan kom snabbt igång
med distans-arbetet
Att ha skola på distans var inte så lätt
för många skolor i början.
När elever och lärare är hemma
går det inte att ha spontana samtal längre.
Det går inte att skriva en lapp och
lägga den på kollegans skriv-bord.
Men på Ådalsskolan blev inte skillnaden lika stor.
Ann-Louise Nordlöf är special-pedagog på skolan.
Hon säger att de redan hade ett system för att
dela information med varandra.
Lärarna behöver inte post-it-lappar,
sms och liknande.
De använder sin plattform i stället.
Systemet skyddar dessutom person-uppgifter.
Det gör inte andra sätt att kommunicera.
– Med vårt digitala system kan vi både
dokumentera och dela information.
Om en elev inte kommer till
sina stöd-tillfällen till exempel,
då kan jag meddela andra i personalen det.
De började digitalisera redan för 10 år sen
Ådalsskolan fick en ny rektor år 2011.
Det var då de började digitalisera.
Rektorn heter Peyman Vahedi .
Han hade jobbat som programmerare.
Han hade också varit lärare och
biträdande rektor tidigare.
Peyman kunde se skolans utmaningar
på ett nytt sätt.
Han hittade nya lösningar.
– Lärarna saknade ett bra digitalt stöd
för sitt dagliga arbete,
säger Peyman.
Det var därför han satte igång med att
utveckla en plattform till skolan.
De upphandlade ett IT-bolag som
byggde systemet åt dem.
Plattformen skulle vara enkel att använda.
Det skulle vara lätt att göra rätt
utan att behöva klicka runt.
Kramfors kommun blev ägare till systemet.
De har använt plattformen fullt ut sen år 2018.
Det underlättade mycket för elev-hälsan
under distans-perioden.
– Till exempel kan föräldrar använda den till att
skriva under papper utan att komma in till skolan.
De kan ge samtycke digitalt,
eller skriva under handlings-planer,
säger Ann-Louise.
Systemet funkar bra
Plattformen har också hjälpt kollegorna
att få en gemensam bild av läget.
I systemet har varje elev en egen profil.
Där samlar de all information om eleven.
De skriver in till exempel frånvaro,
anpassningar och samtal.
– Viss information kan bara elevhälsan se.
Annat kan även lärarna se,
säger Ann-Louise.
Några av lärarna har i uppgift att ge extra stöd.
Under distans-perioden gav de stöd via skärm.
– Alla elever hade redan program för
chatt och video-samtal.
De fanns på deras datorer.
Några få elever hade inte internet hemma.
Men då kunde skolan hjälpa dem med det.
Skolan lånade ut wifi-routrar till dem,
säger Ann-Louise.
Tekniken krånglade inte särskilt mycket
när de hade distans-undervisning.
Det hände, men det mesta gick bra.
Skola på distans passar inte alla
Tekniken funkade alltså för det mesta,
men skola på distans är ändå inte så lätt.
Det som blev svårt för några elever var
att inte ha rutiner och sammanhang.
– Lärarna sa att distans-arbetet
inte fungerade särskilt bra för vissa elever.
Det gällde till exempel elever med
neuro-psykiatriska diagnoser.
De behövde någon att prata med.
De behövde få förklaringar och stöd
för att komma igång eller göra klart uppgifter,
säger Ann-Louise.
Det hade elevhälso-teamet räknat med.
De hade därför en studie-stöds-stuga.
Eleverna kunde komma till skolan och få hjälp.
– Vi tog kontakt med de här eleverna.
Sen bokade vi in dem.
Vi tog emot tio elever åt gången.
Cirka 50 elever kom till oss under hela perioden.
Några av dem kom flera gånger i veckan.
En del elever trivs bättre med
distans-skola än i vanlig skola
Det fanns också några elever som upplevde
att undervisning på distans gjorde skolan lättare.
Det var främst elever med autism-spektrum-tillstånd.
En del elever med andra sociala utmaningar
tyckte också att distans-skola underlättade.
– De tyckte om att sitta hemma.
Det fanns färre intryck där.
De fick också mer tid att vila.
Några lärare märkte att de här eleverna
började ställa fler frågor.
De deltog mer när de kunde skriva i chatten
utan att andra elever såg,
säger Ann-Louise.
Skönt att vara tillbaka i skolan
Sedan höst-terminen började
har elever och personal varit i skolan igen.
De allra flesta upplever det som en stor lättnad.
– Men vi gjorde flera viktiga erfarenheter
under distans-perioden.
Några lärare har valt att
koppla upp sina lektioner ibland
den här terminen också.
Det underlättar för elever som
inte kan vara i skolan just då,
säger Ann-Louise.
