Teckenspråk
Begriplig matematik med integrerad undervisning
Med funktionell matematik når fler elever kunskapsmålen på Skärgårdsgymnasiet i Åkersberga.
Även lärarrollen utvecklas med
integrerad matematikundervisning i praktiska ämnen.
Det hela började när matematikläraren Ling Li Tabor, ville hitta sätt att nå elever som hon, trots olika försök att variera undervisningen inte lyckades ge stöd. Hon har haft rollen som projektledare för projektet ”Funktionell matematik”. Genom forskning som visade hur andra hade gjort fick hon syn på möjligheten att integrera matematiken, genom så kallad infärgning i elevernas praktiska ämnen för att öka förståelsen.
— Det är ett nytt sätt att se på ämnets centrala innehåll. Nu undervisar jag med inriktning på att eleverna ska få möjlighet att utvecklas med fokus på sitt framtida yrke. Det ger även mig möjlighet att utveckla mitt arbete genom att integrera matte i yrkesämnet och prata med lärarna om vad eleverna behöver i sitt praktiska ämne, säger Ling.
Matematikundervisning integrerad i praktiska ämnen
Efter att ha arbetat i projektform under två år väljer skolan att fortsätta med arbetssättet, som säkrar att matematiklärande sker på ett meningsfullt och sammanhängande sätt, med varje elevs inlärning i centrum. Resultaten visar att elever som undervisats i matematik integrerad i praktiska ämnen under projektet klarade de nationella proven i ”Matematik 1a” i högre grad än elever som fått traditionell matematikundervisning.
— Av skolans åtta till nio program jobbar alla mer eller mindre med funktionell matematik. Vi har tre matematiklärare som undervisar tillsammans med lärare i praktiska ämnen. Skolledningens roll blir att se till att det finns tid i planeringen och att det som planeras ligger i linje med den nya kursplanen för matematik, säger Victoria Lagh, skolchef på Skärgårdsgymnasiet.
Lärarna upplever att elevernas intresse och förståelse för att matematik är viktigt för att få ett jobb inom sitt yrkesval har ökat. När ämnet blivit mer begripligt är eleverna också mer delaktiga och aktiva på lektionerna. De är inte längre rädda för att misslyckas. Istället märks bättre självförtroende i ämnet och högre närvaro.
Gitte Benckert, som är lärare på handelsprogrammet, ser att eleverna tillgodogör sig mer av de beräkningar och kalkyler som ingår i ämnet när de får undervisning i funktionell matematik.
— Det är stor skillnad mellan de elever jag har haft tidigare. Numera får de förståelse för hur matematiken och praktik hänger ihop redan första året. Att vi är två lärare gör också skillnad. Vi inspirerar varandra och gör undervisningen roligare för eleverna. Det har gett mig verktyg att göra mer varierande uppgifter med matematik i handelsämnena, berättar hon.
Gemensam schemalagd planeringstid
Den gemensamma schemalagda planeringstiden är viktig för lärarnas samarbete. Tiden behövs för att anpassa undervisning med lektionsinnehåll som fungerar i två ämnen och för att tala om elevers olika behov.
— Vi ser att lärarna får en ökad samsyn på elever och deras olika sätt att fungera. När undervisningen sker i ett sammanhang där lärarna ser olika saker finns också fler möjligheter att hitta lösningar som fungerar för elever som behöver stöd, säger specialpedagogen Madleen Ander.
Artikeln är tidigare publicerad i tidningen Lika värde nr 2, 2021.
Matte blir lättare att förstå med integrerad undervisning
Eleverna på Skärgårds-gymnasiet
har funktionell matematik.
Det betyder att de lär sig matte
på ett mer praktiskt sätt.
De har matematik i sina yrkes-ämnen.
Det blir lättare för eleverna att förstå
vad matte kan vara bra till.
Man kan säga att matte-undervisningen
är integrerad i andra ämnen.
Det funkar väldigt bra.
Fler elever klarar sig nu.
Och lärarna utvecklas, de också.
Läraren ville få in matematiken
i andra ämnen
Skärgårdsgymnasiet finns i Åkersberga.
Det är utanför Stockholm.
De har haft ett projekt som heter
Funktionell matematik.
Ling Li Tabor var projekt-ledare.
Ling är lärare i matematik.
Många elever på skolan
hade svårt för matte.
Ling hade provat olika sätt
att hjälpa eleverna.
Men en del hade ändå svårt.
Ling ville verkligen hitta
ett sätt att hjälpa de här eleverna.
Det var så det hela började.
Hon började läsa på om forskning.
Hur har andra gjort?
Ling såg en intressant sak.
Det finns något som kallas infärgning.
Infärgning = Matematiken blir en del av
elevernas praktiska ämnen.
Det ska göra matten
lättare att förstå.
— Det är ett nytt sätt att se på ämnet.
När jag undervisar nu
tänker jag på vad
eleverna ska jobba med
i framtiden,
säger Ling.
Eleverna ska alltså få
möjlighet att utvecklas
i sitt yrkes-val.
Men även Ling själv utvecklas
som lärare.
— Det är ett nytt sätt att arbeta.
Och jag pratar med de andra lärarna.
Vad behöver eleverna
i sitt praktiska ämne?
Nu arbetar de på det nya sättet
De arbetade med projektet i två år.
Nu fortsätter skolan med
matte i andra ämnen.
Det blir mer meningsfullt
för eleverna.
Och varje elev blir mer
i centrum.
Det här har gett resultat.
Det funkar.
Fler elever klarade
de nationella proven
i Matematik 1a.
De klarade sig bättre än
elever som hade fått
vanlig undervisning.
Victoria Lagh är skol-chef
på Skärgårdsgymnasiet.
Hon säger att skol-ledningen
planerar in matematiken
så det blir bra.
— Vår skola har nio program.
Åtta av dem jobbar med
funktionell matematik.
Vi har tre matematik-lärare som
undervisar tillsammans med
lärare i praktiska ämnen.
Eleverna förstår bättre
varför matte är viktigt
Vad ska jag ha matte till?
Det kanske du också har undrat.
Eleverna i Åkersberga
förstår det bättre nu.
Det är viktigt för att kunna
få ett jobb.
Eleverna är mer intresserade nu.
De är mer delaktiga och
gör mer på lektionerna.
Närvaron är också högre.
Det säger lärarna.
En annan bra sak är att
eleverna har fått
bättre själv-förtroende.
De är inte längre rädda
för att misslyckas.
De har blivit bättre på att räkna
Gitte Benckert är lärare
på handels-programmet.
Hon ser att eleverna
har blivit bättre på att räkna.
De förstår bättre.
— Det är stor skillnad
mot de elever jag har haft tidigare.
Nu förstår de hur
matematik och praktik
hänger ihop.
De börjar förstå det
redan i ettan på gymnasiet,
säger Gitte.
De är två lärare.
Det gör också skillnad,
tycker Gitte.
— Vi inspirerar varandra och
gör undervisningen roligare
för eleverna.
Det har gett mig verktyg.
Jag kan nu ha mer olika uppgifter
i handels-ämnena.
Det är viktigt att planera
Lärarna har gemensam planerings-tid.
Den är schema-lagd.
Det är viktigt för att lärarna
ska kunna samarbeta.
Lärarna behöver planera
vad de ska ta upp på lektionerna.
Det ska ju funka både i matematik
och i yrkes-ämnet.
De behöver också tala om
elevernas olika behov.
Madleen Ander är special-pedagog.
Hon säger att lärarna
får mer samsyn.
De förstår bättre hur
eleverna fungerar.
Men när det är två lärare
ser de ändå olika saker.
— Då finns det fler möjligheter
att hitta lösningar
som fungerar för elever
som behöver stöd,
säger Madleen.
